Växjös stadskärna tappade mindre än rikssnittet under 2020

– Det är glädjande att se att näringslivet i Växjö city har stått sig så pass bra i jämförelse med övriga svenska städer. Det är ett kvitto på att vi har en bra mix av utbud, en tydlig etableringsstrategi, och en stark samverkansorganisation med många eldsjälar som brinner för frågan. Vi kommer att vidare analysera de insikter som rapporten visar och använda detta i det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla platsen och utbudet i Växjö city, säger Mikael Häggström, näringslivsutvecklare, Växjö kommun.

Störst utmaning upplevde hotellen vilket förklaras av det minskade resandet och att konferensmarknaden försvann under pandemin. Hotellnäringen i Växjös stadskärna minskade med 46,1 procent.

Coronapandemin medförde även stora utmaningar för modehandeln i våra stadskärnor som upplevde minskad efterfrågan till följd av att människor inte har kunnat träffats och sociala tillställningar ställdes in. I Växjös stadskärna minskade modehandeln sin omsättning med 24,6 procent, dock är detta ett mindre tapp än för modehandeln i jämförbara städer som hamnade på 29,4 procent.

Även restaurangnäringen hade ett tufft år. Särskilt under de tider på året då smittspridningen var hög undvek människor restauranger. Många restauranger i landet har försökt att behålla efterfrågan genom att erbjuda exempelvis avhämtning, hemkörning eller uteservering. Restaurangerna i Växjös stadskärna tappade 15 procent i omsättning, men stod sig även här starkare än andra jämförbara stadskärnor som i snitt tappade 19,3 procent.

– Det gångna året var en tuff utmaning för våra stadskärnor. Omsättningsutvecklingen och besöksflöden visar att vi följt myndigheternas restriktioner, och givetvis har detta påverkat samtliga branscher. Att Växjö hamnar en bra bit över det genomsnittliga tappet för jämförbara orter när det kommer till modehandeln och restaurangbranschen, två branscher som drabbats extra hårt av pandemin, är trots allt glädjande att se, säger Anna Wiking, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Syd.

Den sociala distanseringen ledde också till att många människor undvek gym, frisörer, barberare, biografer och andra verksamheter. Omsättningen inom kommersiell service, som rymmer dessa verksamheter, minskade med 21,8 procent i Växjös stadskärna under 2020.

Försäljningen av hem-och fritidsvaror, där byggvaror, elektronik och möbler ingår, tappade 6 procent av sin omsättning. Det var också ett mindre tapp än andra jämförbara städer som minskade försäljningen av hem-och fritidsvaror med 11,2 procent. Dagligvaruhandeln i Växjö stadskärna minskade under 2020 med 2,7 procent. Det är en svagare utveckling än jämförbara städer som i snitt ökade försäljningen av dagligvaror med 1,7 procent.

– Växjös samverkansparter, näring, kommun och fastighetsägare, får nu kvitto på att vår förmåga att anpassa oss efter nya förutsättningar och uppvisa flexibilitet gav positiva resultat. Vår gemensamma kraftsamling och envishet är inget annat än beundransvärd, säger Nils-Petter Nilsson, centrumledare.

Trots att omsättningen i Växjö stadskärna minskade under 2020, gick det bättre än för andra svenska stadskärnor av samma storlek. I snitt minskade stora städer sin omsättning i stadskärnan med 17,2 procent, jämfört med Växjös 15,6 procent. Växjö hade också ett positivt försäljningsindex vilket innebär att kommunen attraherade besökare och kunder från andra områden.

– En attraktiv stadskärna påverkar hela kommunen positivt, genom nyetableringar, arbetstillfällen, ökad inflyttning och besöksnäring skapas tillväxt. I Växjö har bland annat den gemensamma centrumorganisationen fokus på just detta vilket är en framgångsfaktor för framtidens stadskärna, säger Anna Wiking.

Om Cityindex
Cityindex är en objektiv, heltäckande och mellan stadskärnor helt jämförbar kartläggning av den kommersiella utvecklingen i samtliga Sveriges 107 stadskärnor. Cityindex är ett samarbete mellan Fastighetsägarna och HUI.

5 trender Fastighetsägarna ser i framtidens stadskärnor

1. Den hållbara staden
En byggnad behöver inte bara ha en funktion. Vi kommer att se hur platser och byggnader samnyttjas och används under en längre period över dygnet, veckan etc.

2. En mindre ensam stad
Stadskärnan bär en viktig funktion som mötesplats. Vi vill ha tillgängliga städer för alla åldrar med t ex väderskyddade sittplatser, grönytor och aktiviteter som skapar generationsöverskridande stadsrum.

3. Levande gröna ytor
Pandemin har fått många att återupptäcka naturen och umgås i stadens parker och grönytor. Stråken till dessa platser behöver aktiveras och utrymmena mellan husen i stadskärnan kan kompletteras med grönska.

4. Framtidens urbana kontor
Utbudet i närområdet är en viktig del i vad som gör kontoren attraktiva. I framtiden behöver stadens olika funktioner samverka och dra nytta av varandra.

5. Stadskärnans unika identitet
Stadens historia, miljö och kultur skapar unika stadskärnor som inte kan återskapas någon annanstans. Kultur, nöjen och fritidsliv blir en aktiv del av stadskärnans utbud.