Sienaprisets nominerade greppar centrala samhällsfrågor

– Sienapriset belönar årets bästa landskapsarkitektur. Årets nomineringar visar att landskapsarkitekter hanterar vårt samhälles mest centrala frågor. I de nominerade projekten söker de lösningar genom nyskapande tolkningar av begreppen hållbarhet och medborgardialog, säger Elisabet Elfström, vice förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter och landskapsarkitekt LAR/MSA.

När jurymedlemmarna startade sitt arbete i juni började de med att inventera aktuella strömningar, i Sverige och internationellt. De satte upp en rad kriterier som de följt under urvalet. En stark idé, hög kvalitet i gestaltning och genomförande samt hur projektet löser utmaningar idag och imorgon är några av dem. Därefter vände de blicken mot framtiden: vad mer kan landskapsarkitekturen göra än den gör idag? Utifrån det nominerade juryn fyra projekt utifrån de 50 som fanns med i urvalet.

Hälleskogsbrännans naturreservat i Västmanland har tillkommit som en följd av de stora skogsbränderna i Bergslagen 2014. Att våga visa upp arvet även efter naturkatastrofer och både diskutera vad människans beteende leder till och skapa förståelse för naturens egna processer är en växande strömning i internationell landskapsarkitektur.

Arkitekt: Arkitekt MSA Mikael Hassel, PS Arkitektur. Beställare: Tim Håkansson, Länsstyrelsen i Västmanland.

Många nedlagda industrimiljöer omvandlas till stadsdelar. Från att tidigare ha rivit så mycket som möjligt för att kunna bygga på en tom plats är trenden idag allt oftare att jobba med befintliga resurser och ett högt offentligt deltagande. Jubileumsparken i Göteborg är ett exempel, där invånarnas visioner omvandlas till konkreta projekt och där parken växer fram genom att spara och sätta samman återvunna material.

Arkitekt: Jessica Segerlund, Älvstranden Utveckling, arkitekt SAR/MSA Kristoffer Nilsson och landskapsarkitekt LAR/MSA Amelie Sandow, Göteborgs stad. Beställare: Göteborgs stad.

När städerna växer har öppna, gröna ytor fått stryka på foten – negativt för bland annat folkhälsa och ekosystem. I Malmö går man åt motsatt håll, med Millennieskogen i Lindängelund som exempel på parkdriven stadsutveckling. Lindängelund ligger ocentralt idag men har potential att koppla ihop staden och bli rekreationsområde, mötesplats och ekosystem; en motor för det växande Malmö.

Arkitekt: Sydväst arkitektur och landskap och landskapsarkitekt LAR/MSA Magnus Svensson, SLU/Malmö stad. Beställare: landskapsarkitekt LAR/MSA Camilla Anderson, Malmö stad.

Solhagaparken i Masmo ligger i ett 1960-talsområde i Huddinge. Med omsorg om platsen människorna samt höga konstnärliga ambitioner banar parken väg för ett nytt sätt att ta sig an 1960-talsområdenas utmaningar. Parken har byggts av enkla material som satts ihop på oväntade sätt och belysningen av torgets bergvägg spelar en central roll. Med små grepp har en försummad tunnelbaneentré och park blivit till en serie välkomnande mötesplatser.

Arkitekt: Land Arkitektur. Belysning: Land Arkitektur i samarbete med Michael Hallbert. Beställare: Landskapsarkitekt MSA Camilla Franson och landskapsarkitekt LAR/MSA Rakel Edqvist, Huddinge kommun.

– De nominerade är goda representanter för de strömningar vi sett under juryarbetet och stakar ut vägen för vad landskapsarkitektur måste jobba med i framtiden. Det blir tydligt att landskapsarkitekter kan vara förändringsagenter som förmår omsätta abstrakta mål som Agenda 2030 till konkreta vardagsmiljöer, säger Veronika Borg, juryns talesperson och landskapsarkitekt LAR/MSA.

För mer information om de nominerade och juryarbetet, kontakta Veronika Borg, tel 0733-49 11 77, mejl veronika.borg@stockholm.se. Samtliga bilder är fria för redaktionell användning.