Två miljoner personer får vänta på provsvar

– Det har talats mycket om vårdskulden efter pandemin. Eftersom merparten av besöken i vården kräver någon form av diagnostik har vi också en diagnostikskuld, säger Per Klingbjer, förbundsdirektör för Naturvetarna, som vill se samlade åtgärder för att Sverige ska få en effektiv diagnostik.

Coronapandemin har gjort oss medvetna om vikten av testning. Men de som arbetar inom diagnostiken har en nyckelroll i modern sjukvård även när det inte är pandemi.

Innan pandemin gjordes cirka 73 miljoner analyser per år inom diagnostiken, vilket motsvarar 200 000 laboratorieprover per dag. Under 2021 analyserades dessutom i genomsnitt 30 231 PCR-tester och 3 389 antigentester per dag, samt antikropptester för att kontrollera om en individ varit infekterad av covid-19.

Enbart PCR-testningen tog lågt räknat 500 heltidstjänster i anspråk under 2021, vilket möjliggjordes genom omfattande övertid (nästan 106 900 timmar enbart i tolv av landets 21 regioner), stöd från externt upphandlade aktörer och omprioriteringar i vården.[1]

Färre fick cancerdiagnos
Drygt 15 procent av befolkningen har fått sin vård avbokad eller uppskjuten under pandemin. Många som avstått från att söka vård de senaste två åren har dessutom fortfarande behov av vård.[2]

Det betyder att det finns ett uppdämt behov av diagnostik bland 1,9 till 2,6 miljoner personer, och varje individ kan behöva flera analyser.

Fem procent färre personer fick en cancerdiagnos under 2020 jämfört med de tre föregående åren.[3] Det innebär att cirka 3 600 personer som borde ha fått en cancerdiagnos under 2020 inte fick det.

Risken att gå runt med odiagnostiserad cancer varierar stort över landet. Störst är risken i Jämtland och minst i Kalmar – den enda region som diagnostiserade fler personer med cancer under 2020.

Ansträngd situation
Naturvetarnas medlemmar vittnar om en mycket ansträngd situation i landets regioner.

– Det saknas behöriga sökande till utlysta tjänster, i en del labb kan två tredjedelar av personalstyrkan vissa dagar bestå av extraintagna pensionärer, och anställda kan bli schemalagda på andra orter. Vid avgångsintervjuer anges för låg lön som den viktigaste eller näst viktigaste orsaken till missnöje, säger Per Klingbjer.

Naturvetarna har försökt få en bild av bemanningsläget i landets regioner. I de åtta regioner som svarat har 135 personer sagt upp sig och 36 personer har gått i pension. Samtidigt saknar sju av regionerna medarbetare på 56 tjänster.

– Genom att skapa fler vägar till arbete inom diagnostiken kan vi minska arbetsbelastningen. Det måste också löna sig bättre att ta på sig mer ansvar, nya arbetsuppgifter och att vara en erfaren medarbetare som behärskar många olika metoder och kan arbeta mer effektivt, säger Per Klingbjer.

Naturvetarna vill­:

• Gör diagnostiken likvärdig i hela Sverige genom ökad nationell styrning,
• Satsa mer resurser på utbildning, forskning och utveckling inom diagnostik.
• Säkerställ att det är attraktivt att arbeta inom diagnostiken.

[1] Naturvetarnas rapport ”Laboratoriemedicinen i Sverige”

[2] Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ”I skuggan av covid-19”

[3] Socialstyrelsens statistik om cancer