De runt tolv miljoner dokument som igår publicerades av det internationella nätverket av grävande journalister, ICIJ, blottar en global skattehärva som tydligt visar att det globala finansiella systemet fortfarande präglas av hemlighetsmakeri. Medborgare världen över blir snuvade på miljardbelopp som hamnar i skatteparadis. Pengar som borde gå till välfärd, utbildning och kampen mot fattigdom.

– Det är dags att sätta stopp för det här. Pandora Papers visar tydligt att efter år av prat om att stoppa skatteflykt så är problemet inte löst, och vi ser hur skatteparadis fortsätter att gömma undan enorma summor pengar. Det är en skandal att detta fortgår samtidigt som vi befinner oss i en global kris med enorma behov att bekämpa fattigdom och skapa välfärd åt alla, säger Penny Davies, senior policyrådgivare på Diakonia och expert på globala skattefrågor och finansiering av global utveckling.

 

Sverige blockerade förslag

Läckan är den största hittills och följer på två tidigare, Panama Papers som kom 2016 och Paradise Papers från 2017. Efter den första läckan ökade takten i arbetet mot skatteflykt inom bland annat G20, OECD, FN och EU. Men det saknas politiskt ledarskap som tar det hela vägen. EU enades nyligen om urvattnade regler om att multinationella företag öppet ska redovisa sina vinster och skatter i varje land de är verksamma, en god ambition som motarbetades av Sveriges regering tillsammans med ett antal notoriska skatteparadis. Ett problem som återkommer i förhandlingar kring globala skatteregler är att rika länders intressen styr. De människor som har mest att förlora på skatteflykt har mycket liten möjlighet att göra sig hörda.
– Nu krävs krafttag av Sverige och andra länder för att stoppa alla typer av skattefiffel och för att skapa rättvisa internationella skatteregler som kan bidra till att bekämpa fattigdom, säger Penny Davies.

Detta bör svenska politiker driva:

• Globala regler som tvingar multinationella företag att öppet redovisa sina vinster och skatter i varje land de är verksamma. Det ger insyn i om de betalar sin skatt och ger människor möjlighet att ställa beslutsfattare och företag till svars.
  
  
• En global standard för informationsutbyte kring skattefrågor behövs, och offentliga register över vilka som är företags egentliga förmånstagare så att det blir omöjligt med hemliga brevlådeföretag.
  
  
• Förhandlingar om internationella skatteregler måste blir mer demokratiska och inte låta sig styras av de rika ländernas intressen.
  
  
• Rika länder bör analysera effekterna av den egna skattepolitiken på utvecklingsländers möjligheter att exempelvis effektivt kunna beskatta multinationella företag.
  
  
• Alla länder måste föra en skattepolitik som bidrar till rättvisa skattesystem som främjar jämställdhet.