Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) genomför regelbundet enkätundersökningen Hälsa Stockholm för att kartlägga sjukdomar, skador och deras riskfaktorer och därmed folkhälsan i Stockholms län. I en webbrapport visar CES på nya folkhälsodata kring övervikt och obesitas.

Snabb ökning av obesitas bland vuxna under 45 år

Andelen i befolkningen som har obesitas har ökat under många år och de senaste tre åren har ökningen varit snabb hos vuxna under 45 år där nu 11,4 procent har obesitas, jämfört med 8,5 procent år 2018. I åldersgruppen 45-64 år har 17,5 procent obesitas, jämfört med 15,3 procent 2018. Bland äldre syns inte samma snabba ökning.

År 2021 hade 48 procent av Stockholms befolkning (16 år eller äldre) ett BMI över 25, och därmed övervikt eller obesitas. Bland kvinnor i länet hade 42 procent övervikt eller obesitas, motsvarande siffra bland män var 55 procent.

– Det är oroväckande siffror. Obesitas är en sjukdom i sig och dessutom kopplad till andra kroniska sjukdomar som sänker livskvaliteten och förkortar livet. Vi tror att pandemin sannolikt har påverkat våra levnadsvanor och kanske lett till mer stillasittande och möjligen ett annat ätbeteende, säger Cecilia Magnusson, professor och verksamhetschef på CES.

Ett överskott av fett i kroppen är kopplat till flera kroniska sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått på förhållandet mellan en persons vikt och längd, och används för att definiera övervikt och obesitas. Ett BMI mellan 25 och 30 (kg/m²) innebär övervikt och ett BMI över 30 (kg/m²) motsvarar obesitas, eller fetma. Obesitas är en sjukdom.

Lång utbildning minskar risken

I befolkningen i länet är förekomsten av övervikt och obesitas lägst bland dem som har längst utbildning och högst bland dem som har gått en kortare utbildning.

– När vi justerar för ålder och kön ser vi att de som har kortast utbildning har en tre gånger så hög risk att ha obesitas jämfört med de med längst utbildning. Så här har det sett ut länge och beror många olika saker – vi har stora skillnader i livsvillkor mellan olika grupper i samhället, säger Cecilia Magnusson.

120 000 personer fick enkäten Hälsa Stockholm under hösten 2021. Svarsfrekvensen var 48 procent i den grupp slumpvist utvalda stockholmare som fick enkäten, och 80 procent i den grupp som deltagit tidigare i undersökningen.