Högskolan i Halmstad

Smärta hos idrottande ungdomar måste uppmärksammas tidigt

Dela

Idrottande ungdomar som upplever smärta måste uppmärksammas tidigt för att minska risken för långvarig smärta. Dessutom måste smärta behandlas utifrån en helhet, där hänsyn tas till såväl biologiska som psykologiska och sociala förhållanden. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad, som också konstaterar att idrottande tonårspojkar som är sena i tillväxten löper större risk att drabbas av smärta.

Hos idrottande ungdomar ses smärta i dag som en naturlig del av idrotten. Den inställningen kan vara ett resultat av den ”no pain, no gain”-mentalitet som finns, vilket gör att många fortsätter att idrotta trots att de upplever smärta. Julia Söderström Malmborg har i sin avhandling undersökt smärta och hälsa hos ungdomar och unga vuxna som går en idrottsutbildning, men även bland ungdomar som går andra utbildningar.

– Att ha ont i kroppen i unga år är förknippat med en ökad risk för att uppleva smärta även i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att tidigt identifiera smärta hos unga, säger Julia Söderström Malmborg.

Idrottande ungdomar särskilt utsatta

I studierna har Julia Söderström Malmborg sett att smärta förekommer oftare hos ungdomar och unga vuxna som går på en idrottsskola eller en högskoleutbildning med träningsfokus jämfört med mer allmänna utbildningar. Idrottande ungdomar kan vara särskilt utsatta för att utveckla smärta på grund av faktorer kopplade till träningsbelastning, fysisk mognad och tillväxt.

De som upplevde smärta redan vid studiernas start, hade problem med smärta även två till tre år senare. Andra aspekter som identifierades som riskfaktorer för att utveckla smärta som håller i sig över tid, var till exempel sämre självrapporterad hälsostatus, sömnproblem och ångest.

– För pojkar på idrottshögstadiet verkar tajmingen för tillväxt under puberteten spela roll för smärtutveckling. Pojkar som i förhållande till sina klasskamrater var sena i tillväxten löpte större risk för att drabbas av smärta. För flickorna var smärta från flera ställen på kroppen en riskfaktor för att rapportera smärta även två år senare, säger Julia Söderström Malmborg.

Typen av idrott spelar också stor roll för utvecklingen av smärta, för både pojkar och flickor på en idrottshögskadieskola.

– Idrottare inom icke-kontaktidrotter, exempelvis racketsporter, friidrott och simning, löper högre risk för att utveckla smärta över tid än idrottare inom kontaktidrotter. Det kan ha att göra med att de som utövar idrotter utan kontakt ofta gör väldigt ensidiga rörelser. På individuella idrottare kanske det också ställs andra tuffare krav på prestation eftersom man utför idrottsprestationen helt själv utan lagkamrater, fortsätter Julia Söderström Malmborg.

Måste ses utifrån ett helhetsperspektiv

Smärta i allmänhet bidrar till stora vårdkostnader för samhället och om smärta kan uppmärksammas tidigt redan i ung ålder, så kan kostnaderna potentiellt minska. Tidig upptäckt och behandling av smärta kan förbättra hälsan hos dessa individer, vilket på lång sikt bidrar till en bättre folkhälsa.

– Min avhandling visar att smärta måste ses utifrån en helhet där man behöver utgå från biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Smärta måste utvärderas, kontrolleras noga och behandlas tidigt, säger Julia Söderström Malmborg.

Julia Söderström Malmborg hoppas att hennes resultat kan vara till nytta för alla som möter ungdomar och unga vuxna inom idrotten och idrottsutbildningar, och även på allmänna utbildningar.

– Ungdomar som har fokus på idrott och upplevs som hälsosamma är samtidigt i riskzonen för långvarig smärta. Därför behövs ett förebyggande arbete hos ungdomar och unga vuxna för att se till att smärta inte blir ett långvarigt tillstånd. Även utbildningar med idrottsfokus på universitetsnivå behöver tänka på det här, eftersom dessa individer senare ska arbeta med eller utbilda andra inom träning, säger Julia Söderström Malmborg.

Rekommendationer till dig som arbetar med idrottande ungdomar

Om avhandlingen

Julia Söderström Malmborg har i sin avhandling utgått från den allmänna frågeställningen kring när hälsa blir ohälsa. Avhandlingen är uppdelad i fyra olika studier. I delstudie 1 undersöktes hälsostatus, fysisk aktivitet och ortorexia nervosa (överdriven fixering vid hälsosam mat) via ett frågeformulär bland universitetsstudenter på ett idrottsprogram och ett ekonomprogram. I delstudierna 2 och 3 har Julia Söderström Malmborg följt skolungdomar på ett idrottshögstadium, från årskurs 7 till årskurs 9. Elevernas smärta och hälsostatus genom ett frågeformulär. Därtill gjordes idrottstester för att mäta prestationsförmåga och mätningar av kroppsmått för att uppskatta fysisk mognad. I delstudie 4 undersöktes kronisk smärta, hälsostatus, fysisk aktivitet, sömn, stress, ångest och depression hos elever i årskurs 1 och 3 på en allmän gymnasieskola.

Om smärta

Smärta är en individuell upplevelse som påverkas av olika biopsykosociala faktorer. Det är bland annat kopplat till fysisk funktionsnedsättning, sämre självupplevd hälsa, sömnproblem, ångest och depression. Att ha smärta i unga år är förenat med ökad risk för att uppleva smärta i vuxen ålder.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är känd för sina verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper. Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Lärosätet har två profilområden, Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen, och deltar aktivt i samhälls­utvecklingen genom omfattande samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Hibaq Yussuf och Frida Stranne får Högskolan i Halmstads pedagogiska pris respektive pris för samverkan och innovation21.12.2020 10:32:51 CETPressmeddelande

Hibaq Yussuf, universitetsadjunkt i omvårdnad, får Högskolan i Halmstads pedagogiska pris år 2020, bland annat för sitt stora engagemang och brinnande intresse för undervisning. Frida Stranne, universitetslektor med särskilt forskningsfokus på amerikansk politik och samhällsutveckling, får Högskolans pris för samverkan och innovation, bland annat för sitt långvariga arbete att dela med sig av kunskap, inte minst som efterfrågad expert i medierna.

Högskolan tilldelas 79,8 miljoner kronor för tvärvetenskaplig forskning och utbildning16.12.2020 15:56:16 CETPressmeddelande

KK-stiftelsen beviljar 79,8 miljoner kronor för tre nya forskningsprojekt, en rekrytering av en gästprofessor, ett stort utbildningsprogram riktat till yrkesverksamma, samt en ny forskningsprofil inom ramen för Högskolan i Halmstads KK-miljö Forskning för innovation. Bidraget gör att Högskolan, tillsammans med näringslivet och Region Halland, fortsätter att stärka den mångvetenskapliga forskningen och utbildningen inom profilområdena Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen.

350 000 kronor till studenter för samhällsnyttiga examensarbeten27.11.2020 18:09:48 CETPressmeddelande

I dag skulle Sparbanksstiftelsen Kronans årliga stipendieutdelning ha ägt rum vid en ceremoni på Högskolan i Halmstad. Så kom en pandemi i vägen. Men inget stoppar Sparbanksstiftelsen Kronan från att dela ut hundratusentals kronor till studenter för utmärkta examensarbeten med stor samhällsrelevans. Det är bara formen för utdelningen som i år är annorlunda. Och så prissumman på 350 000 kronor – vilket är 100 000 kronor mer än förra året – fördelat på nio examensarbeten vid Högskolan i Halmstad.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum