Systematiskt genomförda nytta/risk-bedömningar av läkemedel som används off label riskerar skada förtroendet för godkännandesystemet
Läkemedelsverkets samlade rekommendation är att i dagsläget inte skapa en separat process och modell särskilt avsedd för nytta/risk-bedömningar av vissa läkemedel använda utanför godkänd indikation.
- Separata processer med andra krav på underlag och evidensnivå än de som krävs vid godkännande riskerar skada förtroendet för det regulatoriska systemet. Det är även tveksamt om den typ av absolut nytta/risk-bedömning som Läkemedelsverket, i sin normala verksamhet, genomför är den som bäst möter hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsunderlag kring off label-användning, säger Veronica Arthurson, docent och ansvarig för regeringsuppdraget på Läkemedelsverket.
Samtidigt behöver utformningen av underlag för kunskapsstyrning i frågor kring off label-användning fortsätta diskuteras och utredas.
Rapporten överlämnad till regeringen
I april 2019 gav regeringen Läkemedelsverket i uppdrag att utreda möjligheterna att genomföra nytta/risk-bedömningar för vissa läkemedel som ordineras utanför godkänd indikation, så kallad off label-användning. Rapporten är nu klar och överlämnad till regeringen.
- Om Läkemedelsverket ändå skulle ta på sig att utföra systematiska nytta/risk-bedömningar vid viss off label-användning krävs ett aktivt ställningstagande huruvida och på vilket sätt det är acceptabelt för oss som regulatorisk myndighet att avvika från de krav på evidensnivå som vi normalt har att förhålla oss till, vid godkännande av läkemedel, säger Veronica Arthurson.
Pilotstudie
I uppdraget ingick bland annat en pilotstudie, i form av en nytta/risk-bedömning av ett läkemedel som används off label i stor omfattning och där behovet av värdering är särskilt stort. Läkemedelsverket valde att titta på rituximab som i stor utsträckning förskrivs utanför godkänd indikation till patienter med MS.
Inga nya säkerhetsproblem och inget behov av regulatoriska åtgärder har identifierats för användning av rituximab i patienter med aktiv MS. Det finns en rimlig biologisk verkningsmekanism, kliniska studier i tidig fas och epidemiologiska studier som stöder effekt av rituximab vid MS. Det som inte visats, i relation till regulatoriska krav, är effektstorlek för vald dos. Sammanfattningsvis går det i dagsläget inte att, från ett regulatoriskt perspektiv, fastslå om nytta/risk-balansen är positiv eller negativ för rituximab vid behandling av MS, på grund av brist på data som uppfyller den evidensnivå som förordas vid ett regulatoriskt godkännande.
Nyckelord
Kontakter
Veronica Arthurson
Docent och ansvarig för regeringsuppdraget
+46 18 174618
Presskontakt
Tel:018-18 36 25press@lakemedelsverket.seDokument
Länkar
Om
Godkännanden och tillsyn av läkemedel, naturläkemedel, mediciner, kosmetika och medicintekniska produkter
Läkemedelsverket är en myndighet under regeringen med uppdrag att främja den svenska folk- och djurhälsan.
Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt.
Till vårt ansvarsområde hör även att främja säkerheten och kvaliteten för kosmetika och hygienprodukter samt ansvara för tillsyn av tillverkare och produkter inom det medicintekniska området. Vi ger också tillstånd till och utövar tillsyn över apoteksverksamheten i Sverige. Utöver detta ska Läkemedelsverket även stödja forskning och innovation inom våra ansvarsområden. Giftinformationscentralen och Läkemedelsupplysningen är en del av Läkemedelsverket.
Verksamheten är i huvudsak avgiftsfinansierad, men finansieras även genom statliga anslag och bidrag.
Följ Läkemedelsverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Läkemedelsverket
Läkemedelsverket föreslår tydligare regler för hampa28.3.2024 07:25:37 CET | Pressmeddelande
Läkemedelsverket redovisar nu hur odling och hantering av sådan cannabis som omfattas av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, även kallad industrihampa, kan säkerställas i Sverige. Det utan att narkotikalagstiftningen kringgås.
År 2023 summerat i myndighetens årsredovisning26.3.2024 14:43:21 CET | Pressmeddelande
Kriget i Europa, Sveriges Natoansökan och allt fler restanmälda läkemedel är några exempel på det som präglade år 2023. Samtidigt har en orolig omvärld stärkt det europeiska samarbetet och visat på läkemedelsmyndigheternas viktiga roll i samhällets motståndskraft. Läkemedelsverkets årsredovisning summerar det gångna året och visar på bredden i verksamheten.
Föreslår krav för att minska miljörisker vid läkemedelstillverkning26.3.2024 09:27:09 CET | Pressmeddelande
För att minska riskerna med utsläpp i miljön föreslår Läkemedelsverket att det införs krav vid tillverkning av läkemedel. Kraven måste uppfyllas för att företag ska kunna beviljas en så kallad miljöpremie.
Påminnelse om webbinarium: Läkemedelsbristen – vad gör Läkemedelsverket?25.3.2024 07:59:33 CET | Pressinbjudan
Läkemedelstillgången i Europa är satt under press. Efterfrågan på vissa läkemedel är betydligt högre än tillgången. I Sverige har vi aldrig haft så många restanmälda läkemedel, och under 2023 mer än fördubblades antalet jämfört med året innan. Läkemedelsverket arbetar för att öka tillgången samt minska konsekvenserna vid brist på läkemedel.
Naloxon blir receptfritt19.3.2024 13:30:00 CET | Pressmeddelande
Läkemedelsverket har godkänt receptfrihet för läkemedel med naloxon i form av nässpray. Det innebär att man kommer kunna köpa naloxon utan recept på apotek. När naloxon nässpray kommer kunna finnas tillgängligt på apoteken beror på när företaget och apoteken är klara med den omställning till receptfri försäljning som de behöver genomföra.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum