Tallen pressad av älgbetesskador i Götaland
– Sammantaget har var sjunde tallstam betats i vintras, vilket är en alltför hög skadenivå. Då även äldre skador räknas in är det idag vanligare att hitta en tall som någon gång skadats av vilt än en som aldrig skadats, säger Christer Kalén, viltspecialist, Skogsstyrelsen.
Betesskadorna i södra Sverige är en anledning till att många skogsägare idag undviker att plantera tall. Istället planteras gran på marker som är bättre lämpade för tall. Konsekvensen blir en storskalig omvandling av skogslandskapet mot renodlade granskogar, vilket är negativt för både den biologiska mångfalden, upplevelsevärden och viltets tillgång till foder.
I år har cirka 2500 ungskogar i Götaland inventerats enligt Skogsstyrelsens älgbetesinventering (Äbin). I första hand registreras skador på tall och gran. Skadorna i södra Sverige är precis som de senaste åren överlag alltför omfattande, även om variationen är stor mellan olika älgförvaltningsområden.
Inventeringsresultatet visar också att tall endast utgör en liten andel av ungskogen. I de äldre skogarna finns det betydligt mer tall.
– Enligt de två senaste årens inventeringar är tallandelen i ungskogen mindre än 15 procent av träden. Detta medför att tallskogen successivt minskar i Götaland. Samtidigt finns det områden, framförallt lokalt i Kalmar och Östergötland, där det fortsättningsvis kommer att finnas gott om tall, säger Christer Kalén.
Skadorna blir värre när tallarna betas på sommarhalvåret. I Götaland betas upp till fem procent av tallstammarna sommartid. Summeras de tallar som betas under sommaren och under vintern har var femte tall betats bara under det senaste året.
Situationen för gran, där en av femtio skadades i vintras, är betydligt bättre. Det beror på att älg och andra hjortdjur i stor utsträckning undviker att äta gran. Däremot får trädslag som rönn, sälg, asp och ek, som är viktiga för fåglar och annan biologisk mångfald allt svårare att växa upp till fullstora träd. På mer än 90 procent av de ytor som inventerats saknas de antingen helt eller har hamnat på efterkälken gentemot, i första hand, gran.
– Vi vill återigen understryka hur viktigt det är att älgförvaltningen använder sig av resultaten. Alla, såväl markägare som jägare, har både ett ansvar för och ett långsiktigt intresse av en skog med god virkesproduktion med varierande trädslag, en bibehållen biologisk mångfald och som är rik på älg och annat vilt, säger Christer Kalén.
Fortfarande pågår inventeringar i Sveriges mellersta och nordliga delar. De ska vara klara i början av juni respektive juli. Skogsstyrelsen återkommer i höst med en analys för hela landet.
Älgbetesinventeringen är en del av älgförvaltningens basmetoder. Fältarbetet finansieras främst av skogsbruket. Skogsstyrelsen ansvarar för inventeringens utformning samt för analys och sammanställning av resultat. Resultatet ska i första hand användas som ett beslutsunderlag inför älgjakten i älgförvaltningsgrupperna.
Resultatet från älgbetesinventeringen i Götaland finns på Skogsstyrelsens webbplats.
Mer information:
Christer Kalén, viltsspecialist, Skogsstyrelsen, 033–48 25 24
Lars Ingemarsson, viltspecialist, Skogsstyrelsen, 013–32 97 37
Jonas Bergquist, föryngringsspecialist, Skogsstyrelsen, 036–35 93 25
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Skogsstyrelsen, 036–35 93 30
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Satsning på kompetens ska göra skogsbruket mer miljösmart26.2.2024 08:00:53 CET | Pressmeddelande
Nu satsar Skogsstyrelsen på att höja skogsbrukares kompetens inom miljövärden i skogen. Målet är att över 5 000 personer ska lära sig mer, och på så sätt bli bättre på att bidra till att miljömålet Levande skogar nås.
Ny statistik: Skogar nära tätorter har mer lövskog och mindre skydd5.2.2024 08:02:30 CET | Pressmeddelande
Skogen nära våra tätorter, som är den skog de allra flesta kommer i kontakt med, ser annorlunda ut jämfört med övrig skog. Ny statistik som Skogsstyrelsen tagit fram för första gången visar att den innehåller mer lövskog, fler grova träd men har samtidigt lägre andel skyddad skog.
Kraftig ökning av ersättningar i fjällnära skog30.1.2024 09:50:18 CET | Pressmeddelande
Under 2023 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 309 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en ökning med 25 procent jämfört med året innan. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för, den lägsta sedan 1998.
Mer än var tionde tallplanta på Gotland skadad av rådjursbete25.1.2024 08:14:13 CET | Pressmeddelande
Elva procent av tallplantorna på Gotland har de senaste åren skadats av bete från rådjur. Det visar resultaten från en inventering som Skogsstyrelsen gjort under tre års tid. Betesskadorna orsakar varje år omfattande förluster när skogsägare tvingas plantera om, ibland kanske flera gånger, för att få upp ny skog.
Så mycket är vi beredda att betala för biologisk mångfald i skogen18.1.2024 08:19:48 CET | Pressmeddelande
Svenskarna är i genomsnitt beredda att betala 360 kronor per person och år för att skydda mer biologisk mångfald i svenska skogar, visar en ny rapport från Skogsstyrelsen. Det motsvarar ett årligt värde på 2,6–3,7 miljarder kronor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum