Brå

Tystnadskulturer kartlagda i ny Brå-rapport

Dela

För att bryta tystnadskulturen måste man snabbt förhöra brottsoffer och vittnen och se till att de får skydd om de behöver. Andra viktiga faktorer kan bland annat vara att dokumentera bevis i ett tidigt skede samt att ge tidiga utsagor ett större bevisvärde.

I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.

– De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.

Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.

Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.

I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk.

– Att även vidta åtgärder som kortar ner utredningstiderna, minskar risken för att brottsoffer och vittnen tystnar och gör det lättare för dem att minnas vad som hänt, säger Anna Jonsson, utredare, Brå.

Fakta
Brå har på uppdrag av regeringen studerat fenomenet tystnadskulturer och övergrepp i rättssak och hur dessa kan motverkas. Uppdraget har inriktats mot fem fokusområden: brott inom en hederskontext; relationsvåld; kriminella nätverk; brott i socialt utsatta områden samt brott mot och inom organisationer. Rapporten Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet (Brå 2019:10) finns att ladda ner som pdf på www.bra.se

För mer information:
Johanna Skinnari, johanna.skinnari@bra.se, tfn: 08-527 58 407
Anna Jonsson, anna.jonsson@bra.se, tfn: 08-527 58 405

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Brå
Brå
Tegnérgatan 23
111 40 Stockholm

08-527 58 400

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se

Följ Brå

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Brå

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum