Projektet IDAlert, Infectious Disease decision-support tools and Alert systems, ska pågå i fem år och samlar forskare från 19 olika lärosäten och institut i hela Europa samt Bangladesh. I Sverige deltar Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Umeå universitet i projektet som finansieras av EU med tio miljoner euro. De deltagande forskarna är ledande experter inom ett brett spektrum av discipliner, epidemiologi, samhällsvetenskap, artificiell intelligens, miljöekonomi, miljö- och klimatvetenskap samt zoonoser, det vill säga sjukdomar som sprids mellan djur och människa. SVA har tilldelats 3,6miljoner kronor för att bidra med kompetens inom fästingburna infektioner och sjukdomar hos vilda djur under fem år.

– Vi ser fram emot att starta upp det här samarbetsprojektet där One Health är i fokus. Ett av målen med projektet är att öka beredskapen gällande nya fästingburna infektioner med hjälp av nya system som kan ge oss tidiga varningssignaler, säger Anna Omazic som forskar på klimatförändringens effekter på infektionssjukdomar på SVA.

I takt med att vår planet värms upp på grund av klimatförändringarna ökar utbrotten av sjukdomar som överförs mellan djur och människa. Sjukdomar som tidigare har betraktats som tropiska får fotfäste i andra delar av världen, särskilt Europa. Högre temperaturer, ökad nederbörd och förlust av biologisk mångfald påverkar överlevnaden och spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer. Även reproduktionen och spridningen av sjukdomsbärande värddjur som myggor och fästingar påverkas, så att sjukdomarna sprids till nya områden.

– Inte minst covid-19-pandemin har visat på vilka risker samhället löper och behovet tvärs över nationsgränserna av beredskap och skydd i form av en snabbare reaktionsförmåga, säger projektledaren Joacim Rocklöv, professor vid universitetet i Heidelberg och gästprofessor vid Umeå universitet.

IDAlert syftar till att utveckla beslutsstödsverktyg och system som gör det möjligt för beslutsfattare att agera i tid med rätt åtgärder. Projektet kommer att utveckla nya klimat- och hälsoindikatorer, exempelvis för virus som cirkulerar bland vilda fåglar och myggor. System för övervakning, tidig varning och respons kommer att utvecklas och göras tillgängliga genom ett användargränssnitt som gör det möjligt att enkelt visualisera och utforska data och resultat, vilket gör det lättare att vidta effektiva åtgärder och begränsa utbrott.

Projektet ska också ta fram integrerade bedömningar av kostnader, effektivitet, fördelar och politisk lönsamhet för anpassningsåtgärder och strategier för att förbättra klimattåligheten hos hälso- och sjukvårdssystemen i Europa. Slutligen kommer projektet att titta på socioekonomiska aspekter genom att undersöka uppkomsten, överföringen och spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer och konsekvenserna av klimat- och hälsopolitiken för olika sociala grupper och högriskgrupper samt hur politiken kan bidra till att mildra dessa effekter.