Psykiska besvär hos ungdomar har ökat under de senaste 30 åren. Vad beror den ökningen på? Mikael Ahlborg, doktorand i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad, har i sin avhandling undersökt ungdomars psykiska hälsa kopplat till socioekonomisk status, hur ungdomarna själva uppfattar sin situation i relation till andras samt vilket socialt kapital de har. Socialt kapital handlar om resurser i sociala relationer och nätverk som människor bidrar till, nyttjar och som påverkas av.

I Mikael Ahlborgs resultat var det möjligt att identifiera tydliga skillnader i ungdomars psykiska hälsa genom att titta på subjektiv socioekonomisk status, alltså hur ungdomarna uppfattade sin ekonomiska situation och socialt kapital.

– Ungdomar som upplevde bristande tillit, låg känsla av samhörighet och stöd hos familj, skola och bland vänner rapporterade högre grad av psykiska besvär och lågt välbefinnande. Familj och skola verkade vara viktigast, säger Mikael Ahlborg.

Ett starkt socialt kapital bland vänner spelade mindre roll för hur ungdomarna rapporterade psykiska besvär och välbefinnande. Vänner verkade inte kunna kompensera för en dålig situation inom familjen eller i skolan, trots att ungdomarna själva beskrev sina vänskapsrelationer som viktiga för den psykiska hälsan.

– Tjejer hade generellt ett starkare socialt kapital bland vänner än killar och ändå rapporterade tjejer en högre förekomst av psykiska besvär. Könsskillnaderna i psykisk hälsa bland ungdomar är tydliga, men komplexa. Mina resultat skapar frågor kring vilken roll vänskapsrelationer egentligen spelar för den psykiska hälsan, säger Mikael Ahlborg.

Safe spaces – viktig för psykisk hälsa

Ungdomarna i studien beskrev så kallade ”safe spaces” som kännetecknades av ömsesidig tillit, ärlighet och en känsla av villkorslöshet, alltså att andra fanns där oavsett vad som händer och sker.

– Safe spaces var viktiga, oavsett om ungdomarna bråkar med sin bästa kompis eller tjafsar med sina föräldrar så har de ändå en känsla av att kunna vända sig till någon om de mår dåligt. I mina studier kunde jag se att det med stor sannolikhet är så att de som saknar ett safe space också har en hög nivå av psykiska besvär och är mindre nöjda med sitt liv, säger Mikael Ahlborg.

När ungdomarna umgicks med dem som står dem nära spelade aktiviteterna en mindre roll, det var viktigt att bara ”hänga med” familj och vänner. I andra relationer, och när de ska skapa nya kontakter, var gemensamma intressen, värderingar eller åsikter viktiga för dem, både för deras välbefinnande och identitetsskapande.

– Förutsägbarhet verkade också vara en viktig resurs i relationer och nätverk eftersom de beskrev hur de på olika sätt strävade efter kontroll för att må bra.

Nya metoder för att mäta socialt kapital behövs

Enligt Mikael Ahlborg behöver forskningen fortsätta att följa hur socioekonomiska skillnader påverkar ungdomars psykiska hälsa på strukturell nivå. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur ungdomar upplever sin situation för att synliggöra ett problem som finns på alla socioekonomiska nivåer.

– Det finns behov av att utveckla nya metoder för att mäta socialt kapital bland ungdomar. De enkätinstrument som används i dag verkar inte fånga de stora variationer av sammanhang som är viktiga i relation till ungdomarnas psykiska hälsa, säger Mikael Ahlborg.

Socialt kapital som koncept kan vara användbart för att identifiera sårbara ungdomar och för att skilja mellan vad som är en naturlig obalans under ungdomstiden och vad som bör väcka oro. I avhandlingen beskrivs olika profiler av socialt kapital som kan visa hur det kan se ut för olika ungdomar. Profilerna kan kännas igen av dem som jobbar med ungdomar och kan upptäcka om de uttrycker sig på sätt som gör att ungdomarna verkar ha lågt socialt kapital i familjen, har det jobbigt hemma eller liknande.

– I min avhandling ges ungdomar en röst och får själva beskriva sina relationer och nätverk och vilka resurser som de anser är viktiga för sin psykiska hälsa. Det behövs mer forskning för att på ett bättre sätt kunna mäta socialt kapital bland svenska ungdomar, och för att kunna gånga hur relationen mellan socialt kapital och psykisk hälsa ser ut. Det kan hjälpa oss att skilja mellan dem som är ”vanliga tonåringar” och dem som har större risk att drabbas av allvarliga former av psykisk ohälsa, säger Mikael Ahlborg.

Fotnot. Ungdomarna som deltog i studierna var i åldrarna 11–15.