- Det råder inte brist på mat i världen, det råder brist på rättvisa. Det är väldigt positivt att en sådan stor majoritet av svenskarna kan tänka sig att betala mer för sin mat för att bidra till en mer rättvis global livsmedelsförsörjning, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect.

- Frågan är komplex och det handlar även om en mer rättvis fördelning av inkomsterna mellan bönder, uppköpare, transportörer och försäljare, tillägger hon.

Att småskaliga bönder inte får tillräckligt betalt för de livsmedel de säljer till världsmarknaden är en bidragande orsak till fattigdom och hunger i världen. I dag, på Världshungerdagen, kommer 690 miljoner människor i världen att lägga sig hungriga. Situationen har blivit än mer akut under coronapandemin, som orsakat störningar i den lokala och globala produktionen och handeln med livsmedel. Att FN:s livsmedelsprogram fick Nobels fredspris i år understryker allvaret i situationen. FN varnar för att antalet akut hungriga bara i år kan fördubblas till 265 miljoner.

- Vi står potentiellt inför den största hungerkrisen i världen på 50 år. Det är viktigt att de som drabbas får akut hjälp, men det är lika viktigt att vi arbetar långsiktigt för att motverka de underliggande orsakerna till hunger och nöd. Det gör vi genom att skapa ett globalt livsmedelssystem som gagnar alla, säger Anna Tibblin.

Totalt 67,8 procent av svenskarna är enligt en opinionsundersökning som Sifo genomfört på uppdrag av We Effect ’mycket ofta’ eller ’ganska ofta’ beredda att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna i dessa länder får bättre betalt. Kvinnor är generellt mer benägna att göra så än män, och villigheten är större bland yngre svenskar än de äldsta (se bifogad faktaruta).

Enligt beräkningar som organisationen Fairtrade Sverige har gjort tjänar en anställd vid en bananplantage cirka 5-9 procent av bananens totala försäljningsvärde medan en kakaobonde tjänar cirka 6 procent av en chokladkakas totala försäljningsvärde.

- Vi kan alla hjälpas åt för en mer rättvis global livsmedelsförsörjning. Några extra kronor för våra bananer eller vårt kaffe spelar inte så stor roll för oss, men det kan göra stor skillnad för de bönder som har producerat dom, säger Anna Tibblin.

Världshungerdagen, World Food Day, uppmärksammas den 16 oktober varje år världen över. Dagen sammanfaller med det datum då FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO grundades 1945, och syftet med dagen är att öka medvetenheten om hunger- och fattigdomsfrågor.

FAKTA/Sifo-undersökningen

• Totalt 67,8 procent av svenskarna är ’mycket ofta’ eller ’ganska ofta’ beredda att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna får bättre betalt.
• Bland män är 64,1 procent villiga att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna får mer betalt. För kvinnor är motsvarande siffra 71,7 procent.
• Yngre svenskar är mer beredda att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna får mer betalt än äldre. I åldersgruppen 18-29 år är 69,1 positiva, medan endast 65,6 procent är positiva i åldersgruppen 65-79 år.
• Mest positiva är man i Göteborgsområdet, där 75, 2 procent är positiva. Minst positiva är man i Sydsverige, där 63,9 procent svarar att de kan tänka sig att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder om bönderna får mer betalt.
• Undersökningen genomfördes av Sifo på uppdrag av We Effect och omfattar 1 000 online-intervjuer 23 september – 4 oktober 2020.
• Frågan som ställdes var: Är du beredd att betala mer för importerade livsmedel från fattiga länder, exempelvis kaffe och bananer, om det innebär att bönderna får mer betalt för sina varor?

TIPS/Så handlar du mer rättvist redan i dag

Handla rättvisemärkt. Utbudet av rättvisemärkta produkter är begränsat. Men i de fall det finns, finns ingen ursäkt att inte köpa dem. Alltså inget mer orättvist kaffe eller orättvisa bananer.

Inga ockuperade produkter. Undvik att köpa produkter från ockuperade områden i Västsahara (bland annat fisk) och Palestina (bland annat vegetariska halvfabrikat och dadlar). Du kan enkelt ta reda på streckkoder som du ska undvika på nätet.

Håll koll på ett par varor. Det är svårt att hålla koll på var allt produceras och under vilka förhållanden. Tänk igenom vad du äter mycket av och skaffa dig koll på dessa varor – och då både själva varan och vem som producerar den. Man kan hitta mycket information på nätet om olika varor och producenter.

Ställ frågor i butiken. Visa din mataffär att produktionsvillkoren är viktiga för dig som konsument. Ställ frågor om olika varor och producenter. Kräv hållbarhetsdeklarationer som även visar hur produktionen av ett livsmedel påverkar arbetsförhållanden, lokalbefolkning och vattenåtgång.

 

För underlag och intervjuer:

Anna Koblanck, Medieansvarig, anna.koblanck@weeffect.org, 072-070 17 81.