Akademiska sjukhuset

Språkscreening av flerspråkiga barn kan tidigareläggas med ny metod

Dela
I Sverige har det länge funnits två olika screeningmetoder för tidig upptäckt av språk- och kommunikationsstörningar, vid 2,5 eller 3 år. Nya forskningsrön visar att barn med svenska som modersmål med fördel kan screenas redan vid 2,5 års ålder. Detsamma gäller flerspråkiga barn, men då med en modifierad metod där hänsyn tas till både barnets modersmål och svenska.
En ny forskningsstudie visar att språkscreening av flerspråkiga barn med fördel kan göras redan vid 2,5 års ålder, men då krävs en modifierad metod där hänsyn tas till både barnets modersmål och svenska. Fotograf: Maria Khaledian
En ny forskningsstudie visar att språkscreening av flerspråkiga barn med fördel kan göras redan vid 2,5 års ålder, men då krävs en modifierad metod där hänsyn tas till både barnets modersmål och svenska. Fotograf: Maria Khaledian

– Den nya studien visar att man med en modifierad screening, som både omfattar barnets modersmål och svenska, kan fånga in 88 procent av barn med grava språk- och kommunikationssvårigheter redan vid 2,5 års ålder. Nästan en tredjedel av alla flerspråkiga barn bekräftades ha språkstörning varav många hade stora svårigheter, säger Laleh Nayeb, logoped inom länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Nästan vart tionde barn i förskoleåldern har svårigheter med språk, tal och kommunikation som uppfyller diagnosen språkstörning, Developmental Language Disorder (DLD). Dessa barn kan ha svårigheter med kommunikationen, nedsatt språkförståelse och/eller uttrycksförmåga vilket innebär svårigheter att ta till sig och förstå muntlig information och/eller ha svårigheter att uttrycka sig.

De screeningmetoder som använts för att upptäcka språkstörning är endast validerade för barn med svenska som modersmål. Detta har lett till att flerspråkiga barn identifieras senare.

Enligt Laleh Nayeb innebär avsaknaden av vetenskapligt utvärderade metoder och nationella riktlinjer för språkscreening av flerspråkiga barn inom barnhälsovården en avsevärt ökad risk att flerspråkiga barn inte får tidig hjälp på samma villkor som enspråkiga barn. Detta menar hon strider mot socialstyrelsens krav på jämlik och likvärdig barnhälsovård.

– Om flerspråkiga barns modersmål inte screenas finns en ökad risk att de som inte behärskar svenska och har språkstörning antingen förbises eller remitteras till logoped i onödan. Den höga förekomsten av grava språksvårigheter i denna grupp hänger samman med barnens komplexa språkliga miljö, att de exponeras för många språk och att personer i deras närhet inte behärskar respektive språk fullt ut, framhåller Laleh Nayeb.

I studien ingick totalt 111 barn i åldern 29-33 månader som screenades kontinuerligt under perioden 2015-2017. De rekryterades från tre barnavårdscentraler i Gävle där nästan 40-50 procent av familjerna levde i utsatta socioekonomiska förhållanden. Samtliga barn screenades både på svenska och på modersmålet. Därefter bedömdes de av en logoped inom två månader.

– Cirka 10 procent av barnen medverkade inte vid screening på något språk. Bland dessa visade sig mer än hälften ha grav språkstörning. Nästan alla föräldrar som hade uttryckt oro för sitt barns språkutveckling på modersmålet, fick sin oro bekräftad av logopeden, avslutar Laleh Nayeb.



För mer information/intervju, kontakta:

Laleh Nayeb, logoped inom länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, e-post: laleh.nayeb@akademiska.se eller laleh.nayeb@pubcare.uu.se

Nyckelord

Bilder

En ny forskningsstudie visar att språkscreening av flerspråkiga barn med fördel kan göras redan vid 2,5 års ålder, men då krävs en modifierad metod där hänsyn tas till både barnets modersmål och svenska. Fotograf: Maria Khaledian
En ny forskningsstudie visar att språkscreening av flerspråkiga barn med fördel kan göras redan vid 2,5 års ålder, men då krävs en modifierad metod där hänsyn tas till både barnets modersmål och svenska. Fotograf: Maria Khaledian
Ladda ned bild
Laleh Nayeb, logoped inom Länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering och doktorand vid Uppsala universitet
Laleh Nayeb, logoped inom Länslogopedin/Folke Bernadotte regionhabilitering och doktorand vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye