Skolverket

Tuff högskolestart med låga gymnasiebetyg

Dela

Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.

- Kunskapskraven i gymnasieskolan är tydligt satta för att ligga på en nivå som motsvarar att eleverna är förberedda för högskolan. Men klivet till högskolestudier är ändå ofta stort. De elever som högskolorna tar in behöver ges bra förutsättningar att lyckas med studierna, säger Torun Rudin, chef för Skolverkets gymnasieenhet.

Skolverket har för första gången undersökt hur övergången till högskolan har fungerat för den grupp gymnasieelever som gick direkt från gymnasieskolan till högskolan. Gruppen som har undersökts tog examen från ett högskoleförberedande program vårterminen 2014 och påbörjade en högskoleutbildning terminen efter. Det handlar om 14 400 elever vilket motsvarar nästan en tredjedel av de totalt 48 000 elever som fick en gymnasieexamen våren 2014. Den största andelen studenter kom från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet, där 47 respektive 43 procent av eleverna gick direkt från gymnasieskolan till högskolestudier.

Tufft första år på högskolan för elever med lägre betyg

Majoriteten av ungdomarna i undersökningen, 65 procent, klarar gränsen för fortsatta studiemedel, det vill säga minst tre fjärdedelar av högskolepoängen, under det första året i högskolan. De flesta studenterna med höga betyg från gymnasieskolan presterar bra på högskolan oavsett vilken utbildning de läser. Samtidigt finns det många som har det svårare. Studenter med betyg strax över godkänd nivå visar tydligt lägre resultat. Omkring varannan student med de lägre betygen når inte upp till 50 procent av högskolepoängen under det första året. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet.

- Eftersom godkända betyg är den nivå som krävs för behörighet att antas till högskolan är det viktigt att betygen verkligen speglar elevernas kunskaper, säger Torun Rudin.

Bättre för elever från kommunala skolor

Elever från kommunala gymnasieskolor har något lägre betygsgenomsnitt än elever från fristående gymnasieskolor men visar ändå generellt högre prestation under första året i högskolan. Dessa skillnader finns oavsett vilket gymnasieprogram studenterna kommer ifrån eller på vilken betygsnivå de befinner sig.

Ett exempel från den undersökta gruppen är att 66 procent av studenterna från kommunala skolor uppnår minst tre fjärdedelar av högskolepoängen, jämfört med 61 procent av studenterna från fristående gymnasieskolor.

Val av utbildning viktigt

Förutom gymnasiebetygen har valet av utbildning stor betydelse för hur väl studenterna presterar under det första läsåret på högskolan. De studenter som presterar högst, sett till avklarade högskolepoäng, finns inom utbildningsområdena medicin och odontologi. Studenter med lägst prestationer finns främst inom det teknikområdet, som samtidigt är det vanligaste utbildningsområdet för studenter som kommer direkt från gymnasieskolan.  

Direkt från gymnasiet till högskolan - skillnader i landet

Omkring 30 procent av landets ungdomar går direkt från högskoleförberedande program i gymnasieskolan till högskolestudier. De flesta län ligger nära riksgenomsnittet men det finns variationer. Uppsala län har den i särklass högsta andelen ungdomar, 45 procent, som påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Gotlands, Jämtlands och Hallands län har lägst andel direktövergångar till högskolan med 14, 15 respektive 21 procent.

Kontaktuppgifter:

För frågor om statistiken kontakta undervisningsråd Thomas Furusten 08-527 336 93

För frågor om gymnasieskolan kontakta enhetschef Torun Rudin 08-527 336 04

Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Skolverket
Skolverket
Fleminggatan 14
106 20 Stockholm

08-527 332 00http://www.skolverket.se/

Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.

Följ Skolverket

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Skolverket

Så vill Skolverket stärka läroplanernas innehåll om sex och samlevnad12.6.2019 10:51:03 CESTPressmeddelande

Sex och samlevnadsundervisningen måste anpassas till den verklighet som ungdomarna möter i dagens samhälle. Därför föreslår Skolverket en rad förändringar i läroplanerna för att stärka kvaliteten och likvärdigheten i undervisningen. Frivillighet, ömsesidighet och en förståelse för egna och andras rättigheter är något av det som lyfts fram i det förslag som lämnas över till regeringen idag.

Pressinbjudan: Stor internationell undersökning, TALIS, Så ser svenska lärare och rektorer på sitt arbete11.6.2019 10:25:07 CESTPressinbjudan

Onsdagen den 19 juni klockan 11.00 presenterar Skolverket den internationella undersökningen, TALIS, som fokuserar på lärare och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan. Undersökningen visar bland annat hur de trivs med sitt arbete, hur länge de arbetat på sin nuvarande skola, deras arbetstid, motiv för sitt yrkesval, ordningen i klassrummen och om eleverna får det stöd de har rätt till. Totalt deltar 48 länder i undersökningen som genomförs av OECD som även ansvarar för PISA-rapporten.

Elever nöjda med spetsutbildning29.4.2019 09:00:00 CESTPressmeddelande

Eleverna som går spetsutbildning i grundskolan och gymnasieskolan är mycket nöjda med sin utbildning. Även de skolor som bedriver utbildningarna är nöjda. Samtidigt kostar spetsutbildningen mer än annan utbildning och den är i praktiken inte tillgänglig för elever i hela landet. Ett problem som skolorna lyfter fram är att spetsutbildningen fortfarande är en försöksverksamhet. Det visar Skolverkets utvärdering.

Många lärare trivs i skolan – samtidigt förekommer hot och våld25.4.2019 08:00:00 CESTPressmeddelande

Nio av tio lärare upplever att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan. Mer än nio av tio högstadielärare anser att stämningen är trevlig på de flesta eller alla lektioner. Nästan lika stor andel lärare anser att det överlag råder studiero. Nio av tio elever trivs i skolan men har en något mindre positiv bild av studieron. Drygt sex av tio elever upplever att de har arbetsro på de flesta eller alla lektioner. Det visar Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2018”.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum