Ungas situation i Östersjöregionen undersökt – resultat presenteras på konferens i Kalmar
Under tre år har forskare undersökt hur ungdomar i sex kommuner i Litauen, Polen, Ryssland och Sverige mår och vilka förutsättningar de har att påverka sitt liv. Resultatet presenteras i samband med Euroregion Baltics årliga forum i Kalmar i maj.
- Generellt sett är ungdomars situation likartad i alla länder, till exempel hur de upplever skolan, självupplevd hälsa, förekomst av rasism och sexuella trakasserier samt olika fritidsaktiviteter. De flesta vill fortsätta studera efter gymnasiet och sedan flytta från sina hemkommuner. Men vi ser skillnader i frågor som rör trygghet, kränkningar och mobbning samt politiskt engagemang, säger Cecilia Ilhammar på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Projektet i Södra Östersjöområdet kallas CaSYPoT (Capacity building for Youth Policy and Strategic Transnational cooperation) och är delvis finansierat av EU:s Södra Östersjöprogram Interreg. Syftet är att ta fram ungdomsstrategier, förbättra ungdomars levnadsvillkor och skapa ökad delaktighet och inflytande. I Sverige har Kommunförbundet i Kalmar län varit projektägare och MUCF har varit associerad partner.
Undersökningen har genomförts i kommunerna Klaipeda i Litauen, Slupsk och Bartoszyce i Polen, Gusev och Svetlogorsk i Ryssland och Emmaboda i Sverige där 1 593 ungdomar i ålder 16-19 svarade på en enkät. Enkäten bygger på den svenska LUPP-enkäten (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som utvecklades redan 2003 av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i samarbete med kommunala representanter och forskare.
I samtliga kommuner var det i stort sett lika många flickor som pojkar som svarade, med undantag för Svetlogorsk där andelen tjejer var högre (67 procent). I varje kommun var 2-13 procent av ungdomarna födda utomlands.
Svenska LUPP förebild
Undersökningen handlar om ungdomars uppfattning om inflytande, demokrati, arbete, fritid, skola och deras framtid i kommunen. Hittills har 185 av Sveriges 290 kommuner använt sig av LUPP för att få in eller öka ungdomsperspektivet i beslutsfattande och planering.
- I Klaipeda och Kaliningradregionen var känslan av trygghet lägre än i Emmaboda och Slupsk. I Klaipeda var kränkningar i skolan vanligare än i övriga länder. Sverige hade minst andel kränkningar, säger Zofia Makowska som är projektledare för CaSYPoT-projektet.
- I Emmaboda var unga mindre politiskt aktiva än i de andra länderna, här ligger Klaipeda högst.
Vill flytta för arbete och studier
Ett gemensamt problem i Södra Östersjöregionens kustområden är att ungdomar flyttar från de regioner där de bor. Ett annat gemensamt problem är att kommuner i väldigt liten utsträckning deltar i internationella samarbeten,
- Målet är också att skapa gränsöverskridande samarbete mellan kommuner i Östersjöregionen för att kunna dela erfarenheter och stärka deras möjligheter att delta i internationella samarbeten, säger Zofia Makowska.
Projektets resultat presenteras på måndag, den 13-14 maj, vid det årliga forumet för organisationen Euroregion Baltic (ERB) som är ett samarbete mellan åtta regioner i Sverige, Danmark, Polen, Ryssland och Litauen.
På forumet kommer också goda exempel från ERB-området att presenteras, bland annat Klaipeda (Litauen) som blev Europeisk Ungdomshuvudstad 2021, We Stand APP projekt från Kalmar län vilket motverkar näthat och ett annat internationellt projekt YCGN (Youth Core Groups Network) kommer medverka.
Konferensen vänder sig till alla intresserade i ungdomsfrågor med fokus på ungas delaktighet och inflytande, speciellt tjänstemän, politiker och ideella organisationer.
FAKTA/Det här visade undersökningen bland annat när det gäller ungdomars livsvillkor i södra Östersjöregionen:
- De mest populära fritidsaktiviteterna i alla kommuner var att använda sociala medier (77-96 procent), träna/idrotta (60-84 procent). De flesta träffar sina vänner hemma hos varandra, utomhus, på sociala medier fritiden
- Ungdomar i ryska städer var både politiskt intresserade och aktiva. I polska städer var ungdomar mindre intresserade och inte särskilt aktiva. I Klaipeda var ungdomar också mindre intresserade än i Ryssland, men mer aktiva, till exempel när det gäller att kontakta politiker. Ungdomar i Emmaboda var intresserade och ville delta, men samtidigt var de minst aktiva politiskt.
- Alla ungdomar visade relativt hög nivå av självuppskattad hälsa, högst i Emmaboda och lägst i Gusev och Klaipeda. I alla kommuner rapporterade tjejerna större hälsoproblem än killarna.
- I Emmaboda, Gusev och Svetlogorsk var ungdomar mindre utsatta för brott. Ungdomarna i Gusev och Svetlogorsk kände sig mindre säkra än ungdomarna i övriga städer. Generellt var pojkar mer utsatta för olika former av våld, men tjejer kände sig mindre säkra.
- Att fortsatta studera efter skolan var huvudmålet för alla tillfrågade ungdomar.. En majoritet (65-90 procent) ville flytta från sina hemkommuner för arbete, studier, personliga intressen och att kunna “vara den jag är”.
Journalister är välkomna den 13-14 maj till Euroregion Baltic (ERB) på Calmar stadshotell. Anmälan görs till Zofia Makowksa: zofia.makowska@kfkl.se
Länk till Jämförelse av ungdomars situation i Euroregion Baltic – sammanfattning
Läs mer om LUPP-arbetet på MUCF:s hemsida
För mer information kontakta
Cecilia Ilhammar, mobil cecilia.illhammar@mucf.se, tfn 010-160 10 36
Zofia Makowska, zofia.makowska@kfkl.se, tel. +46 480-45 67 43
Emmy Karlsson, emmy.karlsson@kfkl.se, tel. 0480-45 67 02
Nyckelord
Bilder
Om
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorLiedbergsgatan 4
352 30 Växjö
010 160 10 00https://www.mucf.se/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.
Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Ny satsning under pandemin: 80 miljoner i bidrag till civilsamhället för att hjälpa socialt särskilt utsatta3.3.2022 14:22:15 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får på nytt i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till civilsamhället under pandemin. Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor denna gång. Under åren 2020 och 2021 har myndigheten fördelat totalt cirka 200 miljoner kronor i stöd till 40 organisationer. - Möjligheten att återigen få förmedla bidrag till civilsamhället i spåren av pandemin är betydelsefull, de här pengarna gör verklig nytta för många människor. Vi vet också att många organisationer drabbats hårt ekonomiskt under pandemin och är i behov av stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg. Satsningen ingår i den extra ändringsbudget som riksdagen beslutat om och syftet är att mildra effekterna av pandemin för samhällets mest utsatta. Statsbidraget kan sökas av ideella föreningar och vissa trossamfund, samverkansorgan och församlingar som bedriver verksamhet som riktar sig till exempelvis hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsi
Ny rapport från MUCF: Unga hbtq-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige1.3.2022 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det visar den rapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, tagit fram på uppdrag av regeringen. - Resultaten tyder på att mer behöver göras så att alla unga kan leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Det finns skäl för regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta mot omvändelseförsök och då inte bara gällande barn under 18 utan även vuxna personer, säger generaldirektör Lena Nyberg. I juli 2020 fick MUCF i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelse
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg: ”Viktigt att fortsätta satsa på mötesplatser för unga hbtqi-personer”28.2.2022 08:28:08 CET | Pressmeddelande
I dag publicerar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, sin slutrapport om regeringsuppdraget att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. - Det behövs fler insatser för att skapa trygga mötesplatser för unga hbtqi-personer, inte minst i landsbygdskommuner. Det behövs också ökad kunskap om hbtqi-frågor, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete i den öppna fritidsverksamheten, säger generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har i tidigare rapporter visat att unga hbtqi-personer möter särskilda hinder under sin fritid. Var fjärde ung hbtqi-person har avstått från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Unga hbtqi-personer är dessutom i högre utsträckning utsatta för mobbning och kränkningar i jämförelse med andra unga. 2019 fick MUCF i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningar att skapa mötesplatser för unga hbtqi-personer. Inom ramen för uppdraget presenterade myndigheten i mars 2021 en kartläggning som visade att
10 projekt för unga får dela på 14 miljoner kronor i EU-bidrag11.2.2022 12:01:37 CET | Pressmeddelande
10 svenska ungdomsprojekt får totalt cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) i bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pengarna kommer från EU-programmet Erasmus+ som främjar internationella samarbeten och ökad rörlighet för unga i Europa. I den här ansökningsrundan, som påbörjades den 3 november förra året, fick MUCF in totalt 26 ansökningar till Erasmus+ Ungdom. Rundan ligger under den programdel som handlar om Partnerskap för samarbete, där organisationer kan söka om bidrag för projekt som handlar om samarbetspartnerskap och småskaliga partnerskap. Myndigheten beviljar bidrag till 10 projekt och fördelar cirka 14 miljoner kronor (1 416 421 euro) till organisationer i bland annat Stockholm, Uppsala och Uddevalla. En stor del av ansökningarna handlar om klimatförändringar och hållbarhet samt inkludering. - När vi summerar rundan ser vi att det finns ett fortsatt stort intresse för att söka partnerskap för samarbete, vilket vi tycker är roligt och lovande
MUCF får ansvar för Europaåret för unga 2022 i Sverige: ”Glada och stolta över uppdraget” 28.1.2022 14:34:35 CET | Pressmeddelande
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har av regeringen utnämnts till nationell samordnare för Europaåret för unga 2022. - Unga i hela Europa har drabbats hårt av pandemin med isolering, distansundervisning i skolor, ökad arbetslöshet inom branscher där unga ofta får sina första arbeten och minskad social aktivet i en ålder när det är särskilt viktigt. Det är mycket bra att unga nu får stå i fokus i EU:s arbete, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. I december beslutade EU-kommissionen att 2022 skulle bli ett europeiskt ungdomsår. Tanken är att samordna en rad aktiviteter i nära kontakt med Europaparlamentet, medlemsländerna, regionala och lokala myndigheter, ungdomsorganisationer och ungdomarna själva. - Genom att göra 2022 till Europaåret för unga hjälper vi unga européer att försvara och främja frihet och solidaritet, våra värden och möjligheter för alla. Det är vi skyldiga alla dem som har drabbats hårdast av pandemin och som nu måste få sina liv tillbaka, sa
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum