Rymdstyrelsen

Vetenskapliga instrument ombord på Perseverance

Dela

Igår, den 18 februari, landade NASA:s rover Perseverance på Mars. Nu väntar åratal av hårt arbete, för rovern men också för de över 400 forskarna på jorden som väntar på data. Här tittar vi lite närmre på de vetenskapliga instrument som finns ombord.

Instrumenten på Perseverance. Illustration: NASA/JPL-Caltech
Instrumenten på Perseverance. Illustration: NASA/JPL-Caltech

Perseverances är en robot på 6 hjul, cirka 3 meter lång, 2,7 meter bred och 2,2 meter hög. Den har bland annat 19 kameror, en 2 meter lång robotarm, 1 bergborr och 2 centraldatorer. 

Huvudobjektivet för missionens forskningsuppdrag är att söka efter spår av tidigare liv på planeten. Därtill hoppas man kunna omvandla koldioxid till syre, lära sig om vädret på Mars och flyga en helikopter. Här följer en presentation av de sju viktigaste vetenskapliga instrument som Perseverance utrustats med.

Mastcam-Z

Högst upp på Perseverance mast, eller huvud, sitter Mastcam-Z. Den består av två kameror med zoomfunktion som både kan filma och ta högupplösta bilder av marslandskapet i olika ljusspektrum i 3D. Kamerorna fungerar som roverns ögon och de kan snurra 360 grader för att fånga ett fullt panorama av dess omgivning. Zoomar kamerorna in maximalt kan de se detaljer stora som en fluga på ett avstånd av en hel fotbollsplan.

SuperCam

SuperCam sitter ovanför Mastcam-Z och är i själva verket en laser som ska studera den kemiska uppsättningen av sten och sediment på Mars. Instrumentet kan bland annat skicka ut en laserstråle som värmer upp det den träffar till 10 000 grader Celsius. Det skapar i sin tur en gnista och genom att analysera gnistan kan SuperCam avgöra vilka kemiska material som gnistan består av.

MEDA (Mars Environmental Dynamics Analyzer)

MEDA ska mäta vindhastighet, vindriktning, lufttryck, luftfuktighet, temperatur och strålningsgrad från solen. Instrumentet innehåller även en kamera som är riktad uppåt som ska mäta hur partiklar i atmosfären påverkar solen från att nå Mars yta. Detta är viktigt att förstå om man i framtiden vill bygga baser på Mars.

MOXIE (Mars Oxygen ISRU Experiment)

MOXIE har ett dubbelt syfte. Instrumentet ska testa teknik för att omvandla koldioxid i Mars atmosfär till syre. Detta syre är nödvändigt både för att astronauter ska kunna överleva i framtida baser men det är också syre som används till raketbränsle. Om astronauter vill kunna ta sig hem igen efter en färd till Mars måste de kunna producera bränsle på plats då mängden som behövs för en raketfärd inte kan fraktas från jorden.

PIXL (Planetary Instrument for X-ray Lithochemistry)

Längst ut på Perseverance robotarm sitter PIXL. Instrumentet ska med hjälp av en liten röntgenstråle ta reda på vilka ämnen stenprover från marken består av och hur de är positionerade i förhållande till varandra. PIXL kan känna igen över 20 kemiska ämnen och det tar bara 10 sekunder för den att analysera ett prov.

RIMFAX (Radar Imager for Mars’ Subsurface Experiment)

RIMFAX är en markpenetrerande radar som utvecklats av norska militären. Det är första gången en markpenetrerande radar placeras på Mars yta, dessa har bara funnits på satelliter runt planeten tidigare. Man hoppas kunna få en högre precession av marklagren på Mars än tidigare möjligt och detta skulle kunna hjälpa framtida astronauter som söker efter isfickor under marken.

SHERLOC (Scanning Habitable Environments with Raman & Luminescence for Organics & Chemicals)

SHERLOC, med tillhörande kameran WATSON (Wide Angle Topographic Sensor for Operations and eNgineering), använder en ultraviolett ljusstråle som den lyser över markprover. Genom att analysera ljuset som reflekterar tillbaka kan instrumentet avgöra vilka organiska material och mineraler provet består av. Instrumentet bär också fem materialprover på framtida rymddräkter för att se hur de klarar sig under de två år missionen ska pågå.

Nyckelord

Bilder

Instrumenten på Perseverance. Illustration: NASA/JPL-Caltech
Instrumenten på Perseverance. Illustration: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
SuperCam. Foto: NASA/JPL-Caltech
SuperCam. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
SHERLOC. Illustration: NASA/JPL-Caltech
SHERLOC. Illustration: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
RIMFAX. Foto: NASA/JPL-Caltech
RIMFAX. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
PIXL. Illustration: NASA/JPL-Caltech
PIXL. Illustration: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
MOXIE. Foto: NASA/JPL-Caltech
MOXIE. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
MEDA. Foto: NASA/JPL-Caltech
MEDA. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild
Mastcam-Z. Foto: NASA/JPL-Caltech
Mastcam-Z. Foto: NASA/JPL-Caltech
Ladda ned bild

Om

Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen
Box 4006
171 04 Solna

08-40 90 77 00https://www.rymdstyrelsen.se/

Rymdstyrelsen är Sveriges rymdmyndighet

Rymdstyrelsen är myndigheten som stödjer rymdforskning och utveckling i Sverige. Vi företräder Sverige i internationella rymdorganisationer och arbetar för att sprida kunskap om och skapa intresse för rymden. Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet under Utbildningsdepartementet.

Läs mer om myndigheten på Rymdstyrelsen.se

Följ Rymdstyrelsen

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Rymdstyrelsen

På väg mot rymden31.3.2021 06:00:00 CEST | Pressmeddelande

Idag börjar ansökningsperioden för den som vill bli Europas nästa rymdfarare. Tusentals kommer att söka men bara en handfull blir, efter en minutiös process, uttagna till grundutbildningen. Drömmen om att bli astronaut, att få färdas tyngdlöst ut mot den internationella rymdstationen ISS, mot månen, vidare ut i rymden. Vad handlar den egentligen om? Vi frågade Anna Hidalgo Larsson som till sommaren är färdig civilingenjör i teknisk fysik vid KTH i Stockholm.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum