Fackförbundet ST

Statlig arbetsrätt – i gränslandet mellan två världar

Dela
Den statliga arbetsrätten är speciell på så sätt att den har fler kontaktytor med förvaltningsrätten än med den privata arbetsrätten. Mötet mellan förvaltningsrätt och den civilrättsliga arbetsrätten sker inte alltid friktionsfritt visar flera intressanta domstolsprövningar.

Detta inlägg har tidigare publicerats på dagens juridik.se

Säkerhetsskyddslagen v.s. anställningstrygghet 

En ingång i ämnet är relationen mellan säkerhetsprövningar enligt säkerhetsskyddslagen och anställningstrygghet. Säkerhetsskyddslagen är en förvaltningsrättslig lagstiftning med syfte att skydda landets säkerhet. Det innebär bland annat att säkerhetsprövningar i form av bakgrundskontroller görs på sökande och arbetstagare i anställningar som är säkerhetsklassade. Huvudregeln är att underlaget i kontrollen ska kommuniceras med den berörda, men det kan vara så att det omfattas av sekretess också mot den enskilde arbetstagaren.  

För de två högsta säkerhetsklasserna görs det även kontroller av eventuell partner. Det finns alltså en risk förlora sin säkerhetsklassning på grund av något ens partner gjortEtt avslag innebär att arbetstagaren inte kan arbeta i säkerhetsklassad anställning och beslutet kan inte överklagas. Om det inte finns möjlighet till omplacering till anställning som inte är säkerhetsklassad ligger det i farans riktning att arbetsgivaren vill säga upp arbetstagaren.  

Privatanställda kan komma i kläm när förvaltningsrätten sätts i spel 

Det var också vad som hände i AD 2000 nr 17 där en anställd vid en privatägd flygplatsrestaurang sades upp efter att Luftfartsverket beslutat att den anställde inte längre klarade säkerhetsprövningen och därmed inte längre fick vistas på den del av flygplatsen där restaurangen låg. Arbetsdomstolen kom fram till att defanns saklig grund för uppsägning eftersom den privatägda restaurangen inte hade något annat val än att rätta sig efter Luftfartsverkets förvaltningsrättsliga beslut.  

Varken den uppsagde eller domstolen fick veta varför denne inte klarade säkerhetsprövning, något som väckte frågor kring Europakonventionens regler om rättvis rättegång och effektiva rättsmedel.  

Vad händer när arbetsgivaren är den som beslutar om säkerhetsprövning? 

Frågan aktualiserades igen nu i höstas när det kom en dom som handlade om en polisassistent som sagts upp från sin anställning efter att hon inte klarat säkerhetsprövningen (AD 2019 nr 39).  Polismyndigheten menade i första hand att polisassistentens misslyckade säkerhetsprövning i sig utgjorde saklig grund för uppsägning. I andra hand ville myndigheten ha prövat om de bakomliggande faktorerna, hennes relation och engagemang för en kriminell man, utgjorde saklig grund för uppsägning. I detta mål var de bakomliggande faktorerna alltså inte hemliga 

När Arbetsdomstolen prövade denna tvist konstaterades det att den skiljde sig från den ovan beskrivna tvisten på så vis att myndigheten som fattat beslut om säkerhetsprövningen i detta fall också var arbetsgivarenDen omständigheten var enligt domstolen avgörande och därför gjordes en prövning av de bakomliggande faktorernaAlltså kunde myndigheten inte enbart hänvisa till säkerhetsprövningen för att saklig grund för uppsägning skulle föreligga 

Domstol utan fullständig jurisdiktion – inte tillåtet  

I domen nämns att en prövning i sak också innebär att kravet på rättvis rättegång enligt Europakonventionen uppfylls. Polisassistentens fackförbund hade nämligen uppmärksammat domstolen på ett avgörande från Europadomstolen där Bulgarien fälldes för brott mot den artikeln när en anställd militär blev av med sin behörighet att ta del av sekretessbelagd information och som en konsekvens därav sades upp (Aleksandar Sabev mot Bulgarien, nr 43503/08).  

Arbetstagaren fick aldrig veta varför han blivit av med sin behörighet och det fick inte heller Bulgariens högsta domstol som var sista nationella instans att pröva uppsägningstvisten. Europadomstolen fann att uppsägningstvisten inte prövats av en domstol med fullständig jurisdiktion för att överväga alla relevanta och faktiska omständigheter och att en kränkning av arbetstagarens rättigheter i Europakonventionen hade skett. 

Fördel statsanställda  

En möjlig generell slutsats av domen är att när en myndighet utövar sitt förvaltningsrättsliga uppdrag kan detta smitta av sig på myndighetens civilrättsliga skyldigheter som arbetsgivare. Anledning till att utgången i målet blev den motsatta i jämförelse med målet med privatanställde på flygplatsrestarungen var ju det faktum att Polismyndigheten var både arbetsgivare och den förvaltningsmyndighet som genomförde säkerhetsprövningen. I just detta avseende tycks alltså statsanställda ha en fördel i förhållande till privata arbetstagare.  

Statlig tjänstetillsättning v.s. lagen om anställningsskydd 

En helt annan frågamen som också illustrerar hur den statliga arbetsrätten befinner sig i ett gränsland, är tjänstetillsättning inom staten. Enligt grundlag ska den ske efter sakliga grunder såsom skicklighet och förtjänst. I någorlunda närtid har det kommit två domar på detta tema.  

Kan överklagandenämndens beslut vara saklig grund för uppsägning? 

I den första domen (AD 2016 nr 74) hade Försäkringskassan beslutat att anställa en person och ingått ett civilrättsligt bindande anställningsavtal med denne. En annan sökande överklagade beslutet och vann bifall i överklagandenämndenvilket alltså är ett förvaltningsrättsligt förfarande. Försäkringskassan avslutade då den förstes anställning, som i sin tur då väckte talan om felaktig uppsägning via sin fackförening 

Arbetsgivarverketsom förde myndighetens talan, hävdade att anställningsskyddslagen inte var tillämplig eftersom Försäkringskassan behövde rätta sig efter överklagandenämndens förvaltningsrättsliga beslutOch om anställningsskyddslagen ändå var tillämplig så utgjorde överklagandenämndens beslut saklig grund för uppsägning.  

Arbetsdomstolen köpte inte den argumentationen utan konstaterade att enligt regeringsformen ska grundläggande bestämmelser för statligt anställdas rättsställning meddelas i lag. Anställningens upphörande är en sådan grundläggande bestämmelse och den lag som reglerar detta är anställningsskyddslagen 

Statliga arbetsgivare skulle inte få fördel 

När domstolen sedan går vidare och prövar om saklig grund för uppsägning funnits så ”översätter” domstolen det förvaltningsrättsliga beslutet till en civilrättslig kontext under devisen att statliga arbetsgivare inte ska vara i en bättre sits än privata. Om en privat arbetsgivare skulle komma  att det fanns en bättre sökanden till den anställning denne just tillsatt, skulle det då vara saklig grund att säga upp den först anställde? Nej, kom Arbetsdomstolen fram till, och då förelåg inte heller saklig grund för uppsägning.  

Kan överklagandenämndens beslut tolkas som en bindande anställning? 

Något år senare fick Arbetsdomstolen pröva en annan vinkel på den statliga tjänstetillsättningen (AD 2018 nr 24)Nu var det Polismyndigheten som tillsatt en anställning med en sökande som överklagandenämnden efter sin prövning inte ansåg vara den mest kompetente 

Polismyndigheten ignorerade överklagandenämndens beslut helt och fullt. Den klagande som vunnit i nämnden tog hjälp av sitt fackförbund och gjorde i första hand gällande att hon blivit anställd genom nämndens beslut och att myndigheten genom att ignorera beslutet hade avskedad henne 

Arbetsdomstolen ansåg det nödvändigt att granska formuleringarna i överklagandenämndens beslut, med andra ord tycktes de inte principiellt motsätta sig tanken att det skulle kunna utgöra ett civilrättsligt bindande anställningsavtal eller ett anbud enligt avtalslagen.  

De fann dock att något bindande avtal inte uppkommit. Nämnden hade nämligen uttryckt sig så att den uppdrog åt Polismyndigheten att erbjuda anställningen till klaganden. Utgången i målet innebar således att personen som på sakliga grunder var bäst lämpad för anställningen varken fick den aktuella anställningen eller någon kompensation i form av skadestånd. 

Ett pussel med många bitar, utan tydligt motiv  

Det som sticker lite extra i ögonen på en facklig förbundsjurist som mig är att efter dessa domar har åtminstone en statlig myndighet satt i system att ignorera överklagandenämndernas beslut och förlängningen grundlagen eftersom det upplevs som ofarligt och sanktionsfritt.  

Här skulle man kunna sätta punkt och konstatera att frågan har blivit slutlig prövad, men den som arbetar på det fackförbund som kan staten måste lyfta blicken och tänka utanför den arbetsrättsliga ramen. Kan det vara möjligt för en enskild att få upprättelse genom att driva en tvist som tar avstamp i förvaltningsrättenEn skadeståndståndstalan enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen där det begärs ersättning för ren förmögenhetsskada i form av inkomstförlust vid felaktig myndighetsutövning kan vara en ny utgångspunkt. Personligen har jag förhoppningar om att få prova den vägen i framtiden!  

Det sammanflätade pusslet mellan förvaltningsrätt och civilrätt är långt ifrån färdigtFrån fackföreningshåll får vi lägga bitarna på bordet och sedan utifrån vårt perspektiv argumentera för hur nästa bit ska se ut för att pusslet ska få ett sammanhängande motiv 

Av: Joakim Lindqvist, Förbundsjurist ST

Bilder

Om

Fackförbundet ST
Fackförbundet ST
Sturegatan 15
Box 5308 102 47 Stockholm

0771-555 444https://st.org/

ST är det största fackförbundet inom statlig verksamhet med över 95000 medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och verk, bolag med statligt uppdrag, universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser. ST är fackförbundet för alla som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vårt motto är "En arbetsplats - en fackförening". Alla är välkomna som medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ger inflytande, styrka och ökar gemenskapen.

Följ Fackförbundet ST

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Fackförbundet ST

Fackförbundet ST står upp för och firar kollektivavtalet i Uppsala18.3.2024 11:19:47 CET | Pressmeddelande

Kollektivavtalet har mött motstånd den senaste tiden. Stora internationella företag har ifrågasatt den svenska modellen med kollektivavtal och hävdat att det inte behövs eftersom företagen ändå har så goda villkor. Fackförbundet ST, som deltar i sympatiåtgärderna mot Tesla genom blockad av postutdelning på PostNord, delar inte den bilden. I samband med kollektivavtalets dag vill Fackförbundet ST därför samla medlemmar, förtroendevalda och kanslipersonal runt om i landet för att hylla och stå upp för kollektivavtalet och den svenska modellen.

Fackförbundet ST står upp för och firar kollektivavtalet i Sundsvall18.3.2024 11:17:09 CET | Pressmeddelande

Kollektivavtalet har mött motstånd den senaste tiden. Stora internationella företag har ifrågasatt den svenska modellen med kollektivavtal och hävdat att det inte behövs eftersom företagen ändå har så goda villkor. Fackförbundet ST, som deltar i sympatiåtgärderna mot Tesla genom blockad av postutdelning på PostNord, delar inte den bilden. I samband med kollektivavtalets dag vill Fackförbundet ST därför samla medlemmar, förtroendevalda och kanslipersonal runt om i landet för att hylla och stå upp för kollektivavtalet och den svenska modellen.

Fackförbundet ST står upp för och firar kollektivavtalet i Göteborg18.3.2024 11:11:54 CET | Pressmeddelande

Kollektivavtalet har mött motstånd den senaste tiden. Stora internationella företag har ifrågasatt den svenska modellen med kollektivavtal och hävdat att det inte behövs eftersom företagen ändå har så goda villkor. Fackförbundet ST, som deltar i sympatiåtgärderna mot Tesla genom blockad av postutdelning på PostNord, delar inte den bilden. I samband med kollektivavtalets dag vill Fackförbundet ST därför samla medlemmar, förtroendevalda och kanslipersonal runt om i landet för att hylla och stå upp för kollektivavtalet och den svenska modellen.

Fackförbundet ST står upp för och firar kollektivavtalet i Karlstad18.3.2024 11:08:27 CET | Pressmeddelande

Kollektivavtalet har mött motstånd den senaste tiden. Stora internationella företag har ifrågasatt den svenska modellen med kollektivavtal och hävdat att det inte behövs eftersom företagen ändå har så goda villkor. Fackförbundet ST, som deltar i sympatiåtgärderna mot Tesla genom blockad av postutdelning på PostNord, delar inte den bilden. I samband med kollektivavtalets dag vill Fackförbundet ST därför samla medlemmar, förtroendevalda och kanslipersonal runt om i landet för att hylla och stå upp för kollektivavtalet och den svenska modellen.

Fackförbundet ST står upp för och firar kollektivavtalet18.3.2024 10:53:42 CET | Pressmeddelande

Kollektivavtalet har mött motstånd den senaste tiden. Stora internationella företag har ifrågasatt den svenska modellen med kollektivavtal och hävdat att det inte behövs eftersom företagen ändå har så goda villkor. Fackförbundet ST, som deltar i sympatiåtgärderna mot Tesla genom blockad av postutdelning på PostNord, delar inte den bilden. I samband med kollektivavtalets dag vill Fackförbundet ST därför samla medlemmar, förtroendevalda och kanslipersonal runt om i landet för att hylla och stå upp för kollektivavtalet och den svenska modellen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye