Svenska företag betalar 177 miljarder mer än OECD-snittet i arbetsgivaravgifter

En ny forskningssammanställning från Handelns Forskningsinstitut visar att en selektiv sänkning av arbetsgivaravgifterna för alla unga under 26 år är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd för att skapa fler jobb.

– Det finns vetenskapligt stöd för att sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en effektiv åtgärd för att skapa jobb. Sysselsättningseffekterna av reformen har underskattats i debatten. Tidigare beräkningar har exempelvis missat att sänkningen har möjliggjort att fler anställda fått arbeta fler timmar, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi, som tagit fram rapporten.

En sänkning av arbetsgivaravgifterna som motsvarar den allmänna löneavgiften (11,62 %), som i sig inte är kopplad till någon förmån för den anställde, skulle innebära att Sverige hamnar på OECD-snittet.

Tung kostnadsryggsäck för handelns företag

De svenska arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger cirka 23 procent högre än i Tyskland och hela 37 procent över genomsnittet i Euro-området. För en personalintensiv bransch som handeln är detta en konkurrensnackdel.

– Handeln är en internationellt konkurrensutsatt bransch och de höga svenska arbetsgivaravgifterna är en tung kostnadsryggsäck för företagen att bära. Handeln är entrébiljetten in på arbetsmarknaden för mängder av unga och vi vet att ännu fler jobb skulle kunna skapas, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Rapporten jämför också sänkta arbetsgivaravgifter med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bland annat med extratjänsterna. Riksdagens utredningstjänst visade att endast sex procent av extratjänsterna övergick i en osubventionerad anställning, detta till en kostnad på 7 miljoner kronor per jobb.