Stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan elevgrupper
18 663 elever, motsvarande 17,5 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 i våras, blev inte behöriga till gymnasieskolan. Behörigheten har sjunkit med 0,6 procentenheter sedan föregående läsår. Skolverkets nya statistik visar också att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Behörigheten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procentenheter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar.
- Det är allvarligt att den totala behörigheten sjunker. Men det är också allvarligt att skillnaderna i resultat mellan olika elevgrupper är fortsatt stor. Det är inget annat än ett misslyckande för svensk skola att pojkar år efter år har sämre resultat än flickor och att föräldrarnas utbildningsnivå har en så avgörande inverkan på elevernas studieresultat, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Totalt gick nästan 107 000 elever ut årskurs 9 i våras. 82,5 procent av eleverna blev behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Motsvarande siffra året innan var 83,1 procent. 86,4 procent av flickorna blev behöriga jämfört med 79,2 procent av pojkarna. Samtidigt har behörigheten bland flickorna minskat sedan läsåret 2015/16. Andelen behöriga flickor minskade med 1,3 procentenheter medan pojkarnas behörighet ökade med 0,2 procentenheter. Elever födda i Sverige är i större utsträckning behöriga jämfört med elever födda utomlands.
Föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom
95,1 procent av eleverna vars föräldrar har lång eftergymnasial utbildning är behöriga jämfört med 78,1 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning.
- Enligt skollagen har elever rätt till en likvärdig utbildning men statistiken visar att det är stora skillnader mellan elevgrupper. Undervisningen ska anpassas till elevernas olika behov och förutsättningar men kommuner och ansvariga för fristående skolor har svårt att kompensera för elevernas förutsättningar. Alla som har ett ansvar för skolans resultat behöver granska sig själva och säkra att man gör rätt saker utifrån det vi vet är framgångsfaktorer, säger Peter Fredriksson.
Viktigt att analysera och sätta in åtgärder
För att resultaten och likvärdigheten ska förbättras behöver alla delar i skolsystemet utgå från de framgångsfaktorer som vetenskap och beprövad erfarenhet visar på. En viktig del är att analysera resultaten. Skolverkets statistik är ett underlag som kommuner och ansvariga för fristående skolor kan använda för att identifiera behov i de egna skolorna och sätta in rätt åtgärder. Skolverket bidrar med stöd till alla skolor i det arbetet och gör också riktade insatser till skolor med stora behov.
- Regeringen satsar nu på att rikta mer resurser till skolor utifrån behov. På Skolverket kommer vi att göra vårt yttersta för att stötta kommuner, fristående skolor, rektorer och lärare i att använda dessa resurser till det som gynnar eleverna och bidrar till en mer likvärdig skola, säger Peter Fredriksson.
För mer information
Skolverkets PM om statistiken finns bifogad.
Statistiken på läns- kommun- och skolnivå finns i databasen SIRIS: http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:147:0::NO:::
För frågor kontakta
För frågor till Skolverket generaldirektör Peter Fredriksson kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00
För frågor om statistiken mejla utbildningsstatistik@skolverket.se eller kontakta Jesper Brohede, enhetschef 08-527 337 09 eller Karin Nyqvist, undervisningsråd 08-527 334 02.
Nyckelord
Dokument
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverket i Almedalen: Skolsegregation, lärarbrist och skolans digitalisering26.6.2018 10:26 | Pressinbjudan
Måndag den 2 juli arrangerar Skolverket två seminarier - ett med fokus på skolsegregation och lärarbrist och ett med inriktning på skolans digitalisering. Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson medverkar i båda seminarierna.
Förslag för att fler elever ska läsa språk18.6.2018 09:00 | Pressmeddelande
Skolverket vill att fler elever ska läsa moderna språk redan från åk 6. Detta genom att ett alternativ till moderna språk, möjligheten att läsa extra svenska och engelska, föreslås tas bort. Därmed minskas möjligheten för eleverna att välja bort moderna språk. Förslaget lämnas nu över till regeringen.
Fler timmar idrott och hälsa i årskurs 6-915.6.2018 09:00 | Pressmeddelande
Skolverket föreslår att de 100 extratimmarna i ämnet idrott och hälsa som regeringen vill införa, läggs i årskurserna 6-9. Skolverket har fått i uppdrag att analysera hur fler idrottstimmar bör fördelas över årskurserna i grundskolan för att ge bäst effekt.
Många skolor vill anordna lovskola men har svårt att fylla platserna med elever7.6.2018 08:00 | Pressmeddelande
Sedan 2014 har kommuner och huvudmän för fristående skolor kunnat söka bidrag från Skolverket för att anordna skola på loven. En sammanställning visar att antalet elever i lovskolan ökar men att skolorna har haft svårt att fylla de platser de planerat för under året och att hela statsbidraget därför inte går åt. Ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.
Så kan skolans tre ödesfrågor hanteras5.6.2018 07:30 | Pressmeddelande
Lärarbristen, skolsegregationen och den lokala styrningen av skolan är tre områden som måste prioriteras för att skolan ska förbättras. Under våren har därför Skolverket kartlagt kommuners och fristående skolors arbete inom de tre områdena. Syftet är att hitta konkreta åtgärder som kan stärka kvaliteten i skolan. Idag presenteras resultaten.
Skolverket kräver tillbaka 28 miljoner i bidrag30.5.2018 10:00 | Pressmeddelande
Skolverket har beslutat att kräva tillbaka 28 miljoner kronor av friskoleföretaget Praktiska Sverige AB efter en granskning av hur bolaget har använt ett antal statsbidrag för gymnasieutbildningar. Återkravet handlar om ett statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning där Skolverket hittade stora brister i utbildningskontrakten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum