Svårt att återvinna spökgarn – förbränning enda lösningen
– Det är ett mycket komplicerat och tidskrävande jobb att rensa bort alla oönskade föremål som sitter fast i garnen. Dessutom är fiskeredskapen tillverkade av flera olika material som behöver separeras och hanteras manuellt, säger Vesa Tschernij, projektledare på Simrishamns kommun.
Enligt en rapport från EU-projektet MARELITT Baltic bör bärgade spökgarn användas till energiutvinning. Detta eftersom materialåtervinningen är mycket tekniskt krävande, något som också medför stora kostnader.
De spökgarn som bärgas är ofta i en härva och har stora mängder oönskade föremål intrasslade, exempelvis metallankare, kedjor, blysänkor och organiska föremål som musslor och döda fiskar.
Det krävs flera steg för att kunna materialåtervinna de bärgade fiskeredskapen. Först måste alla stora och små föremål avlägsnas. Därefter bör plasten som återstår finfördelas för att sedan tvättas. Det är en stor utmaning är att få bort bly och organiskt material från plasttrådarna. Det är svårast att materialåtervinna nät med blytyngder jämfört med delar från stora trålar och rep, som oftast är mindre kontaminerade.
– I dagsläget bedömer vi att miljönyttan med att materialåtervinna fiskeutrustningen inte är kommersiellt försvarbart enligt dagens kriterier på grund av den tunga arbetsinsatsen och de höga kostnaderna, säger Vesa Tschernij.
När det gäller garn och annan fiskeutrustning som kasserats av fiskare kan materialåtervinning dock vara ett bra alternativ Denna utrustning är oftast systematiskt rensad från bly och annat skräp, och är för det mesta tillverkad av polymerer av bra kvalitet, som PA6 och PET.
I rapporten föreslås också att hanteringen av bärgade spökgarn bör införlivas i den redan existerande infrastrukturen för avfallshantering i fiskehamnar, och att stat eller kommun måste bidra finansiellt till arbetet med avfallshanteringen.
Rapporten ”Recyling options for Derelict Fishing Gear” redovisar en omfattande teknisk studie av både material- och energiutvinning av bärgade fiskeutrustningar som genomförts inom MARELITT Baltic.
För mer information:
Andreas Frössberg, projektledare Håll Sverige Rent, telefon 070-723 71 87
Vesa Tschernij, projektledare på Simrishamns kommun, telefon 0414-819166
Om MARELITT Baltic
MARELITT Baltic är EU-finansierat projekt med syfte att kartlägga problematiken och minska antalet förlorade fiskeredskap i Östersjön. Marint centrum, Simrishamns kommun leder det treåriga projektet där förutom Håll Sverige Rent också organisationer från Estland, Finland, Tyskland och Polen deltar. Projektet startade år 2016. Finansierat av Interreg Baltic Sea Region Programme 2014-2020.
Bilder
Om
Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.
Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.
Följ Håll Sverige Rent
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent
Bihotell och pant är vinnande teman i Unga Reportrar 202416.4.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande
Juryn har granskat, funderat och diskuterat - och nu är det klart! Ett fotobidrag om bihotell och en film om pant vinner årets upplaga av Unga Reportrar. Vinnarna får 10 000 kronor till klassen och har nu en möjlighet att få tävla i den internationella tävlingen.
Nytt pilotprojekt stöttar Sörmlandsskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling9.4.2024 10:30:00 CEST | Pressmeddelande
Nu i veckan går Håll Sverige Rent och Sörmland sparbank tillsammans ut med en efterlysning till alla grundskolor i Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund och Vingåker. Nu vill de få in deltagare till ett pilotprojekt som ska underlätta för skolor i undervisningen inom hållbar utveckling.
Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment9.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande
Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.
Nu ska alla Sveriges kommuner rapportera in notan för skräpet25.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Senast den 2 april ska alla Sveriges kommuner för andra gången rapportera in sina kostnader för att hantera nedskräpningen. Detta sen en ny princip om att ”förorenaren betalar” trädde i kraft förra året. Nu ska de som producerar vissa engångsplastprodukter stå för en del av skräpnotan.
Så skräpigt bor Sveriges fåglar21.3.2024 10:20:00 CET | Pressmeddelande
14 procent av alla inventerade fågelholkar i Sverige innehöll skräp, mestadels plast. Det visar en undersökning som Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige gjort under 2023. I inventeringen hittades bland annat våtservetter, fimpar, snus och syntetiska fjädrar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum