Odin har bidragit med kunskap som spelar en viktig roll i förståelsen för hur klimatet och medeltemperaturen på jorden påverkas och förändras. Odins mätningar har bidragit till att FN:s klimatpanel IPCC kunnat förbättra de modeller som ska räkna ut hur lång tid det kommer att ta innan ozonhålen i atmosfären läkt ihop igen. Data från Odin har använts i ungefär 400 vetenskapliga artiklar av över 1000 författare från fler än 30 olika länder.

- Med hjälp av rymddata skapar forskare innovativa tjänster och lösningar som gör reell nytta i hela samhället. Odins mätningar har till exempel haft avgörande betydelse för kartläggning av förändringar och variationer av det globala ozonlagret, säger Anna Rathsman, Rymdstyrelsens generaldirektör.

Odindata har bidragit till utvecklingen av förbättrade modeller för olika processer i atmosfären. Odins långa livslängd har möjliggjort insamling av unika dataserier vid olika tidpunkter och på så sätt har Odin gjort en viktig insats för den klimatrelevanta atmosfärsforskningen.

Endast en omstart på 20 år

Odin övervakas från Sverige och kommunikationen går via markstationen på Esrange. I januari 2021 gjorde omborddatorn på Odin för första gången en oplanerad omstart. Det blev en nervös period men tack vare personalens långa erfarenhet av att hantera Odin har nu i stort sett allt återställts.  

- Enkelt uttryckt är det ganska lugnt och stillsamt i den del av rymden som Odin går i (610 km höjd). Det finns inget bränsle som kan ta slut och de uppladdningsbara batterierna har fungerat över förväntan. Det var lite dramatiskt med omstarten men Odin verkar nästan vara odödlig, säger Anna Rathsman.

Ny svensk klimatsatellit redo att komplettera pionjären

Parallellt med att Odin fortsätter att arbeta på övertid, förbereder nu svenska forskare och rymdingenjörer en ny svensk satellit för vetenskapliga ändamål. I september i år bär det av för Mats (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) som ska få i uppdrag att bland annat studera växelverkan mellan olika luftlager i övre delarna av atmosfären.

Målet är att de data som Mats samlar in ska fylla en viktig lucka i förståelsen för hur atmosfären fungerar. Vi behöver helt enkelt bättre klimatmodeller och bättre kunskap om framtidens klimat, avslutar Anna Rathsman. 

Faktauppgifter om Odin:

Odinprojektet genomfördes i samarbete med Kanada, Finland och Frankrike. Odin har huvudsakligen finansierats av Rymdstyrelsen. Satelliten och ett av två instrument byggdes i Solna, Göteborg och Linköping av svenska forskare och rymdingenjörer. Ett av instrumenten byggdes i Kanada och utgör deras bidrag till projektet.

Sedan 2007 har den europeiska rymdstyrelsen Esa bidragit till driftkostnaden. Genom Esa blev Odin även en del av det europeiska jordobservationsprogrammet Earthnet och samtidigt blev data från satelliten tillgängligt för forskare i hela världen. I Sverige är det främst forskare på Chalmers (institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap) och vid Stockholms universitet (Meteorologiska institutionen) som använder data från Odin. 

Banhöjd: 610 km över jordens yta (men på 20 år har den sjunkit till 540 km)

Vikt: 250 kg

Mått: 2m X 1,1 m

Odin under 20 år:

• gjort fler än 100 000 varv runt jorden
• mer än 3 miljoner skanningar av atmosfärsprofiler har samlats in
• cirka 400 vetenskapliga artiklar bygger helt eller delvis på data från Odin (fler än 1000 författare)
• över 30 vetenskapliga upptäckter bygger på data från Odin
• forskare i fler än 30 länder har använt data
• drygt 30 satelliter har jämfört data i vetenskapligt syfte eller kalibrerat sina instrument mot Odin

Läs mer om Odin på Rymdstyrelsen.se/odin