Välkomna förslag mot hot och hat

I utredningen finns bland annat förslag om att stärka det straffrättsliga skyddet för journalister, något som välkomnas av branschorganisationen TU – Medier i Sverige. Det föreslås att hot mot någon ”på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik” ska utgöra en straffskärpningsgrund.

- Det är otroligt viktigt för demokratin och det fria ordet att journalister och publicister får verka fritt, granska makthavare och alla delar av samhället, utan risk för repressalier eller att någon försöker skrämma till tystnad, säger TU:s vd Johan Taubert. Det är därför viktigt att straffen för den typen av brott skärps.

I utredningen har Per Hultengård, jurist på TU, medverkat som expert. I ett särskilt yttrande understryker han att det i utredningen förts många och konstruktiva diskussioner och funnits en stark och enhällig vilja om att förstärka det straffrättsliga skyddet för journalister. I yttrandet påpekar han också att utredningen övervägt ett alternativt förslag; att i lagstiftningen införa ett särskilt brott om hot mot fri åsiktsbildning.

- Jag ser ett starkt symbolvärde i att föreslå ett särskilt brott om hot mot journalister, säger Per Hultengård. Det har sina fördelar, men också sina svagheter. Det är spetsigt, men har också en begränsad räckvidd och en systematisk problematik. Bägge alternativen bör dock fortsatt övervägas.

- Vi har sett och hört alltför många publicister vittna om hur de och enskilda reportrar utsatts för hatattacker samt direkta och indirekta hot, säger Johan Taubert. Ett demokratiskt samhälle måste tydligt stå upp emot de krafter som vill inskränka demokratin. Det är uppenbart att det behövs en skarp lagstiftning och hårda straff mot försök att hindra nyhetsförmedling, opinionsbildning och deltagande i det offentliga samtalet.