Tystnadskulturer kartlagda i ny Brå-rapport
I en tystnadskultur finns det många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat. De starkaste mekanismerna för tystnad är skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.
– De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.
Personer som fått en hotbild mot sig till följd av samarbete med rättsväsendet kan få göra stora inskränkningar i sitt liv, eller till och med lämna det. Därför är det viktigt att det finns skydd för dem som behöver det. Myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste också vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga. Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet.
Enligt dagens lagstiftning läggs störst vikt vid de utsagor som lämnas under rättegången. Brottsoffer och vittnen kan alltså under en rättegång, som en följd av påverkan, ändra uppgifter som de lämnat tidigare i processen.
I arbetet med att utreda misstänkta brott, kan uppgifter från brottsoffer och vittnen vara en avgörande pusselbit för att komma vidare. På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk.
– Att även vidta åtgärder som kortar ner utredningstiderna, minskar risken för att brottsoffer och vittnen tystnar och gör det lättare för dem att minnas vad som hänt, säger Anna Jonsson, utredare, Brå.
Fakta
Brå har på uppdrag av regeringen studerat fenomenet tystnadskulturer och övergrepp i rättssak och hur dessa kan motverkas. Uppdraget har inriktats mot fem fokusområden: brott inom en hederskontext; relationsvåld; kriminella nätverk; brott i socialt utsatta områden samt brott mot och inom organisationer. Rapporten Tystnadskulturer. En studie om tystnad mot rättsväsendet (Brå 2019:10) finns att ladda ner som pdf på www.bra.se
För mer information:
Johanna Skinnari, johanna.skinnari@bra.se, tfn: 08-527 58 407
Anna Jonsson, anna.jonsson@bra.se, tfn: 08-527 58 405
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
121 fall av dödligt våld under 202327.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det var fler kvinnliga dödsoffer under 2023, jämfört med 2022, samtidigt var antalet kvinnor som utsattes för dödligt våld i en närstående parrelation på samma nivå som 2022. Även antalet minderåriga som fallit offer för dödligt våld var fler 2023 än 2022. Antalet fall med skjutvapen var däremot färre än 2022. Det visar ny statistik från Brå.
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat22.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk1.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. De nätverkskriminella utnyttjar släkt och vänner, men även personer som inte själva är medvetna om sin roll som möjliggörare. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum