Sedan tidigare har regeringen aviserat satsningar på idrottsrörelsen i kommande budget. Det handlar om idrott för äldre och idrott i utsatta områden och är ett tillskott till idrottsrörelsen på 125 miljoner för 2023 och150 miljoner för 2024 och 2025. Regeringen genomför också en satsning på fritidskort för att ge fler barn och unga tillgång till en meningsfull fritid.

− Det är välkommet och viktigt att regeringen ser den kraft som idrottsrörelsen kan vara i den gemensamma ansträngningen att möta olika samhällsutmaningar. Det återstår dock att se hur satsningen på fritidskort kommer att utformas. Min starka uppmaning till regeringen är att stödet går till deltagar- och träningsavgifter och att det blir en administration som inte belastar ideella kassörer, de är redan ansträngda som det är, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Pandemin drabbade idrottsrörelsen hårt och marginalerna i landets föreningar är små. Långsiktiga förutsättningar för återhämning efter pandemin saknas i budgetpropositionen, det saknas även nya insatser för att skapa plats för idrott. En undersökning från Riksidrottsförbundet visar att mer än var tredje förening som riktar sig till barn och ungdomar tvingas säga nej till nya medlemmar på grund av platsbrist. Dessutom upplever nästan 50 procent av idrottsföreningarna över hela landet att det finns ett stort renoveringsbehov.

− Att det finns en plats att idrotta på och samlas kring är helt avgörande för att idrottsrörelsen ska ha kraft och möjlighet att verka. Utan anläggningar och utan tillgång till skog, mark och vatten uppstår inte glädjen, gemenskapen och sammanhanget som en förening skapar. Här hoppas jag att det kommer initiativ, såsom nationella samordnare i frågan, under mandatperioden, säger Björn Eriksson.

För mer information kontakta

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet
070-626 46 06