– Projektet handlar inte bara om att rädda en art – det är en del i ett större arbete för att på sikt rädda den biologiska mångfalden. Vitryggen är en värdemätare för biologisk mångfald i våra skogar. När vitryggen försvinner finns det en risk att många andra hotade och rödlistade arter också gör det, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

I dag är det Världsmiljödagen och temat för i år är biologisk mångfald. Just nu pågår den kraftigaste minskningen av växt- och djurarter i mänsklighetens historia – så det är med glädje Naturskyddsföreningen kan konstatera att den väldigt lilla skaran av nyckelarten vitryggig hackspett ökar.

Att vitryggsparen blivit fler beror i stor utsträckning på det mångåriga arbetet med att förstärka den vilda populationen genom att sätta ut ungfåglar uppfödda i avel i det fria. Men det handlar också om att lövskog återskapats och att vitryggar flugit in från Finland. 

– Vi är mycket glada att kunna rapportera om lyckade häckningar för denna akut hotade art. Det visar att vårt arbete inom Projekt vitryggig hackspett ger resultat, säger Johanna Sandahl.

Men det räcker inte. Vill vi ha kvar vitryggen i Sverige krävs ett betydligt mer omfattande arbete för att återskapa vitryggens livsmiljö, skogar med lövträd och mycket död ved, en skogstyp som nästan försvunnit i Sverige. Häckningarna det senaste året har ägt rum i Värmland (1), Uppland och Gästrikland (4) och Västerbotten (1). Häckningen i Umeå är troligtvis den mest välkända i Sverige just nu då paret valde ett väl synligt boträd i ett välbesökt naturreservat. 

Naturskyddsföreningens arbete med att rädda den vitryggiga hackspetten har pågått i trettio år och hade inte varit möjligt utan ett stort ideellt engagemang. Arbetet går till stor del ut på att bevara och återställa vitryggens skogar genom att påverka myndigheter, markägare och arbeta för en ny skogspolitik. 

Läs mer om Projekt vitryggig hackspett här >>

Presskontakt:
Lisa Persson
Pressekreterare
M +46 (0) 70 916 41 79
lisa.persson@naturskyddsforeningen.se