Skärpt skadeståndsansvar för föräldrar har fått oönskade effekter
Den 1 september 2010 infördes ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar som har vårdnaden om ett barn som förorsakat skada, till exempel genom brott.
– Syftet med reformen var bland annat att föräldrar ska ta större ansvar för sina barn, men även att ungdomsbrottsligheten skulle minska. Vi har inte hittat något stöd för att reformen haft någon positiv effekt i den riktningen. Tvärtom kan relationen mellan barn och föräldrar försämras till följd av skadeståndsansvaret, särskilt i familjer där relationen mellan dem redan är ansträngd, säger Anna-Lena Beutgen, utredare på Brå.
Drabbar en redan utsatt grupp
Reformen slår ojämlikt eftersom den i stor utsträckning drabbar en redan utsatt grupp: ekonomiskt svaga föräldrar och då särskilt ensamstående mammor.
– Ensamstående mammor har ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. När de dessutom döms att ta ansvar för sina barns skadestånd blir det ytterligare ekonomisk press för dem, säger Emy Bäcklin, utredare på Brå.
Många domare och åklagare är negativa
En stor del av de domare och åklagare som medverkat i studien är negativa eller mycket negativa till reformen. Främst anses reformen vara missriktad och den uppges orsaka stora praktiska problem för rättsväsendet utan att uppfylla sitt syfte.
– Det förändringsförslag som framträder tydligast i våra intervjuer är att principalansvaret för föräldrar till barn som döms till skadestånd på grund av brott bör tas bort. Den här regleringen verkar sakna stöd i stora delar av rättsväsendet, säger Stina Holmberg, forskningsråd vid Brå.
Rättsäkerhetsproblem för föräldrar
Reformen innebär rättssäkerhetsproblem för föräldrar som får ett skadeståndsanspråk. De har inte rätt till ett offentligt finansierat ombud och information som ges är ofta bristfällig.
– Eftersom tidsfrister i ungdomsmål är korta får föräldrar inte alltid det utrymme som behövs till förberedelse inför rättegång. Det kan bli problematiskt i de fall där föräldrarna vill åberopa någon av jämkningsreglerna eftersom bevisbördan ligger på dem. Det kan också innebära att domstolen inte hinner ordna tolk när det behövs, säger utredaren Anna-Lena Beutgen.
En reform som bör förändras
Brås huvudförslag är att det solidariska ansvaret tas bort, det vill säga att föräldrar inte ska bli skyldiga att betala skadestånd för brott som deras barn begått, men lämnar också förslag om hur systemet kan utvecklas om det solidariska ansvaret kvarstår.
Rapporten Föräldrars skadeståndsansvar för barnens brott. En utvärdering av 2010 års reform (Brå 2017:14) går att ladda ner på www.bra.se.
Nyckelord
Kontakter
Anna-Lena Beutgen, utredare: 08-527 58 498; anna-lena.beutgen@bra.se
Emy Bäcklin, utredare: 08-527 58 538; emy.backlin@bra.se
Stina Holmberg, forskningsråd: 08-527 58 509; stina.holmberg@bra.se
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
121 fall av dödligt våld under 202327.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det var fler kvinnliga dödsoffer under 2023, jämfört med 2022, samtidigt var antalet kvinnor som utsattes för dödligt våld i en närstående parrelation på samma nivå som 2022. Även antalet minderåriga som fallit offer för dödligt våld var fler 2023 än 2022. Antalet fall med skjutvapen var däremot färre än 2022. Det visar ny statistik från Brå.
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat22.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk1.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. De nätverkskriminella utnyttjar släkt och vänner, men även personer som inte själva är medvetna om sin roll som möjliggörare. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum