Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Ungas anmälningar av hat och hot på nätet ökar

Dela
En ny studie från Statens medieråd visar att andelen unga som anmält hot och hat på sociala medier har ökat. - Resultaten är viktiga för att förstå omfattningen av problemet, säger Anette Novak, Statens medieråds direktör.
Statens medieråd har för tredje gången låtit genomföra statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Foto: Shutterstock.
Statens medieråd har för tredje gången låtit genomföra statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Foto: Shutterstock.

Bland barn och unga är användningen av sociala medietjänster omfattande i Sverige. Från och med tonåren använder majoriteten sociala medietjänster dagligen. En viktig aspekt av användningen är möjligheten att anmäla hat och hot, både direkt till tjänsten och till polisen.

I Statens medieråds nya rapport ”Ungas anmälningar av hat och hot på sociala medier 2019” har myndigheten i samarbete med Ungdomsbarometern tittat närmare på frågor som: Vilka anmälningar görs på sociala medier? Hur många anmäler? Vad anmäls? Hur hanteras dessa anmälningar av de sociala medietjänsterna och polisen? Resultaten visar att antalet unga som anmält hat och hot har ökat över tid. Det är också ökade andelar som uppger att anmälan gällt rasism eller sexism. Mindre än en tredjedel uppger att de fått veta om deras anmälan lett till något eller inte – i de fall de anmält till tjänsten.

- Just ökningen av anmälningar av sexism och sexuella trakasserier kan handla om en metoo-effekt, där sådana händelser uppmärksammas i högre grad än tidigare, säger Ulf Dalquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd.

"Viktigt bidrag"

Myndigheten har två gånger tidigare genomfört statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Den första genomfördes under hösten 2016 med syfte att ge en lägesbeskrivning. Under hösten 2017 och 2018 gjordes uppföljande mätningar för att kunna se potentiella förändringar över tid. 

- Vi hoppas att denna studie ska utgöra ett viktigt bidrag när det gäller att bredda och fördjupa kunskapsläget. Resultaten är viktiga för såväl tjänsteleverantörerna i deras fortsatta självregleringsarbete som för politiker, tjänstemän och nära-barn-professionella när det gäller att förstå omfattningen av problemet och de drabbades uppfattning om effekterna, säger Anette Novak, direktör för Statens medieråd.

Fem fakta från rapporten: 

  • Andelen unga som har anmält hot och hat till sociala medietjänster har ökat sedan 2016. Då hade 8 % anmält något riktat mot dem själva och 17 % något riktat mot en annan person. 2018 var motsvarande siffror 14 % och 26 %.
  • Anmälningar för sexism/sexuella trakasserier har ökat från 5,8 % 2016 till 9,0 % sedan 2016 och anmälningar för rasism från 6,4 % till 11,8 %.
  • Det går inte att uttala sig om ökningen beror på att nätklimatet blivit råare, anmälningsbenägenheten högre eller om det helt enkelt blivit enklare att anmäla.
  • Flickor anmäler oftare sexism/sexuella trakasserier (5,9 %) än pojkar (9,8 %). Pojkar anmäler oftare hot (19,0%) än vad flickor gör (10,1 %)
  • Endast 29 % vet om deras anmälningar riktade till sociala medietjänster lett till någon åtgärd. Motsvarande siffra för polisanmälningar är 55 %.

Se hela rapporten: Ungas anmälningar av hat och hot på sociala medier 2019

Kontakter

Kontakt:
Ida Lithell
Kommunikatör och projektledare No Hate Speech Movement
Tel: 08-665 14 62
E-post: ida.lithell@statensmedierad.se

Bilder

Statens medieråd har för tredje gången låtit genomföra statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Foto: Shutterstock.
Statens medieråd har för tredje gången låtit genomföra statistiska datainsamlingar bland 15–18-åringar för att kunna ge en objektiv beskrivning av hur anmälningar av hat och hot behandlas av polisen och de sociala medietjänsterna. Foto: Shutterstock.
Ladda ned bild

Länkar

Om

Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)
Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)
Box 27204
102 53 Stockholm

08-665 14 60http://statensmedierad.se

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten följer medieutvecklingen och forskning kring barn och unga, sprider information, ger vägledning om barns och ungas mediesituation samt ansvarar för att fastställa åldersgränser för biograffilm som ska visas för barn under 15 år. 

Följ Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Mediemyndigheten (Statens medieråd ARKIV)

Föräldrar & medier 2023: Fler föräldrar anser att myndigheter har ansvar att skydda barn13.12.2023 09:10:00 CET | Pressmeddelande

Andelen föräldrar som tycker att myndigheter bär mycket stort informationsansvar för att skydda barn som medieanvändare har ökat kraftigt på tio år. Samtidigt uppger föräldrar i högre utsträckning att de ”ofta” samtalar med sina barn om medier än vad barnen själva svarar. Det framkommer i ”Föräldrar & medier 2023”, där föräldrar bidrar med uppfattningar om medier och sina barns medieanvändning.

HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye