Håll Sverige Rent

Svårt att återvinna spökgarn – förbränning enda lösningen

Dela
Det är komplicerat och dyrt att materialåtervinna spökgarn som bärgats ur havets djup. Istället föreslås att spökgarnen bränns upp och energiutvinns. Det är slutsatsen i en rapport från EU-projektet MARELITT Baltic.

– Det är ett mycket komplicerat och tidskrävande jobb att rensa bort alla oönskade föremål som sitter fast i garnen. Dessutom är fiskeredskapen tillverkade av flera olika material som behöver separeras och hanteras manuellt, säger Vesa Tschernij, projektledare på Simrishamns kommun.

Enligt en rapport från EU-projektet MARELITT Baltic bör bärgade spökgarn användas till energiutvinning. Detta eftersom materialåtervinningen är mycket tekniskt krävande, något som också medför stora kostnader.

De spökgarn som bärgas är ofta i en härva och har stora mängder oönskade föremål intrasslade, exempelvis metallankare, kedjor, blysänkor och organiska föremål som musslor och döda fiskar.

Det krävs flera steg för att kunna materialåtervinna de bärgade fiskeredskapen. Först måste alla stora och små föremål avlägsnas. Därefter bör plasten som återstår finfördelas för att sedan tvättas. Det är en stor utmaning är att få bort bly och organiskt material från plasttrådarna. Det är svårast att materialåtervinna nät med blytyngder jämfört med delar från stora trålar och rep, som oftast är mindre kontaminerade.

– I dagsläget bedömer vi att miljönyttan med att materialåtervinna fiskeutrustningen inte är kommersiellt försvarbart enligt dagens kriterier på grund av den tunga arbetsinsatsen och de höga kostnaderna, säger Vesa Tschernij.

När det gäller garn och annan fiskeutrustning som kasserats av fiskare kan materialåtervinning dock vara ett bra alternativ Denna utrustning är oftast systematiskt rensad från bly och annat skräp, och är för det mesta tillverkad av polymerer av bra kvalitet, som PA6 och PET.

I rapporten föreslås också att hanteringen av bärgade spökgarn bör införlivas i den redan existerande infrastrukturen för avfallshantering i fiskehamnar, och att stat eller kommun måste bidra finansiellt till arbetet med avfallshanteringen.

Rapporten ”Recyling options for Derelict Fishing Gear” redovisar en omfattande teknisk studie av både material- och energiutvinning av bärgade fiskeutrustningar som genomförts inom MARELITT Baltic.

För mer information:
Andreas Frössberg, projektledare Håll Sverige Rent, telefon 070-723 71 87
Vesa Tschernij, projektledare på Simrishamns kommun, telefon 0414-819166

Om MARELITT Baltic
MARELITT Baltic är EU-finansierat projekt med syfte att kartlägga problematiken och minska antalet förlorade fiskeredskap i Östersjön. Marint centrum, Simrishamns kommun leder det treåriga projektet där förutom Håll Sverige Rent också organisationer från Estland, Finland, Tyskland och Polen deltar. Projektet startade år 2016. Finansierat av Interreg Baltic Sea Region Programme 2014-2020.

Här kan du läsa mer om projektet.

Bilder

Om

Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent
Rosterigränd 4
117 61 Stockholm

08-505 263 00http://www.hållsverigerent.se

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment9.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye