Högskolan i Halmstad

Smärta hos idrottande ungdomar måste uppmärksammas tidigt

Dela

Idrottande ungdomar som upplever smärta måste uppmärksammas tidigt för att minska risken för långvarig smärta. Dessutom måste smärta behandlas utifrån en helhet, där hänsyn tas till såväl biologiska som psykologiska och sociala förhållanden. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad, som också konstaterar att idrottande tonårspojkar som är sena i tillväxten löper större risk att drabbas av smärta.

Hos idrottande ungdomar ses smärta i dag som en naturlig del av idrotten. Den inställningen kan vara ett resultat av den ”no pain, no gain”-mentalitet som finns, vilket gör att många fortsätter att idrotta trots att de upplever smärta. Julia Söderström Malmborg har i sin avhandling undersökt smärta och hälsa hos ungdomar och unga vuxna som går en idrottsutbildning, men även bland ungdomar som går andra utbildningar.

– Att ha ont i kroppen i unga år är förknippat med en ökad risk för att uppleva smärta även i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att tidigt identifiera smärta hos unga, säger Julia Söderström Malmborg.

Idrottande ungdomar särskilt utsatta

I studierna har Julia Söderström Malmborg sett att smärta förekommer oftare hos ungdomar och unga vuxna som går på en idrottsskola eller en högskoleutbildning med träningsfokus jämfört med mer allmänna utbildningar. Idrottande ungdomar kan vara särskilt utsatta för att utveckla smärta på grund av faktorer kopplade till träningsbelastning, fysisk mognad och tillväxt.

De som upplevde smärta redan vid studiernas start, hade problem med smärta även två till tre år senare. Andra aspekter som identifierades som riskfaktorer för att utveckla smärta som håller i sig över tid, var till exempel sämre självrapporterad hälsostatus, sömnproblem och ångest.

– För pojkar på idrottshögstadiet verkar tajmingen för tillväxt under puberteten spela roll för smärtutveckling. Pojkar som i förhållande till sina klasskamrater var sena i tillväxten löpte större risk för att drabbas av smärta. För flickorna var smärta från flera ställen på kroppen en riskfaktor för att rapportera smärta även två år senare, säger Julia Söderström Malmborg.

Typen av idrott spelar också stor roll för utvecklingen av smärta, för både pojkar och flickor på en idrottshögskadieskola.

– Idrottare inom icke-kontaktidrotter, exempelvis racketsporter, friidrott och simning, löper högre risk för att utveckla smärta över tid än idrottare inom kontaktidrotter. Det kan ha att göra med att de som utövar idrotter utan kontakt ofta gör väldigt ensidiga rörelser. På individuella idrottare kanske det också ställs andra tuffare krav på prestation eftersom man utför idrottsprestationen helt själv utan lagkamrater, fortsätter Julia Söderström Malmborg.

Måste ses utifrån ett helhetsperspektiv

Smärta i allmänhet bidrar till stora vårdkostnader för samhället och om smärta kan uppmärksammas tidigt redan i ung ålder, så kan kostnaderna potentiellt minska. Tidig upptäckt och behandling av smärta kan förbättra hälsan hos dessa individer, vilket på lång sikt bidrar till en bättre folkhälsa.

– Min avhandling visar att smärta måste ses utifrån en helhet där man behöver utgå från biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Smärta måste utvärderas, kontrolleras noga och behandlas tidigt, säger Julia Söderström Malmborg.

Julia Söderström Malmborg hoppas att hennes resultat kan vara till nytta för alla som möter ungdomar och unga vuxna inom idrotten och idrottsutbildningar, och även på allmänna utbildningar.

– Ungdomar som har fokus på idrott och upplevs som hälsosamma är samtidigt i riskzonen för långvarig smärta. Därför behövs ett förebyggande arbete hos ungdomar och unga vuxna för att se till att smärta inte blir ett långvarigt tillstånd. Även utbildningar med idrottsfokus på universitetsnivå behöver tänka på det här, eftersom dessa individer senare ska arbeta med eller utbilda andra inom träning, säger Julia Söderström Malmborg.

Rekommendationer till dig som arbetar med idrottande ungdomar

Om avhandlingen

Julia Söderström Malmborg har i sin avhandling utgått från den allmänna frågeställningen kring när hälsa blir ohälsa. Avhandlingen är uppdelad i fyra olika studier. I delstudie 1 undersöktes hälsostatus, fysisk aktivitet och ortorexia nervosa (överdriven fixering vid hälsosam mat) via ett frågeformulär bland universitetsstudenter på ett idrottsprogram och ett ekonomprogram. I delstudierna 2 och 3 har Julia Söderström Malmborg följt skolungdomar på ett idrottshögstadium, från årskurs 7 till årskurs 9. Elevernas smärta och hälsostatus genom ett frågeformulär. Därtill gjordes idrottstester för att mäta prestationsförmåga och mätningar av kroppsmått för att uppskatta fysisk mognad. I delstudie 4 undersöktes kronisk smärta, hälsostatus, fysisk aktivitet, sömn, stress, ångest och depression hos elever i årskurs 1 och 3 på en allmän gymnasieskola.

Om smärta

Smärta är en individuell upplevelse som påverkas av olika biopsykosociala faktorer. Det är bland annat kopplat till fysisk funktionsnedsättning, sämre självupplevd hälsa, sömnproblem, ångest och depression. Att ha smärta i unga år är förenat med ökad risk för att uppleva smärta i vuxen ålder.

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Länkar

Om

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad är känd för sina verklighetsförankrade utbildningar och små studentgrupper. Forskningen är internationellt välrenommerad och bedrivs i tvärvetenskapliga innovations- och forskningsmiljöer. Lärosätet har två profilområden, Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen, och deltar aktivt i samhälls­utvecklingen genom omfattande samverkan med både näringsliv och offentlig sektor.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Forskning om elektrifiering av transportsystem länkar samman Sverige och Kina i utveckling av smarta städer12.10.2020 11:19:49 CESTPressmeddelande

Högskolan i Halmstad ska undersöka drivkrafterna bakom Kinas snabba omställning till eldrift inom transportsektorn. I samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Trafikverket, Jönköping University och Statens väg- och transportforskningsinstitut startar ett nytt forskningsprojekt för att undersöka hur Kina på så kort tid har kunnat positionera sig som elbilsland. ”Tillsammans kan vi omdana samhällen till mer hållbara lösningar”, säger projektledare professor Mike Danilovic, Högskolan i Halmstad.

Hälsofrämjande arbete måste få större plats inom den psykiatriska vården5.10.2020 11:30:00 CESTPressmeddelande

Många personer med psykossjukdom har sämre upplevd hälsa och livskvalitet än genomsnittet. De saknar dock sällan motivation eller vilja att förändra sina vanor för att bli mer hälsosamma. Det handlar snarare om en försiktighet och att de har låg tilltro till sin egen förmåga, kanske på grund av tidigare negativa erfarenheter. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård spelar en viktig roll i att stärka dessa individers tro på sig själva – att de klarar av att genomföra förändringar i livet. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.

1 000 nya studentbostäder behövs de närmaste åren30.9.2020 08:39:43 CESTPressmeddelande

En studie av bostadssituationen som Högskolan i Halmstad har låtit konsultfirman Sweco göra visar att bristen på studentbostäder har ökat stadigt sedan 2013, och kommer att fortsätta att öka om inget görs åt situationen. Minst 1 000 nya studentbostäder behövs för att möta den brist som finns och som kan fortsätta att öka när Högskolan får fler studenter. Högskolestyrelsen tog del av förstudien vid sitt septembermöte och slog fast att tillgången på studentbostäder är en ödesfråga för Högskolan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum