Skolverket

Tuff högskolestart med låga gymnasiebetyg

Dela
Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.

- Kunskapskraven i gymnasieskolan är tydligt satta för att ligga på en nivå som motsvarar att eleverna är förberedda för högskolan. Men klivet till högskolestudier är ändå ofta stort. De elever som högskolorna tar in behöver ges bra förutsättningar att lyckas med studierna, säger Torun Rudin, chef för Skolverkets gymnasieenhet.

Skolverket har för första gången undersökt hur övergången till högskolan har fungerat för den grupp gymnasieelever som gick direkt från gymnasieskolan till högskolan. Gruppen som har undersökts tog examen från ett högskoleförberedande program vårterminen 2014 och påbörjade en högskoleutbildning terminen efter. Det handlar om 14 400 elever vilket motsvarar nästan en tredjedel av de totalt 48 000 elever som fick en gymnasieexamen våren 2014. Den största andelen studenter kom från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, där 47 respektive 43 procent av eleverna gick direkt från gymnasieskolan till högskolestudier.

Tufft första år på högskolan för elever med lägre betyg

Majoriteten av ungdomarna i undersökningen, 65 procent, klarar gränsen för fortsatta studiemedel, det vill säga minst tre fjärdedelar av högskolepoängen, under det första året i högskolan. De flesta studenterna med höga betyg från gymnasieskolan presterar bra på högskolan oavsett vilken utbildning de läser. Samtidigt finns det många som har det svårare. Studenter med betyg strax över godkänd nivå visar tydligt lägre resultat. Omkring varannan student med de lägre betygen når inte upp till 50 procent av högskolepoängen under det första året. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet.

- Eftersom godkända betyg är den nivå som krävs för behörighet att antas till högskolan är det viktigt att betygen verkligen speglar elevernas kunskaper, säger Torun Rudin.

Bättre för elever från kommunala skolor

Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.

Ett exempel från den undersökta gruppen är att 66 procent av studenterna från kommunala skolor uppnår minst tre fjärdedelar av högskolepoängen, jämfört med 61 procent av studenterna från fristående gymnasieskolor.

Val av utbildning viktigt

Förutom gymnasiebetygen har valet av utbildning stor betydelse för hur väl studenterna presterar under det första läsåret på högskolan. De studenter som presterar högst, sett till avklarade högskolepoäng, finns inom utbildningsområdena medicin och odontologi. Studenter med lägst prestationer finns främst inom det teknikområdet, som samtidigt är det vanligaste utbildningsområdet för studenter som kommer direkt från gymnasieskolan.  

Direkt från gymnasiet till högskolan - skillnader i landet

Omkring 30 procent av landets ungdomar går direkt från högskoleförberedande program i gymnasieskolan till högskolestudier. De flesta län ligger nära riksgenomsnittet men det finns variationer. Uppsala län har den i särklass högsta andelen ungdomar, 45 procent, som påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Gotlands, Jämtlands och Hallands län har lägst andel direktövergångar till högskolan med 14, 15 respektive 21 procent.

Kontaktuppgifter:

För frågor om statistiken kontakta undervisningsråd Thomas Furusten 08-527 336 93

För frågor om gymnasieskolan kontakta enhetschef Torun Rudin 08-527 336 04

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Svetsarvägen 16
171 41 Solna

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye