Akademiska sjukhuset

Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll

Dela

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare. Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

Nu finns smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få en bättre koll på blodsockervärden. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Nu finns smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få en bättre koll på blodsockervärden. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)

– Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom man får leva med resten av livet. Inte sällan kan blodsockret gå upp eller ned och det är ofta komplicerat att ge exakt rätt insulindos vid måltider. Det är vanligt med missade måltidsdoser eller att man tar för många eller för höga doser. En mer stabil glukoskontroll kan i sin tur göra att man presterar bättre både i skolan och på jobbet. Därför är nya tekniska hjälpmedel som detta betydelsefulla, särskilt för dem som har det krångligt med dosinställningen, säger Jarl Hellman, överläkare inom diabetes på Akademiska sjukhuset, som har lett den svenska pilotstudien.

Diabetes innebär att det produceras inget eller för lite insulin, det hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem vilket med tiden leder till en närmast total insulinbrist vilket kräver insulinbehandling, oftast via spruta/penna eller pump. Tidigare studier visar att en person med diabetes i genomsnitt lägger ner en timme per dygn på sin egenvård så som att ta sitt insulin och kontrollera glukos.

Insulinpennor har funnits sedan 1985 och är idag det vanligaste hjälpmedlet bland vuxna med typ 1-diabetes. 1992 lanserades de första insulinpumparna som används av betydligt färre patienter, cirka 25 procent av alla vuxna. Pumpen är en liten enhet med eller utan slang som levererar insulin 24 timmar om dygnet och med allt mer automatiska funktioner. Enligt Jarl Hellman är pump för vissa personer det mest effektiva hjälpmedlet, men det kräver samtidigt att man är extra noggrann och har goda diabeteskunskaper.

Nu finns det en ny generation av smarta insulinpennor i Sverige som första land i världen. Pennan laddar ned och lagrar samtliga insulindoser som patienten har tagit och exakt när, det finns dessutom flera appar som kan kopplas till pennan. Även läkare och diabetessjuksköterska kan ladda ner all information på sin dator och tillsammans med patienten kan de sedan ha möjlighet att diskutera och analysera data från både glukosmätningar och insulindoser.

– Det nya är att både diabetiker och vårdpersonal får en bättre kontroll över exakt vilka insulindoser som tagits och när - en möjlighet som tidigare endast funnits vid behandling med insulinpump. Det gör att man kan lära sig mer om sin sjukdom och bättre förstå vad som hänt. Att ha bättre koll på doser och kunna följa blodsockerkurvorna underlättar dialogen med vårdteamet i uppföljning av behandling och eventuell justering, säger Jarl Hellman.

Han ledde den svenska delen av pilotstudien som genomfördes från maj 2017 till april 2019. I studien ingick totalt 80 barn och ungdomar med typ 1-diabetes från 12 olika diabeteskliniker i landet. Vid antagandet att patienterna äter tre måltider per dygn såg man att patienterna missade att ta insulin vid en fjärdedel av måltiderna. Enligt studien reducerade dessa smarta insulinpennor antalet missade insulindoser med hela 43 procent.

– Resultatet från studien var sammanfattningsvis mycket positivt En viktig fördel är att man tydligt minskar risken för missade insulindoser och dubbel dosering. Våra resultat visar dessutom att patienterna får en bättre kontroll på sina glukosvärden. Andelen tid inom det så kallade ”målområdet” med glukos mellan 4-10 mmol/l ökade och dessutom visade våra data signifikant färre låga glukosvärden. Pennan gav också viktig hjälp i utvärderingen av låga glukosvärden. Detta är en trygghet för många, inte minst unga personer med diabetes, framhåller Jarl Hellman och fortsätter:

– Numera sker allt fler vårdmöten digitalt och där kan dessa nya smarta insulinpennor vara ett viktigt hjälpmedel för att kunna åstadkomma en förbättrad dialog mellan vårdgivare och patient.

För mer information, kontakta:
Jarl Hellman, diabetesansvarig läkare på Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 43 41 eller 073-868 27 15, e-post: jarl.hellman@akademiska.se


Fakta: Centres of Excellence på Akademiska sjukhuset

  • Inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012. Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom typ 1-diabetes, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och inflammationer.
  • Fokus för diabetescentret är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.



FAKTA: Skillnader mellan diabetesformer

Vid typ 1-diabetes angrips och förstörs de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln av kroppens immunsystem vilket med tiden leder till närmast total insulinbrist vilket kräver insulinbehandling. Vid typ 2-diabetes har man i regel en nedsatt känslighet för insulin med oftast en egen kvarvarande insulinproduktion, kroppen har då svårt att hålla en normal sockerhalten i blodet. Motion och bra mat kan hjälpa till att sänka blodsockervärdet, men de flesta behöver dessutom läkemedel.



Nyckelord

Bilder

Nu finns smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få en bättre koll på blodsockervärden. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Nu finns smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få en bättre koll på blodsockervärden. Fotograf: Johan Alp (genrebild vårdsituation)
Ladda ned bild
Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare, Akademiska sjukhuset
Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare, Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie27.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum