Försäkringskassan

Statens utgifter för socialförsäkringen ökar kraftigt med covid-19

Dela

Statens utgifter för socialförsäkringen väntas öka under 2020 enligt Försäkringskassans senaste prognos. Kostnaderna drivs bland annat av regeländringar som ersättning för höga sjuklönekostnader samt ett kraftigt ökat antal ansökningar inom sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. År 2019 uppgick utgifterna för socialförsäkringen till 218 miljarder kronor. Under 2020 beräknas utgifterna att öka med cirka 30 miljarder på grund av coronapandemin. Detta är 19 miljarder kronor mer än tidigare beräknat.

Statens utgifter för socialförsäkringen har under lång tid ökat i långsam takt, men med anledning av covid-19 och rådande situation bedömer Försäkringskassan att utgifterna för socialförsäkringen kommer öka kraftigt under 2020.

– Osäkerheten i utgiftsprognosen beror givetvis på det mycket osäkra och allvarliga läge som vi ser i samhället till följd av coronapandemin. Ingen vet hur länge pandemin kommer pågå och om det fortsatt kommer vara lika allvarligt, säger Renée Blomberg, prognoschef på Försäkringskassan.

År 2019 uppgick utgifterna för socialförsäkringen till 218 miljarder kronor och under 2020 beräknas utgifterna att öka till 248 miljarder. Därefter förväntas utgifterna återgå till en nivå något över den för 2019 och hamna på 220 miljarder kronor år 2023. Utgifterna för 2020 är 19 miljarder kronor högre än beräknat i prognosen som publicerades i maj. Majoriteten av revideringen beror på ett flertal regeländringar inom socialförsäkring som införts på grund av pandemin.

Tillfälliga regeländringar

Tillfälliga regeländringar till följd av coronapandemin beräknas höja Försäkringskassans utgifter med 26,8 miljarder kronor 2020. Bara under juni har regeländringar beslutats som beräknas höja utgifterna med 18 miljarder kronor.

Regeringens beslut att ersätta karensavdraget från sjukpenninganslaget beräknas sammantaget medföra utgifter om 2,4 miljarder kronor. Prognosen höjs ytterligare 5,3 miljarder på grund av införandet av förebyggande sjukpenning till personer som tillhör grupper som riskerar att drabbas speciellt svårt om de insjuknar i covid-19.

Beslutet att tillfälligt ersätta alla arbetsgivare för hela sjuklönekostnaden för april och maj 2020 ökar utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader med 7 miljarder. Beslutet att förlänga detta för juni och juli samt att viss kompensation ges för augusti och september höjer utgifterna med ytterligare 10 miljarder.

På grund av coronapandemin har regeringen lagt fram ett förslag om att öka barnfamiljernas bostadsbidrag med 25 procent under andra halvåret 2020. Detta beräknas öka utgifterna med 650 miljoner kronor.

Ökat söktryck

Söktrycket i sjukpenningen har ökat markant. Under den mest akuta perioden av den pågående coronapandemin, i mitten av april, var antalet ansökningar om sjukpenning mer än dubbelt så stort som motsvarande period 2019. Sammanlagt beräknas utbrottet av covid-19 generera cirka 185 000 extra sjukfall under 2020 jämfört med vad som beräknades före utbrottet. Detta innebär ungefär 2,2 miljarder i ökade utgifter på grund av att antalet sjukfall.

Under mars månad inkom drygt 685 000 ansökningar om tillfällig föräldrapenning, vilket är 41 procent fler än motsvarande månad 2019. Detta innebar att Försäkringskassan betalade ut 1,4 miljarder kronor i april 2020, vilket är nästan dubbelt så mycket som betalades ut i april 2019. Utgifterna för tillfällig föräldrapenning prognostiseras att bli 8,9 miljarder kronor i år, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än utgifterna för 2019.

I samband med utbrottet av covid-19 har antalet ansökningar om smittbärarpenning ökat markant. Utgifterna har också ökat kraftigt, men inte i samma utsträckning som ansökningarna. En bidragande orsak är att majoriteten av de som sökt under pågående pandemi har saknat ett beslut från läkare om avstängning från arbete enligt smittskyddslagen, vilket är ett krav för att kunna beviljas ersättning. Utgifterna för smittbärarpenning beräknas öka från 4 miljoner 2019 till 90 miljoner kronor i år.

Färre går till tandläkaren

Utgifterna för statligt tandvårdsstöd förväntas däremot minska tillfälligt under 2020 till följd av utbrottet av covid-19. Under mars - juni minskade antalet tandvårdsbesök med mellan 40 och 45 procent jämfört med motsvarande period förra året. Utgifterna för det statliga tandvårdsstödet har dock inte minskat lika mycket jämfört med samma period 2019, utan endast med 30 procent. En förklaring till detta kan vara att patienterna med störst behov fortfarande behandlas och att de har högre tandvårdskostnader än övriga patienter.

Bilder

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Höga kostnader för covid-19 – men lägre än tidigare beräknat23.10.2020 08:00:00 CESTPressmeddelande

Statens utgifter för socialförsäkringen väntas öka under 2020 i spåren av covid-19-pandemin. Dels till följd av regeländringar, dels på grund av ett kraftigt ökat antal ansökningar inom sjukpenning, tillfällig föräldrapenning och ersättning för höga sjuklönekostnader. Däremot förväntas utgifterna bli mycket lägre än tidigare prognostiserat för viss förebyggande sjukpenning till personer i riskgrupp för att utveckla allvarlig covid-19.

Återgång till tidigare tidsgränser för läkarintyg20.10.2020 14:00:00 CESTPressmeddelande

Under våren fattade Försäkringskassan beslut om att tillfälligt ändra hanteringen av tidsgränserna för läkarintyg vid ansökan om sjukpenning och ersättning för vab. Syftet var att avlasta sjukvården som hade ett mycket högt tryck under pandemin. Efter dialog med andra aktörer bedömer Försäkringskassan nu att vården har kapacitet att hantera utfärdandet av läkarintyg och återgår därför till ordinarie hantering av ansökningar och tidsgränser. Återgången gäller från och med den 1 november 2020.

Personlig assistans måltavla för organiserad brottslighet24.9.2020 10:04:50 CESTPressmeddelande

Marknaden för personlig assistans är brottsutsatt. En relativt låg upptäcktsrisk i kombination med möjlighet till stor ekonomisk vinning skapar en attraktiv måltavla för organiserad brottslighet. Brottsupplägg som illegalt arbete, skenanställningar, arbetskraftsexploatering och upplägg med pappersassistenter förekommer. Det är några av slutsatserna som presenteras i en myndighetsgemensam strategisk rapport.

Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor8.9.2020 09:00:00 CESTPressmeddelande

Psykiatriska diagnoser leder till längre sjukskrivningar än de flesta andra sjukdomar och sjukfallslängden relaterad till psykisk ohälsa har ökat över tid. Den stressrelaterade psykiska ohälsan står för en allt större del av sjukskrivningarna i psykiatrisk diagnos, till exempel utmattningssyndrom, vilket ofta innebär halvårslånga sjukskrivningar. Dessutom drabbas yngre kvinnor oftare än andra, och vissa yrkesgrupper, både bland hög- och lågutbildade, löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa – det visar en ny rapport från Försäkringskassan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum