Skogssällskapet

Tidig röjning ger hög tillväxt och gott om viltfoder

Dela

Med metoderna tidig brunnsröjning och tidig röjning till täta förband går det att få granar med hög tillväxt och samtidigt gott om smakligt viltfoder. Det visar en studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som Skogssällskapet finansierat.

I röjningen formas det framtida beståndet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet
I röjningen formas det framtida beståndet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har gjort att föryngring framför allt sker med gran, eftersom tall är mer begärligt för viltet. Forskarna tror att röjning som stimulerar fodertillgången i granplanteringar skulle kunna bidra till att begränsa problemet med viltbete på tall.

Studien, som Skogssällskapet finansierade, syftade bland annat till att ta reda på vilken röjningsmetod som på bästa sätt kombinerar hög tillväxt hos granar i planterade bestånd med god tillgång på smaklig björk som foder för viltet.

Forskarna testade tre olika röjningsbehandlingar på fyra platser i södra Sverige:

  • brunnsröjning – där en radie runt granplantorna röjs,
  • röjning till tätt förband – där ett högt stamantal av både gran och björk sparas,
  • totalröjning – där granarna sparas och alla lövstammar utom rönn, asp, sälg och ek (”RASE”) röjs bort.

Alla röjningarna utfördes när de planterade granarna var cirka en meter höga, vilket är tidigare än normalt men lämpligt när målet är att skapa mycket lövbiomassa. Resultaten jämfördes med oröjda kontrollytor.

Samtliga röjningsbehandlingarna gav, som förväntat, en positiv effekt på granarnas tillväxt. Tydligast var effekten efter totalröjning och röjning till tätt förband. Samtidigt gav brunnsröjning och röjning till tätt förband mest smakligt foder åt viltet, trots att antalet björkar blev färre än på totalröjda ytor och mängden lövbiomassa mindre än på oröjda kontroller.

 Björkstubbskotten som kommer upp efter totalröjning är av någon anledning mindre attraktiva än de frösådda björkarna som lämnas kvar vid brunnsröjning och röjning till täta förband, säger Urban Nilsson, professor i skogsskötsel vid SLU och ansvarig för studien.

Enligt Urban Nilsson använder många skogsägare redan idag de röjningsmetoder som ger mycket älgfoder.

‒ Tidig röjning till tätt förband och brunnsröjning praktiseras, men kanske inte med målet att skapa viltfoder, utan för att hålla tillbaka stubbskotten som annars blir dyra att ta hand om i förstagallringen. Nu finns det ytterligare en anledning att i tidiga röjningar ställa kvar fina björkar som kan tillföra attraktivt foder för rådjur och älg.

Läs hela artikeln på Skogssällskapets webbplats

Kontakter

Bilder

I röjningen formas det framtida beståndet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet
I röjningen formas det framtida beståndet. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet
Ladda ned bild
DSC_0771
DSC_0771
Ladda ned bild

Länkar

Om

Skogssällskapet
Skogssällskapet
Box 11374
404 28 Göteborg

0771 22 00 44https://www.skogssallskapet.se

Skogssällskapet är en fristående aktör i skogsnäringen. I mer än hundra år har vi arbetat för en hållbar utveckling i skogen. Våra skogsförvaltare sköter skog åt privata och offentliga skogsägare i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen. I Sverige har vi kontor över hela landet – från Vilhelmina i norr till Hässleholm i söder. Vi sköter skogen utifrån varje ägares egna mål och har inga ägarintressen i industrier. Skogssällskapet äger också egen skog. Vinsterna från förvaltningen av egen och kunders skog återinvesterar vi i kunskapsutveckling. Varje år delar vi ut mellan 15 och 20 miljoner kronor, vilket gör oss till en av Sveriges största privata finansiärer av forskning om skog och naturvård.

Följ Skogssällskapet

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Skogssällskapet

Nytt nummer av tidningen Skogsvärden: Är du rädd för skogen?14.12.2017 15:44Pressmeddelande

I en värld där allt fler människor lever allt längre bort från skog och natur skapas ett avståndstagande. Samtidigt är skogen en viktig plats för vårt välbefinnande, för näringslivet, samhällsekonomin och för framtidens omställning mot ett hållbart samhälle. I nya numret av Skogssällskapets tidning Skogsvärden beger vi oss därför in i de djupaste av skogar, försöker förstå våra rädslor och funderar på hur skogen kan bli en plats där ännu fler känner sig hemmastadda och trygga. Ur innehållet: Skogen som skräms. Skaparen till serien Jordskott ville berätta en saga där skogen är något magiskt och hotande. Beteendvetaren om rädsla. Varför blir vi skrämda och hur kan man övervinna sina rädslor? Skogens proffs. Hur kan skogen upplevas som ett andra hem? Vi har pratat med tre experter: nattorienteraren, jägaren och skogsarbetaren. Må bra i skogen. Skogsvistelse på recept? Forskaren Ann Dolling om skogens läkande kraft. Skogsmedicin vinner mark i Japan. Med skogen som arena för friskvård. Harm

Ljusare skog ger tryggare boende i Sundsvalls kommun14.12.2017 14:03Pressmeddelande

I området Granloholm i Sundsvall bor 7 000 invånare. Längre tillbaka i tiden låg här bondgårdar, med åkrar blandat med mindre skogspartier. I dag går ett tätt nät av promenad- och cykelvägar genom skogen, som tills alldeles nyligen dominerades av kraftig gammal granskog. – Vi fick mycket synpunkter på tryggheten här. Människor var oroliga för överfall, man tyckte att det var mörkt och kusligt att promenera här, berättar Thomas Lindström, skogsförvaltare på Skogssällskapet. Med hjälp av Skogssällskapet har Sundsvalls kommun gjort området ljusare genom att glesa ut skogen, ta bort grova granar och se till att belysningen vid cykel- och promenadvägarna blir fria från skymmande träd. – Vi har sparat friska granar som är gröna hela vägen ned, men vi bygger i huvudsak på de unga lövträden. Målet är att få till en mosaik i skogen, med en variation av åldrar och trädslag i olika områden, berättar Thomas Lindström. I arbetet med att ställa om skogen från grandominans till löv har samråd varit e

Folktro, skrönor, virke och skötsel i Skogssällskapets julkalender 20171.12.2017 08:26Nyheter

I dag 1 december startar Skogssällskapets julkalender i sociala medier. Varje dag fram till julafton lyfts ett trädslag som finns i Sveriges skogar fram. Folktro och skrönor, historisk användning av virke och skötselråd för biologisk mångfald är några perspektiv på de olika trädslagen. Förhoppningen med de korta texterna i sociala medier är att fler ska vilja lära sig mer om skog och natur. – På Skogssällskapet vill vi uppmuntra fler att gå ut i skogen oftare. I julkalendern lyfter vi, på ett lättsamt och roligt sätt, 24 trädslag som finns där ute i våra skogar. Kanske lyckas vi öka nyfikenheten hos några, så att de går ut och upptäcker skogen, säger Lotta Möller, forsknings- och anslagschef på Skogssällskapet. Julkalendern finns på Facebook, Instagram och Twitter, samt på Skogssällskapets webbplats: www.skogssallskapet.se/julkalender. Först ut 1 december är sälgen – naturens frukost och värktablett. Skogssällskapet i sociala medier: Facebook Instagram Twitter

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum