Skogssällskapet

Större naturvårdsnytta när hyggets ekologiska minne tas tillvara

Dela

Hyggen på skogsmark som tidigare varit ängsmark har fler växt- och fjärilsarter än hyggen med skogsbakgrund. Genom att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne från tiden som ängs- eller betesmark, skulle skogsbruket kunna nå längre i sitt naturvårdsarbete. Det framgår av en studie som Skogssällskapet finansierat.

Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman
Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman

Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktionsskog ska kunna hysa arter som är typiska för en naturlig skog. Ofta lämnas kantzoner mot vatten, död ved, enstaka träd, högstubbar och/eller trädgrupper. Men risken är, menar forskaren Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet, att denna typ av naturvårdsåtgärder inte ger önskvärd effekt på marker som varit gräsbevuxna innan de beskogades.

För att få svar på om de före detta gräsmarkerna hade något ”ekologiskt minne” kvar av tidigare markanvändning inventerade Karl-Olof Bergmans forskargrupp totalt 48 hyggen, varav 24 med ängsbakgrund och 24 med skogsbakgrund. Växterna inventerades i sammanlagt 4800 provytor, medan dagfjärilar inventerades över hela hyggena.

Studien visade att de marker som tidigare varit gräsbevuxna hade fler arter och fler individer av växter och fjärilar.

– Resultaten blev mycket tydligare än vad vi hade trott. Det var – lite grovt – en tredjedel fler arter av både växter och fjärilar på hyggen som tidigare varit gräsbevuxna. Och många av dem var typiska gräsmarksarter, som till exempel svinrot, prästkrage och blåsuga, berättar Karl-Olof Bergman.

Genom den häradsekonomiska kartan, som finns hos Lantmäteriet, kan markägaren ta reda på vilka delar av hygget som eventuellt överlappar med gammal ängsmark.

Karl-Olof Bergman anser att de nya forskningsresultaten öppnar för naturvårdsåtgärder som kan ge större effekt.

– Mindre partier som är värdefulla för arter knutna till ängsmarker på ett hygge skulle kunna lämnas oplanterade eller föryngras med lövträd istället för barr. Fördelen, förutom den ökade naturvårdsnyttan, skulle vara att skogsbeståndet blir mer variationsrikt med små gläntor som är mer estetiskt tilltalande och att viltet och därmed jakten också gynnas av de gläntrikare skogarna.

Karl-Olof Bergman hoppas att Skogsstyrelsen i framtiden i samband med avverkningsanmälan ska lämna information och ge anpassade råd till markägare som vill avverka där det var ängs- eller betesmark på 1800-talet.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Kontakter

Bilder

Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman
Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman
Ladda ned bild
Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman
Den rödlistade sexfläckiga bastardsvärmaren var en av de arter som hittades på hyggen med ängsmarksbakgrund. Foto: Karl-Olof Bergman
Ladda ned bild

Länkar

Om

Skogssällskapet
Skogssällskapet
Box 11374
404 28 Göteborg

0771 22 00 44https://www.skogssallskapet.se

Skogssällskapet är en fristående aktör i skogsnäringen. I mer än hundra år har vi arbetat för en hållbar utveckling i skogen. Våra skogsförvaltare sköter skog åt privata och offentliga skogsägare i Sverige, Finland, Lettland och Litauen. I Sverige har vi kontor över hela landet – från Vilhelmina i norr till Hässleholm i söder. Vi sköter skogen utifrån varje ägares egna mål och har inga ägarintressen i industrier. Skogssällskapet äger också egen skog. Vinsterna från förvaltningen av egen och kunders skog återinvesterar vi i kunskapsutveckling. Varje år delar vi ut mellan 15 och 20 miljoner kronor, vilket gör oss till en av Sveriges största privata finansiärer av forskning om skog och naturvård.

Följ Skogssällskapet

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Skogssällskapet

Vem bestämmer över skogen? Nytt nummer av tidningen Skogsvärden29.11.2018 11:24:14 CETNyheter

Många är överens om att man vill ha en mer varierad skogsskötsel i de svenska skogarna. Samtidigt visar forskning att många markägare upplever det som riskfyllt att göra stora avsteg från hur de tidigare har skött skogen. Så hur kan då skogsägare inspireras till en mer varierad skogsskötsel? Och vilka blir konsekvenserna om samhället inte tar tillvara skogsägarens goda vilja att bruka skogen hållbart? I nya numret av tidningen Skogsvärden samlade vi fyra personer med olika perspektiv på skogsägande för ett samtal om detta.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum