Smittbärarpenning viktigast i kvinnodominerade yrken under pandemin
Användningen av smittbärarpenningen ökade kraftigt under pandemin, från 200 till 300 mottagare per år före pandemin, till 13 000 respektive 83 000 mottagare år 2020 och 2021. Totalt betalades 468 miljoner kronor ut i smittbärarpenning för åren 2020–2021, en avsevärd ökning mot de tre till fyra miljoner som smittbärarpenningen kostar ett normalår.
Regeringen fattade den 1 februari 2020 beslut om att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom vilket gjorde att den som inte kunde arbeta för att hen var smittad – eller kunde vara smittad av covid-19 – kunde få smittbärarpenning. Senare ändrade regeringen reglerna ytterligare så att även friska personer sammanboende med en covidsmittad kunde få smittbärarpenning i de fall de gick miste om arbetsinkomst på grund av hushållskarantän.
Kvinnodominerade yrkesgrupper största mottagare
Personer som jobbar inom så kallade kontaktyrken – alltså yrken där man fysiskt kommer i kontakt med mycket människor – samt personer inom yrken där det inte går att jobba hemifrån har varit de största mottagarna av smittbärarpenning under pandemin.
– Behovet av smittbärarpenning var stort bland de som arbetade inom vård och omsorg till exempel undersköterskor, vårdare och boendestödjare, vårdbiträden och sjuksköterskor. Men smittbärarpenning användes också inom stora yrkesgrupper inom förskola och grundskola, till exempel av barnskötare, förskollärare och grundskollärare. Samtliga dessa yrken är kvinnodominerade, vilket medförde att det var fler kvinnor än män som använde smittbärarpenning inom dessa yrken, säger Helena Bertilsson, analytiker och huvudförfattare till rapporten.
Även personer inom större yrkesgrupper med mer jämn könsfördelning, som till exempel butikssäljare inom fackhandel och dagligvaruhandel, har nyttjat ersättningen i större utsträckning än andra yrkesgrupper.
Flest mottagare i åldern 40–49 år
Totalt fick drygt 50 000 kvinnor och knappt 45 000 män smittbärarpenning under åren 2020–2021.
– De flesta mottagare var i åldern 30–59 år, vilket också är åldern där flest arbetar. Allra flest mottagare var i åldern 40–49 år och i den åldersgruppen är också skillnaden som störst mellan antalet kvinnor och män, knappt 57 procent var kvinnor och drygt 43 procent män, säger Helena Bertilsson.
I genomsnitt fick en person totalt ersättning för fem dagar under 2020–2021.
Analysen är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Följ Försäkringskassan
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan
Föräldrapar som vabbar mycket delar mer jämnt26.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kvinnor tar ett större ansvar för att vårda sjuka barn men ju fler dagar föräldrar vabbar desto mer delar de på ansvaret. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Lagändringar och inflation ökar utgifterna för socialförsäkringen6.2.2024 08:55:47 CET | Pressmeddelande
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli ungefär 12 miljarder högre år 2024 än år 2023 och beräknas landa på 246,5 miljarder. Inflationen förväntas höja prisbasbeloppet och löner, vilket innebär höjda ersättningsnivåer för både sjuk- och föräldraförsäkringen. Samtidigt ger lagändringar som infördes år 2022 och 2023 ökade kostnader inom sjuk- och aktivitetsersättning.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Gävleborg med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Gävleborg med drygt 5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade gävleborgarna hemma 212 797 dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
Årssiffror vab: Färre dagar 2023 och mäns uttag minskar12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
För andra året i rad minskar mäns uttag av vabdagar och under 2023 minskade antalet vabdagar i riket som helhet med knappt 7 procent. Det totala utbetalade beloppet för vab blev 8,6 miljarder kronor under år 2023.
Årssiffror för 2023: Så vabbades det i Stockholms län med kommuner12.1.2024 09:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2023 minskade antalet vabdagar i Stockholms län med 8,5 procent jämfört med tidigare år. Totalt stannade stockholmarna hemma drygt 1,6 miljoner dagar med sjuka barn. I riket som helhet minskade antalet vabdagar med knappt 7 procent.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum