Unga inför arbetslivet

En huvudfråga i boken är hur vägen från skola till arbetsliv ska kunna kortas. Det är en avgörande fråga, både för unga individers välmående och för våra möjligheter att finansiera framtida offentlig välfärd. Villkoren i arbetslivet förändras snabbt. Nya styrningsmodeller och högre effektivitetskrav går ut över unga och utrikes födda som saknar de erfarenhetsbaserade kunskaper och förmågor som värderas så högt på arbetsplatser. Svag utbildning och begränsade sociala nätverk leder till bräckliga försörjningsvillkor.

De senaste decennierna har övergången från skola till arbetsliv blivit allt mer ryckig och utdragen. Studieperioderna har förlängts och anställningsförhållandena på arbetsmarknaden har blivit mindre stabila. Samtidigt som fler unga får del av högre utbildning hänvisas många som inte klarar utbildningskraven till osäkra och mindre kvalificerade jobb, varvade med återkommande perioder av bidragsberoende och utanförskap. Unga som inte klarar gymnasieskolan, grupper av utrikes födda och funktionsnedsatta har drabbats särskilt hårt. Samtidigt har unga kvinnor i viss mån haft lättare att hantera utmaningarna. Flickor och unga kvinnor presterar bättre i skolan och går i långt högre grad än killar vidare till högre utbildning. Lågutbildade unga män, inte minst i glesbygdspräglade regioner, ställs inför en allt större osäkerhet och utsatthet. Växande omställningskrav och social utsatthet kan följas av ökad ohälsa och vilsenhet.

I boken betonas ett brett perspektiv på etablering. Utgångspunkten är att en inkluderande arbetsmarknad förvisso ställer krav på utbildning och lärande, men också på delaktighet och inflytande. Yrkesutbildningen är ett viktigt instrument, inte bara för att tillgodose avgränsade kvalifikationskrav utan för att skapa förutsättningar för inflytande och förnyelsearbete på arbetsplatserna. De insatser som riktas till unga som riskerar att fastna i utanförskap måste också präglas av delaktighet. Deltagarna själva ska vara med och forma aktiviteter och definiera lärandemål. Motivation är nyckeln till förändring. Och motivation möjliggörs via delaktighet. Mycket positivt sker. I boken framhålls t.ex. effekterna av vuxenutbildningsinsatser i kommunerna. Vuxenutbildningen är ett verkningsfullt instrument för att minska antalet unga som varken arbetar eller studerar.

I boken konstateras sammanfattningsvis att det inte finns några enkla vägar eller genvägar till tryggad försörjning och goda arbeten. Även om villkoren har förbättrats efter finanskrisen åren 2008­09 är det för många unga som hamnar i stickspår och tidsödande omvägar. Det innebär välfärdsförluster för de berörda individerna och genererar stora kostnader för samhället i stort. Vi vet att möjligheter till återkommande utbildning och lärande i arbetslivet ger resultat, men förutsättningarna är inte alltid dom bästa. För att komma framåt behöver vi ett tätare samarbete mellan skolorna och arbetslivet, inte minst ett större engagemang från fackens och företagens sida. Det handlar inte om välgörenhet utan om en investering för framtida tillväxt, social sammanhållning och välfärd.