T-celler ska förhindra avstötning efter ö-transplantation vid diabetes
- Vår förhoppning är att kunna minska behovet av immunsuppression och i framtiden kunna behandla personer med svår typ 1 diabetes med cellterapier som inte kräver immunhämmande läkemedel, säger Bengt von Zur-Mühlen, överläkare inom transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset.
Han betonar att behandlingen av typ 1-diabetes kontinuerligt gör framsteg, med bättre mätutrustning, insulinsorter och insulinpumpar, men att vissa patienter med tiden ändå utvecklar en svår diabetes med oförutsägbar kraftig variation av blodsockret. För dessa, framhåller han, kan ö-transplantation ibland vara ett alternativ. Behandlingen innebär att man endast transplanterar den del av bukspottkörteln, de Langerhanska öarna, där bland annat insulin produceras.
Metoden, som utvärderas i studien, bygger på vetskapen att kroppen själv inte bara producerar de vita blodkroppar som orsakar avstötning utan också regulatoriska T-celler, en sorts vita blodkroppar som hämmar de blodkroppar som orsakar avstötning. Genom att regulatoriska T-celler har speciella ytmarkörer (molekyler på cellytan) kan de särskiljas från vita blodkroppar som till exempel orsakar avstötning.
Regulatoriska T-celler har i djurförsök visat sig kunna förhindra avstötning om de tillförts i tillräcklig mängd och på rätt plats. De används också på patienter i samband med benmärgstransplantation för att minska oönskade immunologiska reaktioner som har likheter med avstötningsreaktioner.
- I den aktuella studien separeras de vita blodkropparna från patientens eget blod och därefter renas de ytterligare utanför blodbanan med en avancerad teknik för att få fram regulatoriska T-celler. Dessa ges därefter som infusion till patienten i samband med ö-transplantation. Syftet är framförallt att utvärdera om reningsmetoden som sådan är säker. Nästa steg blir att utveckla behandlingen i framtida kliniska studier, berättar Bengt von Zur-Mühlen.
Akademiska sjukhuset började med ö-transplantation som behandling vid svår typ 1-diabetes år 2001. Sedan dess har drygt 170 transplantationer fördelat på cirka 60 patienter genomförts. De insulinproducerande celler, så kallade Langerhanska öar, som används vid transplantationen utvinns på Rudbecklaboratoriet i Uppsala.
För mer information/intervju, kontakta:
Bengt von Zur-Mühlen,överläkare verksam inom transplantationskirurgi på Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 63 11 eller 076-832 98 04, e-post: bengt.muhlen@medsci.uu.se
Fakta: Typ 1-diabetes – ett av fyra Centres of Excellence
- Centres of Excellence inrättades på Akademiska sjukhuset år 2012.
- Idag har sjukhuset fyra Centres of Excellence; inom typ 1-diabetes, neurotrauma, neuroendokrina tumörer och inflammationer.
- Diabetescentrets fokus är patienter med svår typ 1-diabetes. Syftet är att förbättra vården för dessa patienter, och i förlängningen även för patienter med stabilare typ 1-diabetes. Alla sektioner som ingår i detta center är forskningsaktiva, och förhoppningen är att centret ska göra Akademiska sjukhuset mer attraktivt för forskningsstudier.
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
Internationell studie visar: Information om dödfödsel behöver förbättras13.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.
Expert på Akademiska: Alltför många med allergisk matstrupe går obehandlade6.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Alltför många med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och får inte rätt hjälp vilket leder till onödigt lidande, bland annat sväljningssvårigheter. Specialistläkare inom gastroenterologi på Akademiska sjukhuset anser att sjukdomen behöver uppmärksammas mer.
Akademiska sjukhuset ett av världens bästa sjukhus1.3.2024 08:58:27 CET | Nyheter
Akademiska sjukhuset klättrar från plats 85 till plats 75 när den internationella tidskriften Newsweek rangordnar världens bästa sjukhus. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum