Varningsflaggorna har vajat. En andra våg av coronaviruset och ökade restriktioner har skapat en oro för att arbetsmarknadsläget kommer att förvärras och arbetslösheten öka ytterligare under 2021. Till exempel tror Arbetsförmedlingen på stigande arbetslöshet under våren. Men Unionen delar inte den bilden. Utvecklingen i januari var bättre än väntat. Läget i vissa branscher är fortsatt oroande, men sammantaget ser vi ett antal ljuspunkter. Därför tror vi inte på ökad arbetslöshet kommande månader.

4 ljusglimtar just nu:

1. Ingen ökning av förhandlingarna om arbetsbrist. Under våren 2020 såg vi en kraftig uppgång i antalet förhandlingar om arbetsbrist för våra medlemmars räkning. Även under hösten låg antalet ärenden aningen högre än normalt. I januari låg antalet arbetsbristförhandlingar på ungefär samma nivåer som i december och en aning högre än för ett år sedan, alltså före krisen, men ökningen är liten. Vi kan alltså inte här se någon försämring av läget på arbetsmarknaden. Samma bild får vi från Unionens a-kassa, där antalet inskrivna i januari i princip ligger still jämfört med i december.

2. Antalet varsel på samma nivå som före krisen. Enligt Arbetsförmedlingen låg antalet varsel i januari på samma nivåer som ett år tidigare, före krisen, vilket är anmärkningsvärt. Vår tolkning är att många företag redan har gjort neddragningar, och nu vill behålla den personal man har så långt det går.

3. Företag börjar anställa igen. I Konjunkturinstitutets barometer för januari var det, för första gången sedan före krisen, fler företag som vill anställa än som tror att de kommer att dra ner. Det pekar på att en ljusning på arbetsmarknaden är på gång. Störst anställningsoptimism fanns inom tillverkningsindustrin och IT-branschen.

4. Optimism inom industrin. Våra fackklubbar ute på industriföretagen signalerar att efterfrågan på många håll är stark och att det inte bara handlar om uppdämda behov, utan om en mer beständig efterfrågan. Det gäller särskilt inom fordonsindustrin där optimismen är påtaglig.

Samtidigt såg vi på Unionen en ökning av antalet förhandlingar om uppsägningar på grund av arbetsbrist i några av våra branscher i januari jämfört med i december. Det gällde framför allt inom handeln, media och kommunikation samt organisationer och föreningar. Det pekar på ett fortsatt tufft läge i de branscher som drabbas hårdast av krisen. Men antalet ärenden om arbetsbrist minskade samtidigt i andra branscher, som industrin.

Krisen driver också på strukturskiften. Pandemin har ändrat kundbeteenden och snabbat på digitaliseringen. Som en följd av det måste många företag se över hur de jobbar och genomföra strukturförändringar. Unionen hade i januari ungefär 20 procent fler förhandlingar om organisationsförändringar än för ett år sedan. Förhandlingarna behöver inte leda till lägre bemanning, men man skruvar om sin verksamhet och jobbar annorlunda.

Stödpengarna måste ut snabbt, annars försvinner jobb

I vissa branscher spirar alltså optimismen, och på arbetsmarknaden ser detta ut att kompensera för att andra sektorer har det fortsatt tufft. I takt med att vaccinet rullas ut och tjänstesektorn kan börja sin uppåtresa så kommer arbetsmarknaden få en positiv skjuts.

Men den det finns en uppenbar risk att företag går under innan dess, trots att ljuset i tunneln är nära, för att stödpengarna dröjer. Därför måste en av regeringens viktigaste prioriteringar just nu vara att se till att företagen får stöd i tid. Det är bråttom.

Det finns jobb att söka – men kompetensen saknas

Det är också viktigt att de som förlorar jobbet förstår att det faktiskt finns företag och branscher som anställer. Det finns jobb att söka -– men man kan behöva byta bransch och tänka nytt kring vad ens kompetens kan användas till. Vi ser också tydligt att kompetensbristen nu börjar öka igen och börjar bli ett problem, inte minst inom industrin. Det är en oroväckande hämsko för den fortsatta återhämtningen. Fler behöver växla upp sin kompetens eller byta bana för att kunna ta de ofta högkvalificerade jobb som nu skapas.