Brå

Snäv tillämpning av lagen om kränkande fotografering

Dela

Lagen om kränkande fotografering är användbar i större utredningar av sexualbrott och barnpornografi. Men många anmälningar är svåra att utreda. Lagen har dessutom visat sig vara svår att tillämpa mot integritetskränkande smygfotografering som skett på andra platser än i omklädningsrum, på toaletter eller i en bostad. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Lagen om kränkande fotografering har kriminaliserat smygfotografering i privata utrymmen, men rättspraxis har snävat in det kriminaliserade området. Till exempel visar en hovrättsdom från 2016 att en smygfilmning som gjordes på en läkarmottagning, inte omfattas av lagen.

– Idag är det kriminaliserat att smygfotografera någon på en toalett, inomhus i en bostad eller i ett omklädningsrum. Lagen ska också skydda mot smygfilmning i vad som kallas andra liknande utrymmen, men efter hovrättsdomen utreder man sällan ärenden som gäller andra liknande platser, säger Anna Gavanas, utredare på Brå.

De flesta anmälningar och förundersökningar som granskats i Brås rapport gäller bilder med naket motiv. I cirka två tredjedelar av ärendena är målsägaren en flicka eller kvinna och tre fjärdedelar av de misstänkta är män eller pojkar. Bilderna används ofta som ett verktyg för att trakassera, hota, utpressa eller förtala målsägaren.

Det finns dock ärenden som avviker från mönstret och de gäller ofta barn och unga. I omkring en fjärdedel av ärendena är pojkar eller män målsägare. De har ofta fotograferats av en vuxen man eller en annan pojke i skolmiljö. I drygt var tionde anmälan framkommer att den misstänkta är en flicka. I de ärendena är målsägaren ofta en annan flicka som till exempel fotograferats i skolans omklädningsrum,

– Ärenden som gäller ungdomar och där bilder skickats via sociala medier är svåra att utreda. Därför går de mer sällan till åtal. Det är resurskrävande att inhämta bildbevis och ofta långa köer till IT-forensikerna, säger Katharina Tollin, utredare på Brå.

Om regeringen vill utvidga straffansvaret förordar Brå att rekvisiten för lagen om kränkande fotografering eller rekvisiten för närliggande lagar omprövas. Brå anser även att förstärkningar av regionala it-brottscentra skulle bidra till att fler brott kan klaras upp. Dessutom kan det förebyggande arbetet i samverkan mellan till exempel skola, polis och medieföretag utvecklas.

Rapporten ”Kränkande fotografering. En uppföljning av lagens tillämpning” (Brå 2019:7) finns att ladda ner på www.bra.se

Fakta Lagen kränkande fotografering infördes den 1 juli 2013. Bestämmelsen infördes för att skydda den personliga integriteten på ett område som hittills varit oreglerat – smygfotografering. Brå har på uppdrag av regeringen studerat hur lagen tillämpas inom rättsväsendet.

För ytterligare information:

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

Nytt schema ger fler poliser på kvällen28.5.2020 16:30:00 CESTPressmeddelande

Polismyndigheten har sedan länge sett ett behov av att schemalägga fler ingripandepoliser på kvällar och helger för att bättre möta allmänhetens behov av en tillgänglig polis dygnet runt. Polisen har därför tagit fram en ny schemamodell som ska styra resurserna till mer kvällstid. Brottsförebyggande rådet (Brå) har utvärderat modellen och publicerar idag en rapport som visar vad som fungerat bra och vad som behöver utvecklas.

Dödligt våld i den kriminella miljön har ökat kraftigt de senaste åren2.4.2020 07:00:00 CESTPressmeddelande

Efter en längre tids nedåtgående trend har det dödliga våldet i Sverige ökat under de senaste åren. Den typ av dödligt våld som främst står för ökningen är den som sker i den kriminella miljön. Vid denna typ av dödligt våld har såväl offer som gärningspersoner blivit yngre, och automatvapen och andra skjutvapen används oftare jämfört med tidigare. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum