Skolverket

Stora skillnader i betygssättningen mellan skolor

Dela

Skillnaderna i betygssättning mellan olika skolor är fortsatt stora. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Analysen visar att betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever. En viktig slutsats är att det är svårt att uppnå likvärdiga betyg med dagens betygssystem.

– Vi ser ett fortsatt stort behov av att lärare utvecklar en gemensam förståelse för betygsättning. Här har Skolverket ett stort ansvar att på olika sätt fortsätta stödja lärarna. Men lärarna behöver också få utrymme att ägna sig åt kollegialt lärande för att få fördjupad förståelse för bedömning och betygssättning.Det ansvaret vilar på kommuner, ansvariga för fristående skolor och rektorer. Lärarutbildningarna behöver också ge studenterna mer undervisning om betygssättning, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Fortsatt stora skillnader i skolors betygssättning

Rapporten bygger på jämförelser och analyser av hur elevers slutbetyg överensstämmer med deras resultat på nationella prov. Skillnaderna mellan skolors betygssättning är fortsatt stora och har inte förändrats mellan åren 2005-2017. Det finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och det finns många skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg.

– För att nå en markant bättre likvärdighet i betygssättningen, skulle man till exempel kunna undersöka om det är möjligt att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen totalt får avvika från provresultaten på skolnivå. En sådan systemförändring ligger i så fall några år fram i tiden och behöver utredas noggrant och vägas mot hur undervisningen kan påverkas. Detta är ytterst en politisk fråga som riksdag och regering kan besluta om, säger Peter Fredriksson.

Relativ betygssättning viktig förklaring

För första gången kan Skolverket påvisa omfattningen av relativ betygssättning, det vill säga att betygssättningen på skolorna utgår ifrån den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan. Det innebär att det i genomsnitt är svårare att få ett högre betyg än provbetyg för en elev som går i en skola med många högpresterande elever jämfört om eleven gått i en skola med lägre genomsnittlig prestationsnivå. Den relativa betygssättningen är omfattande. Den kan förklara omkring 30 procent av de totala skillnaderna i skolors betygsättning i förhållande till de nationella proven. Detta resultat understryker svårigheterna för lärare att inom befintligt betygssystem hitta en gemensam nivå för betygssättningen mellan olika skolor.

– Vi kan konstatera att alla de insatser som tidigare gjorts av skolor, kommuner, myndigheter och regeringar för att skapa en likvärdig betygssättning inte har räckt till. Skillnaderna mellan olika skolors betygssättning fortsätter att vara stora. Det är problematiskt att betygssättningen mellan olika skolor inte är likvärdig, eftersom betygen kan vara avgörande för vilken gymnasieutbildning elever kommer in på, säger Peter Fredriksson.

Fristående skolor mer generösa i betygssättningen

Det finns fristående skolor som är restriktiva i sin betygssättning och det finns kommunala skolor som är generösa, men i genomsnitt visar analysen att fristående skolor är mer generösa i betygssättningen i förhållande till de nationella proven. Skillnaden i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor kan dock bara förklara en mycket liten del, omkring 1,5 procent, av de totala skillnaderna i betygssättning mellan skolor.

Små skillnader i betygssättning av olika elevgrupper

När det gäller skillnader i betygssättning mellan flickor och pojkar så visar analysen att skillnaden är liten. I vissa ämnen gynnas flickor och i andra ämnen gynnas pojkar. Totalt sett gynnas flickor något mer i betygssättningen. Utlandsfödda elever gynnas också något i betygssättningen jämfört med elever födda i Sverige. Men skillnaderna är små. När det gäller elever med olika socioekonomisk bakgrund syns inga skillnader alls i betygssättning.

– Det är ett positivt resultat att lärarna på det stora hela inte gynnar eller missgynnar någon av de undersökta elevgrupperna i betygssättningen, säger Peter Fredriksson.

Om analysen

I rapporten analyseras hur betygen i årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven, uppdelat på elevers olika kön, migrationsbakgrund och socioekonomiska bakgrund. Dessutom undersöks skillnader i betygssättning i relation till resultaten på de nationella proven mellan skolor totalt, mellan kommunala och fristående skolor samt mellan skolor med olika genomsnittlig prestationsnivå.

Kontaktuppgifter

För frågor om rapporten kontakta Jonas Sandqvist 08-527 333 45 eller Anders Auer 08-527 333 17

För frågor till generaldirektör Peter Fredriksson kontakta presstjänsten på 08-527 333 00

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Fleminggatan 14
106 20 Stockholm

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Andelen förskollärare minskar9.4.2019 09:00:00 CESTPressmeddelande

Andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procentenheter sedan 2014. Idag har 39,6 procent av de anställda i förskolan en förskollärarexamen. När det gäller barngruppernas storlek så är den i stort sett oförändrad. 2018 bestod den genomsnittliga barngruppen av 15,4 barn jämfört med 15,3 året innan. Det visar Skolverkets statistik som även går att bryta ned på respektive förskola, kommun eller län.

Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem20.2.2019 09:00:00 CETPressmeddelande

Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum