Region Uppsala

Uppsala först med ny metod för kartläggning av språkmiljön för yngre barn med funktionsnedsättningar

Dela
Hörselnedsättning hos barn är ett vanligt funktionshinder. I världen beräknas cirka 32 miljoner barn höra sämre än 40 decibel. Forskning visar att tidiga insatser spelar stor roll för språkutvecklingen, särskilt omgivningsfaktorer, som hur lyhörda och engagerade föräldrar är och hur mycket man kommunicerar med sitt barn. För att underlätta detta inför Region Uppsala, en ny mätmetod, LENA (Language Environment Analysis) på bred front inom hela funktionshinderområdet.
Hur gynnas språkutvecklingen bäst hos små barn med hörselnedsättning? Region Uppsala är först i landet med att införa LENA (Language Environment Analysis) på bred front inom verksamheter i primärvården som möter barn med funktionsnedsättning. Det handlar om att mäta hur barnen och föräldrarnainteragerar språkligt för att kunna ge individuellt stöd. Foto: Staffan Larsson, KI
Hur gynnas språkutvecklingen bäst hos små barn med hörselnedsättning? Region Uppsala är först i landet med att införa LENA (Language Environment Analysis) på bred front inom verksamheter i primärvården som möter barn med funktionsnedsättning. Det handlar om att mäta hur barnen och föräldrarnainteragerar språkligt för att kunna ge individuellt stöd. Foto: Staffan Larsson, KI

- Syftet med LENA är att både föräldrar och vårdpersonal tidigt ska få en bättre bild av hur olika faktorer i barns omgivning påverkar hörselförmåga och språkutveckling. Vi ligger i framkant i Sverige och Norden inom detta område och håller nu, som första region, på att införa metoden kliniskt inom alla primärvårdsverksamheter som arbetar med funktionsnedsättning hos barn, samtidigt som vi driver flera forskningsprojekt inom verksamhetsområde funktionshinder, säger Ulrika Löfkvist, docent och klinisk lektor vid FoU-enheten inom Nära vård och hälsa, Region Uppsala, och på institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Sedan 2008 genomförs hörselscreening av alla nyfödda barn i Sverige för att upptäcka medfödd hörselnedsättning och tidigt kunna sätta in åtgärder. Närmare nio av tio av dessa barn har hörande föräldrar. Det är inte ovanligt att föräldrar kan uppleva sorg, oro och ha många funderingar om sitt barns framtid. Hjärnan är formbar och utvecklas snabbt. Under de tre första levnadsåren utvecklas den till 80 procent av sin storlek och mycket av talspråksutvecklingen grundläggs under den tiden.

Enligt Ulrika Löfkvist visar forskning att tidig upptäckt och åtgärder som tidig anpassning med hörapparater är av stor vikt, men också att stärka föräldrar och ge de kunskap om språklig interaktion. När barn föds med hörselnedsättning är föräldrarna inte alltid medvetna om hur de själva kommunicerar, och hur viktigt det är att prata mycket med sitt barn och lyssna in barnets egna kommunikativa signaler.

LENA är en avancerad inspelningsutrustning som används för att kartlägga den vardagliga lyssnings- och språkmiljön för små barn med eller utan hörselnedsättning eller med andra funktionsnedsättningar såsom autism och rörelsehinder. Metoden innebär att barnet under en heldag bär en väst med en liten digital inspelare som registrerar hur verbal kommunikationen sker i närheten av vuxna och andra barn.

Apparaten fungerar lite som en stegräknare som registrerar hur många yttranden barnet gör, hur många ord som föräldrarna säger och hur många turtagningar som sker mellan barnet och vuxna i naturlig hemmamiljö. Antal turtagningar har visat sig vara den viktigaste ingrediensen för en mer gynnsam språkutveckling.

- Det är som pingis, bollen spelas fram och tillbaka mellan barnet och föräldern och på sätt hålls kommunikationen igång. Apparaten mäter också automatiskt vilka språkljudskombinationer barnet använder och hur ljudmiljön ser ut. Vi kan se att antalet turtagningar minskar om barnet är i närheten av skärmar (med ljud), och att turtagningarna istället ökar i antal när det är mindre skärmtid och vuxna är nära barnet, förklarar Ulrika Löfkvist.

LENA-mätningarna syftar till att få en mer objektiv och datadriven mätning av barns språkmiljö och genom handledning öka kunskapen hos föräldrar om hur man bäst kommunicerar med barnet, för att påverka språkutvecklingen genom riklig språklig interaktion.Resultaten från heldagsinspelningar kan användas för att motivera föräldrar att prata mer med barnet och därigenom förebygga språk- och kommunikationsbrister som beror på omgivningsfaktorer.

I ett av hennes forskningsprojekt, Ord gör skillnad, valideras LENA i svensk kontext. Forskarna har bland annat sett att det är mycket stor variation i hur mycket man kommunicerar med små barn och att 70 procent av allt som sägs till små svenska barn kommer från kvinnliga vårdnadshavare.

- Detta är viktig kunskap från ett jämställdhetsperspektiv. Våra resultat indikerar att man behöver motivera pappor att bli mer aktiva och medvetna i kommunikationen med sina små barn från start. Det ger barnen tillgång till många fler och mer varierade erfarenheter av språk och kommunikation samtidigt som det är gynnsamt för relationen mellan barn och pappor, avrundar Ulrika Löfkvist.


För mer information/intervju, kontakta:
Ulrika Löfkvist, klinisk lektor inom forsknings- och utvecklingsenheten/Nära vård och hälsa i Region Uppsala och docent vid Uppsala universitet, tel: 0721-464280, e-post: ulrika.lofkvist@regionuppsala.se



Nyckelord

Bilder

Hur gynnas språkutvecklingen bäst hos små barn med hörselnedsättning? Region Uppsala är först i landet med att införa LENA (Language Environment Analysis) på bred front inom verksamheter i primärvården som möter barn med funktionsnedsättning. Det handlar om att mäta hur barnen och föräldrarnainteragerar språkligt för att kunna ge individuellt stöd. Foto: Staffan Larsson, KI
Hur gynnas språkutvecklingen bäst hos små barn med hörselnedsättning? Region Uppsala är först i landet med att införa LENA (Language Environment Analysis) på bred front inom verksamheter i primärvården som möter barn med funktionsnedsättning. Det handlar om att mäta hur barnen och föräldrarnainteragerar språkligt för att kunna ge individuellt stöd. Foto: Staffan Larsson, KI
Ladda ned bild
Ulrika Löfkvist, klinisk lektor inom forsknings- och utvecklingsenheten/Nära vård och hälsa i Region Uppsala och docent vid Uppsala universitet. Foto: Shane Colvin, Universitet i Oslo
Ulrika Löfkvist, klinisk lektor inom forsknings- och utvecklingsenheten/Nära vård och hälsa i Region Uppsala och docent vid Uppsala universitet. Foto: Shane Colvin, Universitet i Oslo
Ladda ned bild

Om

Region Uppsala
Region Uppsala
Storgatan 27 (postadress Box 602)
751 25 Uppsala

https://www.regionuppsala.se/

Region Uppsala arbetar med hälso- och sjukvård, kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Det innebär att samordna och tillsammans med många andra aktörer samverka inom områden som transportinfrastruktur, näringsliv och arbetsmarknad, besöksnäring och folkhälsa.

Följ Region Uppsala

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Region Uppsala

Uppsnabbat från regionstyrelsen den 26 mars26.3.2024 16:56:03 CET | Pressmeddelande

Prognos om minus 1,4 miljarder kronor Region Uppsalas balanskravsresultat för helåret 2024 beräknas till minus 1,4 miljarder kronor, vid februari månads utgång. Efter utnyttjande av resultatutjämningsreserven (RUR) på 500 miljoner kronor blir årets balanskravsresultat minus 889 miljoner kronor, vilket är 886 miljoner kronor sämre än budgeterat årsresultat. Förklaringen till det negativa resultatet är att inflationen är fortsatt hög, vilket påverkar hälso- och sjukvårdens kostnadsläge och kostnader för pensioner. Motsvarande ökning finns inte i skatteintäkterna och generella statsbidrag. Stora utmaningar inom kompetensförsörjningen med fortsatt höga kostnader för inhyrd personal och effektiviseringsåtgärder inom Akademiska sjukhuset som inte bedöms få full effekt är andra orsaker till den negativa prognosen. Månatlig dialog sker med de förvaltningar som har en negativ prognos och arbete pågår i verksamheterna med att hitta ytterligare besparingsåtgärder. I samband med att regionstyrelse

Uppsnabbat från Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden 25 mars25.3.2024 17:02:09 CET | Pressmeddelande

Utökad investering i elbussladdning i depån i Fyrislund För att bussdepån i Fyrislund ska klara av att ladda 60 elbussar, behövs ytterligare investeringar i infrastrukturen. Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden har därför fattat beslut om att öka investeringsutgift till totalt 11 miljoner kronor mot tidigare 9 miljoner. Beslutet att införa elbussar är i enlighet med Region Uppsalas plan för elektrifiering. Region Uppsala förbereder revidering av länstrafikplan Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden fattade beslut om att föreslå att Trafikverket tar fram anläggningskostnad och en samlad effektbedömning för alla återstående namnsatta projekt och fyra nya. De återstående projekten gäller väg 55 Enköping-Litslena, väg 55 Örsundsbro-Kvarnbolund, väg 288 Gimo-Börstil. De fyra nya projekten handlar bland annat om gång- och cykelväg längs väg 55 Litslena- Örsundsbro och kollektivtrafikåtgärder längs väg 263.

Uppsnabbat från vårdstyrelsen 25 mars25.3.2024 16:55:04 CET | Nyheter

Beslut om grundläggande hörselrehabilitering hävs Vårdstyrelsen beslutade att upphäva två beslut som fattades vid vårdstyrelsens sammanträde den 21 december 2023. Det gäller dels ett beslut att Nära vård och hälsas audionommottagning ska ingå i LOV Grundläggande hörselrehabilitering, dels ett beslut om att ett nytt förfrågningsunderlag med liknande ersättningsmodell som Region Skåne ska tas fram. Vårdstyrelsen beslutade också att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag med åtgärder för ökad tillgänglighet och produktion. Ärendet ska återrapporteras under hösten 2024. (KD), (M) och (L) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag. Behandlingsinsats i bassäng för habiliteringens patienter Region Uppsala ska fortsätta att hyra in bassänger för att tillgodose behoven hos habiliteringens patienter som behöver behandling i bassäng. Det beslutade vårdstyrelsen. Tidigare har det funnits en bassäng på Kungsgärdet center. Den togs ur drift 2020 på grund av legionella och har fortsatt att vara

Gratis sommarlovsbiljett för länets ungdomar25.3.2024 15:34:14 CET | Pressmeddelande

Trafik- och samhällsutvecklingsnämnden fattade i november beslut om att införa gratis sommarlovsbiljett i kollektivtrafiken för ungdomar 7-19 år, folkbokförda i Uppsala län. Nämnden beslutade den 25 mars att en värdekod, som aktiveras i mobilen, skickas till ungdomarnas folkbokföringsadress. De som, till exempel har skyddad identitet, kan hämta sin sommarlovsbiljett på UL Center. Biljetten gäller från och med 1 juni till och 31 augusti.

Uppsnabbat från sjukhusstyrelsen den 22 mars22.3.2024 17:02:08 CET | Pressmeddelande

Årsprognos på minus 962 miljoner kronor för Akademiska Efter februari månad ligger årsprognosen för Akademiska sjukhuset på minus 962 miljoner kronor. Det är framför allt på kostnadssidan som underskottet ligger, på grund av bland annat köpt vård samt ökad inflation. Årsprognosen för Lasarettet i Enköping ligger på minus 40 miljoner kronor, vilket baseras på att samma produktion som 2023 ska utföras. Höjd ersättning inom LOV Ögonsjukvård Från och med den 1 juni 2024 höjs ersättningen för polikliniska ögonoperationer och kataraktkirurgi som utförs inom Lagen om valfrihetssystem (LOV) med 10 procent. Detta beslutade sjukhusstyrelsen vid sitt möte. Bakgrunden till beslutet är att vårdgivare inom detta vårdval, som funnits sedan 2014, signalerar att det är svårt att få ekonomisk förtjänst inom vårdvalet. Samtidigt är det långa vårdköer inom poliklinisk ögonkirurgi. Dagens beslut medför en kostnad på cirka tre miljoner kronor.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye