- Sparbetinget försvagar statens förmåga i en tid då vi behöver motsatsen. Detta är allvarligt. Samtidigt som regeringen aviserar små satsningar på marginalen för många myndigheter för att förbättra krisberedskapen, så fortsätter urholkningen av staten. Det sätter stor press på många arbetsplatser inom staten, och gör verkligen inget för att höja kvaliteten på den svenska statsförvaltningen, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I pris- och löneomräkningen för 2023, som anger hur myndigheternas förvaltningsanslag ska räknas upp för nästa år, ingår ett produktivitetsavdrag på 1,82 procent, vilket omräknat i pengar innebär ca 2,1 miljarder kronor. I rapporten Urholkad stat som ST publicerade 28 mars framgick att produktivitetsavdraget, sedan det infördes i början på 90-talet, inneburit att mer än 60 miljarder kronor redan har hyvlats bort. Nu försvinner alltså ytterligare ett par miljarder, utan att det är klarlagt att staten blir effektivare, samtidigt som kraven höjs på en stärkt krisberedskap och myndigheternas förmåga att hantera snabba förändringar.

 - Vi står också inför en avtalsrörelse i en tid där inflationen riskerar bita sig fast. Eftersom lönerna i staten även framöver måste vara konkurrenskraftiga så riskerar detta stora sparbeting att försvåra kommande förhandlingar. Generella sparbeting på statens löneutrymme är inte vägen framåt, varken för de statligt anställda eller för medborgarna i allmänhet.  säger Britta Lejon.