Akademiska sjukhuset

Träningseffekter på lungvävnad fokus för KOL-studie

Dela

Det är känt att fysisk aktivitet har en positiv effekt på andningen vid KOL, men kunskap saknas om varför vissa med sjukdomen blir bättre än andra. Efter årsskiftet startar en studie i Uppsala och Lund, där patienterna ska träna under ledning av en fysioterapeut under tre månader och testas före och efter träningsperioden. Forskningen uppmärksammas i samband med internationella fysioterapidagen 8 september.

Fysisk aktivitet är positivt vid KOL. Efter årsskiftet startar en studie vid bland annat Akademiska som syftar till att öka förståelsen för varför vissa blir bättre av träning än andra. På sikt hoppas man kunna utveckla nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar. Foto: Mostphotos
Fysisk aktivitet är positivt vid KOL. Efter årsskiftet startar en studie vid bland annat Akademiska som syftar till att öka förståelsen för varför vissa blir bättre av träning än andra. På sikt hoppas man kunna utveckla nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar. Foto: Mostphotos

- Vi vet att ju mer fysiskt aktiv man är desto långsammare utvecklas sjukdomen. Det gäller oavsett graden av lungpåverkan. Men effekten varierar. Vi vill förstå varför vissa KOL-patienter får så stor förbättring och mår så mycket bättre av träning. Ökad kunskap om varför lungvävnaden läker och inte försämras kan bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade behandlingar, säger Margareta Emtner, tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset och professor emerita vid Uppsala universitet.

I studien, som sjösätts efter årsskiftet, ska KOL-patienter träna under tre månader med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden. Olika prover kommer att tas. Forskarna ska bland annat analysera blodprover och proteiner från lungvävnad.

I Sverige uppskattas en halv miljon personer ha kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), en sjukdom som påverkar lungorna och luftvägarna. De flesta som får diagnosen är rökare men ungefär en tiondel är icke-rökare. Vanliga symtom är andfåddhet vid ansträngning, att man känner sig trött och orkar mindre samt allt oftare behöver hosta upp slem.

Idag finns ingen botande behandling. Skador på lungorna går inte att reparera. KOL-behandlingen går ut på att dämpa symtomen och försöka förhindra en fortsatt försämring. Det handlar framförallt om rökavvänjning, fysisk aktivitet och läkemedel för att minska andfåddheten såsom luftrörsvidgande läkemedel, kortison och syrgas.

Enligt Margareta Emtner får personer med KOL, som är fysisk aktiva, bättre livskvalitet, färre försämringsperioder, mindre behov av sjukhusvård och minskad risk för förtida död.
Träning förbättrar även symtom som andnöd (dyspné) och ökar den fysiska kapaciteten.

- Utmaningen är att många med KOL är fysiskt inaktiva. Om man kan hitta patienterna i ett tidigt skede är det betydligt lättare att motivera till träning. Flertalet som diagnostiseras har levt med sjukdomen i 5-10 år eller mer och har kraftigt nedsatt lungfunktion, framhåller hon.

Det som är mindre känt, och ska utforskas i studien, är vad som händer på cell- och molekylärnivå vid ökad fysisk aktivitet och vilka mekanismer som påverkar lungans självläkningsförmåga. Forskarnas hypotes är att anpassad fysisk träning kan stimulera läkningen och därigenom påverka sjukdomsutfallet. Ett annat mål är att identifiera biomarkörer; potentiella mål för framtida läkemedel som är mer individanpassade.

I studien ansvarar Margareta Emtner för träningsupplägget; vilka övningar som ska ingå i de medelintensiva passen som innehåller både styrke- och konditionsträning.

- Träning som behandlingsstrategi är ett relativt billigt alternativ. Kan vi påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress, såsom skadliga partiklar, och som även stimulerar till läkning av vävnaden, så kommer det att ha en stor inverkan på hur vi ser på sjukdomen i framtiden, resonerar hon.

- På kort sikt kan förfinade och individanpassade träningsprogram innebära ett ökat resursbehov, men på lång sikt kan detta gynna samhället socioekonomiskt. Det finns också möjligheter att utforma digitala lösningar med personliga träningsprogram som ett komplement till fysisk träning tillsammans med en fysioterapeut. Det skulle öka patientens känsla av kontroll över sin egen hälsa samt öka engagemanget och delaktigheten, avrundar Margareta Emtner.

Forskningsstudien finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden på 15 miljoner kronor under tre år. Från Akademiska sjukhuset medverkar, förutom Margareta Emtner, Christer Jansson, professor och lungläkare. Från Lunds universitet/Skåne universitetssjukhus medverkar Gunilla Westergren-Thorsson, professor i lungbiologi, och Leif Bjermer, lungläkare och professor.

För mer information/intervju, kontakta:
Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet och tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset, tel: 0737 - 59 44 81, e-post: margareta.emtner@medsci.uu.se

 

FAKTA: KOL-studien ”Aktivering av lungans självläkningsförmåga med hjälp av fysisk träning hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom”

  • Beräknas starta efter årsskiftet och pågå under tre år.
  • Finansieras med anslag från Hjärt-Lungfonden och genomförs av forskare (fysioterapeuter och läkare) i Uppsala och Lund.
  • Inkluderar patienter med mild till svår KOL, dock ej de med mycket svår KOL. Urvalet bestäms av lungfunktionsvärdet. Deltagarna ska vara rökfria sedan minst ett år tillbaka och inte bedriva regelbunden fysisk träning.
  • Patienterna ska träna under 12 veckor med stöd av fysioterapeut och testas före och efter träningsperioden.
  • Målet är att påvisa mekanismer och faktorer i lungorna som stärker motståndskraften gentemot biologisk stress och som även stimulerar till läkning av vävnaden. På sikt kan ny kunskap bidra till utveckling av nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar.

Nyckelord

Bilder

Fysisk aktivitet är positivt vid KOL. Efter årsskiftet startar en studie vid bland annat Akademiska som syftar till att öka förståelsen för varför vissa blir bättre av träning än andra. På sikt hoppas man kunna utveckla nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar. Foto: Mostphotos
Fysisk aktivitet är positivt vid KOL. Efter årsskiftet startar en studie vid bland annat Akademiska som syftar till att öka förståelsen för varför vissa blir bättre av träning än andra. På sikt hoppas man kunna utveckla nya, mer individuellt anpassade läkemedelsbehandlingar. Foto: Mostphotos
Ladda ned bild
Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet och tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset. Fotograf: David Naylor
Margareta Emtner, professor emerita vid Uppsala universitet och tidigare fysioterapeut på Akademiska sjukhuset. Fotograf: David Naylor
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg inom proteinforskning förbättrar diagnostik vid alzheimer20.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Det senaste året har mycket har hänt som förbättrar möjligheterna att diagnostisera och behandla Alzheimers sjukdom. För första gången har ett biologiskt läkemedel riktat mot sjukdomsmekanismerna godkänts i USA och inom kort förväntas besked om godkännande inom EU. Blodprov, som mäter proteinet tau, väntas inom kort kunna ersätta invasiv lumbalpunktion inom diagnostiken. Dessutom har förståelsen ökat för ärftlig, aggressiv sjukdom. Utvecklingen uppmärksammas med anledning av internationella alzheimerdagen 21 september.

Medarbetardrivet förändringsarbete bidrar till en förbättrad arbetsmiljö inom sjukvården13.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Hur ska man komma tillrätta med arbetsrelaterad stress inom sjukvården? Medarbetarnas inställning och initiativ kan ge skjuts åt en positiv arbetsmiljöutveckling. Det visar en intervjustudie som genomförts på en av Akademiska sjukhusets utvecklingsavdelningar, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental research and public health.

Leverkirurgi och lokal värmebehandling sammankopplas med ökad överlevnad vid spridd endokrin bukspottkörtelscancer1.9.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Neuroendokrina tumörer i bukspottskörteln sprider sig ofta till andra organ. Sjukligheten är lägre och överlevnaden betydligt längre för patienter som, efter att primärtumören i bukspottkörteln tagits bort, fått behandling lokal värmeablation eller kirurgi för levermetastaser, jämfört med om enbart primärtumören tagits bort. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum