Skralt stöd för att täppa till kunskapsluckor som därmed riskerar bli bestående

– Det är märkligt att efter ett drygt år av pandemi där alla vittnar om att elevernas kunskapsluckor vuxit så är skolan just det område där satsningarna i stort sett uteblivit. Det kommer att ta åratal att ta igen detta allvarliga kunskapstapp och utan rejäla satsningar lär det aldrig gå. Det finns säkert behjärtansvärda satsningar på andra verksamheter och på enskilda företag men också skolan är i behov av miljardsatsningar, säger Åsa Fahlén ordförande Lärarnas Riksförbund.

Av de 350 miljoner som föreslås gå till skolan ska 100 miljoner avsättas för lovskola.

– Intresset för lovskola brukar vara måttligt bland eleverna. I år har dessutom lärarna haft ett sällsynt tufft läsår så det kanske inte blir så många som orkar med en sådan tillkommande arbetsuppgift. Genom det avtal med kommunerna som vi nyligen ingick så ska ingen lärare heller kunna tvingas undervisa i lovskola. Men kan arbetsgivarna locka lärarna med goda arbetsvillkor och det finns intresserade elever så kan nog pengarna komma till användning, säger Åsa Fahlén.

Regeringen fortsätter sin satsning på vuxenutbildning och lägger 779 miljoner på kombinationsutbildningar – yrkesutbildningar som varvas med SFI-studier. Antalet utbildningsplatser på folkhögskolor utökas också med ett tillskott på 170 miljoner.

– Tyvärr glömmer man återigen att lärare inte växer på träd. Det går inte att endast utöka antalet platser när lärarna inte finns. Jag saknar därför rejäla satsningar på att öka möjligheterna att rekrytera behöriga och legitimerade lärare till vuxenutbildningen, säger Åsa Fahlén.

– Nu finns en uppenbar risk att expansionen av vuxenutbildningen leder till att fler kommuner lägger utbildningen på entreprenad. Det håller inte. I de kommunala upphandlingarna är det ofta prislappen som går före kvalitet. Utbildning på entreprenad borde utmönstras. Det är kommunerna som fullt ut ska utföra den utbildning som de är ansvariga för säger Åsa Fahlén.