S:t Paul – en pånyttfödd södermalmspärla

Med fasad i tegel och koppar är byggnaden ett typiskt sextiotalshus, ett byggmästarhus, som Stadsmuseet har gett en så kallad grön klassning för högt kulturhistoriskt värde. Efter flera års utredande, projektering och kontroller, gick startskottet hösten 2017 för en omfattande utveckling, renovering och ombyggnad som avslutades vid årsskiftet 2019–2020.

Huset har moderniserats för att möta behoven hos dagens boende och lokalhyresgäster, varav den sista flyttade in i februari 2020. Stammar, fasader, ventilation och el har bytts ut. Samtliga 54 lägenheter har varsamt totalrenoverats, fiber installerats och byggnaden har gjorts mer energieffektiv, bland annat med tilläggsisolering och isolerglas i befintliga fönster.

Att bevara ett gammalt hus värden
Samtidigt har Einar Mattsson, i nära samarbete med Stockholms stads byggnadsantikvarier, gjort stora ansträngningar för att bevara husets värden. Många tidstypiska och högkvalitativa detaljer finns kvar, som fönsterramar i teak med beslag i koppar och mosaikkaklet i entréer och trappuppgångar.

– Vi sparade de köksinredningar som var i tillräckligt gott skick och kunde därigenom renovera fyra av lägenhetsköken med ursprunglig inredning. Resterande kök har, i likhet med badrummen, fått moderna inredningar med 1960-talskänsla. Även de fina parkettgolven i lägenheterna har renoveras och kompletterats, berättar Claes Granström, projektutvecklare och ansvarig för ombyggnationen.

Trettioårigt köande gav hyreskontrakt
Med tanke på det omfattande arbete som skulle utföras fick bostadshyresgästerna flytta till annat boende inför ombyggnationen. Ungefär en tredjedel av dem har valt att flytta tillbaka till huset, resterande hyresgäster är nya och har fått sina lägenheter via stadens bostadskö eller Einar Mattssons egen kö. Den som hade längst kötid ställde sig i bostadskön 1990.

Förädlade lokaler i S:t Paul
En viktig del av projektet var satsningen på att utveckla de kommersiella lokalerna som Einar Mattsson har förädlat under det gemensamma namnet S:t Paul. Fasaden och fönsterinfattningen på kontorslokalerna mot Götgatan har byggts om. Där var den tidigare fasadstenen rosa. Nu har den ersatts av ljus kalksten som harmonierar med det gula teglet i den övriga fasaden och omgivande byggnader. Delvis öppningsbara fönster gör de fyra nya restauranglokalerna i gatuplan mer tillgängliga och öppna.

Mot Sankt Paulsgatan har Einar Mattsson förbättrat gaturummet i samarbete med Stockholms stad. Trottoaren har breddats för att skapa ett torg med bättre utrymme för uteserveringar, belysningen förnyats och ett konstverk har tillkommit på muren mittemot huset.

Co-working precis vid Slussen
De två kontorsplanen har byggts om helt. De har fått en öppen och flexibel planlösning, moderna tekniska installationer och klimatkomfort. Här öppnade co-workingkonceptet UMA Workspace i december 2019 med 300 kontorsplatser fördelade på totalt 2 700 kvadratmeter. I gatuplan finns nu restaurangerna Bastard Burgers, Eatnam, Giretto och Holy Greens.

Krävande ombyggnation
Utmärkande för det här projektet är att man har satsat extra på kvalitet rakt igenom.

– Utmaningen har varit att jobba kostnadseffektivt, inte minst med tanke på att vi har behållit mycket gammalt. Enbart fönstren har inneburit många timmars projektering och krävt mycket samverkan mellan oss, antikvarien, glaskonsulten och vår underentreprenör, säger Claes Granström.

Det krävs flertalet olika yrkesgrupper och många personer för att genomföra ett renoverings- och ombyggnadsprojekt av den här typen. Som mest arbetade 150 personer dagligen på bygget, de allra flesta av dem från underentreprenörer till Einar Mattsson.

Utmanande logistik
Rent logistiskt har det varit rejält utmanande med tanke på läget, mitt i stan med gator och bebyggelse alldeles inpå. Att få upp byggnadsställningarna runt fasaden var ett kapitel för sig, man fick ställa torn runtom med dubbla ställningar. Att huset dessutom ligger på Götgatan, där det i genomsnitt passerar 14 000 cyklister och 20 000 gående varje dag, försvårade arbetet och leveranserna. Det blev inte heller lättare av att leveranser bara kunde ske mellan klockan 9 och 15.

– De största utmaningarna har ändå varit kopplade till själva byggnadens karaktär. Det här huset är unikt och i grund och botten inte byggt med avsikten att det ska gå att bygga om. Dessutom var det viktigt att ta tillvara och bevara de arkitektoniska värdena i huset. Antikvariska ambitioner krockar ofta med moderna krav och önskemål, säger Claes Granström.

Komplex modernisering
Att byta stammar och få in modern teknik i form av ny ventilation, el, styrsystem och fiber i ett gammalt hus som detta, där utrymmena för installationer är små, är svårt.

– Huset har stora begränsningar som gjort det oerhört komplext att modernisera. I ett sådant här projekt blir det omöjligt att göra projekteringen fullt ut i förväg. Det är något vi som jobbat i byggproduktionen varit tvungna att acceptera. Många stora problem har vi fått lösa under byggets gång, när vi redan varit på plats. Vi kan vara stolta över att ha lyckats göra detta relativt effektivt, säger platschef Tobias Hjelmar.

Fakta
1960 uppfördes detta hus med nio våningar i kvarteret Schönborg på Södermalm, i hörnet Götgatan-Sankt Paulsgatan. Fastigheten i Götgatsbacken har ägts av Einar Mattsson sedan 2004 och är en av företagets mest synliga fastigheter vid Slussen.