Försäkringskassan

Smittbärarpenning viktigast i kvinnodominerade yrken under pandemin

Dela

Under pandemin ökade användningen av smittbärarpenning kraftigt. Främst är det personer som arbetar inom yrken där man har mycket kontakt med andra människor, och med begränsade möjligheter att arbeta hemifrån, som har använt ersättning – till exempel inom skola och hälso- och sjukvård. Den största gruppen mottagare har varit kvinnor i åldern 40–49 år. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.

Användningen av smittbärarpenningen ökade kraftigt under pandemin, från 200 till 300 mottagare per år före pandemin, till 13 000 respektive 83 000 mottagare år 2020 och 2021. Totalt betalades 468 miljoner kronor ut i smittbärarpenning för åren 2020–2021, en avsevärd ökning mot de tre till fyra miljoner som smittbärarpenningen kostar ett normalår.

Regeringen fattade den 1 februari 2020 beslut om att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom vilket gjorde att den som inte kunde arbeta för att hen var smittad – eller kunde vara smittad av covid-19 – kunde få smittbärarpenning. Senare ändrade regeringen reglerna ytterligare så att även friska personer sammanboende med en covidsmittad kunde få smittbärarpenning i de fall de gick miste om arbetsinkomst på grund av hushållskarantän.

Kvinnodominerade yrkesgrupper största mottagare

Personer som jobbar inom så kallade kontaktyrken – alltså yrken där man fysiskt kommer i kontakt med mycket människor – samt personer inom yrken där det inte går att jobba hemifrån har varit de största mottagarna av smittbärarpenning under pandemin.

– Behovet av smittbärarpenning var stort bland de som arbetade inom vård och omsorg till exempel undersköterskor, vårdare och boendestödjare, vårdbiträden och sjuksköterskor. Men smittbärarpenning användes också inom stora yrkesgrupper inom förskola och grundskola, till exempel av barnskötare, förskollärare och grundskollärare. Samtliga dessa yrken är kvinnodominerade, vilket medförde att det var fler kvinnor än män som använde smittbärarpenning inom dessa yrken, säger Helena Bertilsson, analytiker och huvudförfattare till rapporten.

Även personer inom större yrkesgrupper med mer jämn könsfördelning, som till exempel butikssäljare inom fackhandel och dagligvaruhandel, har nyttjat ersättningen i större utsträckning än andra yrkesgrupper.

Flest mottagare i åldern 40–49 år

Totalt fick drygt 50 000 kvinnor och knappt 45 000 män smittbärarpenning under åren 2020–2021.

– De flesta mottagare var i åldern 30–59 år, vilket också är åldern där flest arbetar. Allra flest mottagare var i åldern 40–49 år och i den åldersgruppen är också skillnaden som störst mellan antalet kvinnor och män, knappt 57 procent var kvinnor och drygt 43 procent män, säger Helena Bertilsson.

I genomsnitt fick en person totalt ersättning för fem dagar under 2020–2021.

Analysen är en del i rapportserien Korta analyser från Försäkringskassan där aktuell statistik och analys presenteras i ett kort format.

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Ny förvaltning av sjukförsäkring – förändringsarbete i ny fas16.5.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Försäkringskassans arbete med att förnya förvaltningen av sjukförsäkringen går in i en ny fas. Den kartläggning som Försäkringskassan gjort av myndighetens nuvarande förvaltning av sjukförsäkringen har visat på behov av förändringar: till exempel behövs bättre samverkan med andra aktörer, fler tidiga insatser i sjukfall samt kompetenshöjning hos både Försäkringskassan, arbetsgivare och hos hälso- och sjukvården. Försäkringskassan vill se en mer långsiktigt stabil och förutsägbar tillämpning av sjukförsäkringen i alla dess olika delar. Förändringsarbetet har hittills resulterat i ökat stöd till myndighetens handläggare samt en intern tillsynsfunktion vilken ska effektivisera uppföljning och lärande. Vidare har Avdelningen för sjukförsäkringen under 2021 initierat en omorganisation, från en geografisk indelning till en organisation som utgår från den situation den som är sjukskriven befinner sig i. Denna förändring förväntas både ge den som är sjukskriven bättre stöd samt bättre förutsät

Hälften av alla sysselsatta har fått ersättning för karens5.5.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Med syfte att minska smittspridningen införde regeringen under pandemin flera nya ersättningar i socialförsäkringen – en av dessa var ersättning för karens. En ny analys från Försäkringskassan visar att ersättningen användes av knappt hälften av Sveriges sysselsatta befolkning, framförallt av personer inom kontaktyrken. Men trots det stora användandet var det många med rätt till ersättning som inte sökte.

Ojämlika ersättningar till gravida kan påverka ekonomin20.4.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Sju av tio gravida ansöker om någon typ av ersättning från socialförsäkringen under graviditeten. I en ny studie konstaterar Försäkringskassan att graviditetspenning och sjukpenning i många fall används på likartade sätt men att ersättningen för graviditetspenning är lägre än för sjukpenning. Försäkringskassan bedömer att det finns ett behov av att se över försäkringsskyddets utformning för gravida – något som regeringen också tagit initiativ till.

Så påverkade pandemin sjukförsäkringen: slutrapport31.3.2022 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Pandemin har gjort att risken för sjukskrivning ökat inom flera yrkesgrupper och minskat inom andra. Inom till exempel vård, skola och omsorg – vilket är kvinnodominerade yrkesgrupper – har pandemin lett till både högre risk att utsättas för smitta på arbetet men också en ökad risk för högre arbetsbelastning. Inom yrkesgrupper med kontorsarbete har risken för sjukskrivning istället minskat.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum