Svensk myndighet försvårar för oss att äta svensk fisk! (publicerad i Göteborgsposten 22 oktober)

Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) har under flera års tid utvecklat ett nationellt digitalt spårbarhetssystem för EU/svenskfångad fisk som hanteras och säljs i Sverige, vilket i korthet innebär att fisk som är fångad i Sverige/ EU ska kunna spåras till var den fiskades. Vi konsumenter ska till exempel kunna få veta var gösen vi köpte fiskades. Syftet med spårbarhetssystemet är att komma åt fusk inom fiskerinäringen. Det är tänkt att företag som köper fisken till vidareförsäljning ska registrera sig i myndighetens digitala spårbarhetssystem. Oproblematisk och rimligt kan tyckas vid en första anblick, men tittar man närmare blir det tydligt att HaV:s projekt är kantat med flera problem, brister och frågetecken och total brist på lyhördhet mot de som ska använda systemet.

För även om vi är överens om att syftet är gott, vi vill alla ha en fiskbransch utan fusk, och att spårbarhet är viktigt verktyg för att motverka fusk, är vi inte överens med HaV om hur spårbarheten ska hanteras. Det som vi branschorganisationer för handeln, grossister, producenter vänder oss starkt mot i det digitala spårbarhetssystem som myndigheten tagit fram är;

• Att Sverige/HaV har uttolkat i lagstiftningen att varje EU-land kan bygga sitt egna nationella digitala spårbarhetssystem trots att fisk är produktgrupp som rör sig över gränserna. Vi hävdar att det hämmar den svenska konkurrenskraften och undrar varför Sverige som enda EU-land är på väg att göra detta?
• Att HaV, om systemet ändock skulle byggas, i ett alldeles för sent skede beaktade branschens egna spårbarhetssystem som redan till stor del inkluderar den information som HaV vill få in i sitt egna spårbarhetssystem.
• Att HaV har gått vidare och utvecklat ett digitalt spårbarhetssystem och tvingar näringslivet att registrera sig i systemet, trots att det från EU snart kommer ny lagstiftning som föreslår att spårbarheten digitaliseras och att systemen är interoperativa mellan EU-länderna. HaVs digitala spårbarhetssystem kommer behöva göras om och synkroniseras med övriga EU-länders.

Konsekvenserna av HaV:s, enligt vår mening, bristfälliga hantering av frågan drabbar näringslivet och i slutändan konsumenten. Det är ett risktagande för näringslivet att registrera sig i ett system som kostar både ekonomiska och personella resurser och som med största sannolikhet kommer behöva göras om på grund av den nya lagstiftningen som kommer från EU. Risken är så pass stor att det troligen kommer leda till att företag inte kan använda systemet och därmed inte heller kunna erbjuda svensk/EU- fångad fisk. Konsumenterna kan komma att märka ett minskat utbud av svensk och EU-fångad fisk och istället se mer fisk fångad utanför EU i livsmedelsbutiker och på restauranger.

Regeringen har delegerat frågan om spårbarhet för fisk till HaV. Givet de stora bekymmer det föreslagna systemet medför, med potentiellt långtgående konsekvenser för en hel näring och sveriges konsumenter, bör nu regeringen återta ansvaret för situationen. Vi uppmanar den tillträdande regeringen att ta ett samlat grepp runt spårbarhet inom livsmedelssektorn. Detta med målet att myndigheterna i framtiden, i samverkan med branschen och övriga EU, kan utveckla allmängiltiga digitala spårbarhetssystem.

Regeringen bör ställa sig frågan om inte HaV:s digitala system för spårbarhet strider mot det blocköverskridande målet om stärkt svensk konkurrenskraft inom svensk livsmedelsproduktion.

Om regeringen låter Havs- och Vattenmyndigheten fortsätta i samma riktning och inte omprövar sin hållning riskerar arbetstillfällen i svensk fiskerinäring gå förlorade och svensk fisk att försvinna från svenska livsmedelsdiskar. Det kanske inte blir lika mycket fisk på grillen nästa sommar eller sushi- take away i parken.

Daniel Liljeberg, Svensk Dagligvaruhandel
Fredrik Strömblad, Föreningen Fisk och Skaldjursrådet
Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund 
Peter Ronelöv Olsson, Sveriges Fiskares producentorganisation