Skräp på land blir skräp i Fyrisån

- Vi är väldigt glada att de här mätningarna görs, så att Uppsalaborna får upp ögonen för hur deras vackra Fyriså behandlas som en soptunna. Det konstaterar Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, som tillsammans med Sofia Hellström, projektledare på Uppsala kommun, har genomfört undersökningen.

Två gånger i veckan under 12 veckor i somras genomfördes mätningen mellan Nybron och Islandsbron, genom att en djupläns sattes upp ovanför Islandsfallet och samlade in skräpet. Även sjögräset fungerade som skräpfälla då vattennivån var låg och sjögräset långt.
Resultatet blev totalt 4115 skräp där snabbmatförpacknings-relaterat och tobaksrelaterade skräp toppade listan med två tredjedelar.1163 fimpar samlades in. Siffrorna kan dock innebära ett stort mörkertal då en del skräp hamnar på botten.

- Som vanligt är det väldigt mycket plastpåsar och snabbmatsförpackningar som tyvärr slängts i ån. Det som förvånar oss är att det är en så stor mängd pantburkar som hittats i vattnet. Burkarna slängs alltså istället för att pantas, vilket ju är ett dubbelt slöseri av resurser, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent.

En gång i veckan räknades och kategoriserades även skräpet från Islandsbron, detta för att se om något tagits sig förbi länsen. Men djuplänsen fungerade bra och det var inte många skräp som identifierades där.

- Om det inte vore för länsen hade allt troligtvis åkt ut vidare i ån, Ekoln och Mälaren och hamnat på botten. Nu har vi utvärderat metoden, och nästa steg är att utveckla fler skräpfällor som vi planerar att testa nästa sommar. Utmaningen ligger i att det ska vara smidigt att ta upp allt skräp som samlats i skräpfällorna, säger Sofia Hellström, projektledare Uppsala kommun.

Skräpmätningsmetoden är framtagen av Håll Sverige Rent och Statisticon. Uppsala blev första kommun att prova metoden som fortsättningsvis är tänkt att användas av fler kommuner.