Ungas engagemang nyckel till att behålla tonåringar i idrotten

Unga utövar idrotter och träningsaktiviteter för att må bra, för att det ger energi och för att det är roligt. Ungdomsbarometerns rapport visar att det som unga tycker är roligt är att känna sig fysiskt och psykiskt stark, att använda kroppen, lära sig saker och att utvecklas. Det här rimmar bra med idrottsrörelsens gemensamma verksamhetsidé: att vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet.

Men i 11-årsåldern händer något – många hoppar av idrotten. De unga som svarat i rapporten menar att det handlar om en upplevd press och stress i andra delar av deras liv. Främsta skälet är att ”inte orka eller ha tid”. Här har idrottsrörelsen en utmaning att anpassa sig till den allt mer stressande verklighet som unga upplever.

– Det är avgörande, om vi vill behålla unga inom idrotten, att vi inte är ännu en källa till stress. Istället för att läsa situationen som att konkurrensen om de unga hårdnar bör vi som idrottsrörelse använda och utveckla vår möjlighet att agera fristad i en stressad samtid, säger Malin Träff, barn- och ungdomsansvarig på RF/SISU.

Värderingsstyrd ungdomsgeneration

Dagens ungdomsgeneration blir allt mer värderingsstyrd. När unga idag beskriver sig själva hamnar ”identiteterna” antirasist, feminist och miljövän högst på listan. Begreppen sportfantast och träningsfreak kommer längre ner, i mätningen i Ungdomsbarometerns rapport.

Det innebär inte att unga är mindre intresserade av att idrotta än tidigare. Tvärtom har intresset för träning, idrott och hälsa ökat de senaste åtta åren. Men unga idag nöjer sig inte med att vara fotbollsspelare, gymnaster eller simmare.

– Dagens unga är mer komplexa, sett till intressen och identiteter, än vad vi i tidigare generationer varit. Det innebär att vi som idrottsrörelse behöver svara upp mot delvis nya krav - också formulerade i den förändring som idrottsrörelsen påbörjat i och med Strategi 2025. Kan vi exempelvis möta den nya, värderingsstyrda generationens önskan om ett jämlikt, jämställt och hållbart sammanhang? säger Malin Träff.

Engagemang i samhället ökar

Engagemang är en annan gemensam nämnare i rapporten. Det samhällspolitiska intresset har ökat tydligt bland unga över tid. Och nio av tio unga anser att de har stora möjligheter att påverka sina liv. Slutsats: Unga som förväntar sig att kunna påverka sin omgivning kommer ställa högre krav på medbestämmande i de sammanhang de verkar. Till exempel vilja ha inflytande över hur träningar läggs upp och att bli lyssnade på av ledare inom föreningen.

– Vi behöver se till att unga idag lär känna idrottens demokratiska uppbyggnad och guida dem i hur de kan kanalisera sin vilja och sitt engagemang. Jag tror att vi behöver gå tillbaka till rötterna och bli bättre på att berätta om vad en förening är och varför vi tror på folkbildning och allas rätt att vara med. Därefter behöver vi våga kliva åt sidan och ge mer makt och inflytande åt ungdomarna, säger Malin Träff.

Här kan du läsa hela rapporten från Ungdomsbarometern

Här kan du läsa om idrottsrörelsens pågående förändringsarbete Strategi 2025 

För mer information kontakta

Malin Träff
Sakkunnig Barn- och ungdomsidrott Riksidrottsförbundet
08-699 62 29