Lantbrukarnas Riksförbund

Vildsvinsskador i jordbruket är massivt matsvinn

Dela
Ofta illustreras matsvinn med bilden att vi konsumenter slänger var femte matkasse. Få känner till att motsvarande 1 375 000 matkassar per år aldrig ens når butiken. De förstörs redan på åkern, framför allt av bökande vildsvin.

Vildsvin orsakar skador i jordbruket för 1,1 miljarder kronor per år (Källa: SLU). Räkneexemplet ovan baseras på PROs noterade kostnad för en av de dyrare matkassarna i Sverige 2019, 800 kronor.

– Det är lätt att förstå att detta är en ödesfråga för Sveriges bönder, som bokstavligen plöjer ner pengar och arbete i sina åkrar för att sedan se skördarna förstöras av vilda gratisätare,ofta flera gånger per odlingssäsong till stora kostnader och tidspillan. Jag vet hur det är, för jag är själv drabbad i mitt lantbruk, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Viltskadorna är också ett allvarligt hot mot svensk livsmedelsproduktion. Pandemin har visat på vikten av ett lands försörjningstrygghet och livsmedelsproduktionen klassas av regeringen som samhällsviktig verksamhet.

– 2017 antog riksdagen en nationell livsmedelsstrategi som säger att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Strategin blir omöjlig att förverkliga om viltskadorna inte drastiskt minskar. Regeringen har också i flera sammanhang, senast vid presentationen av budgetpropositionen, uttryckt ambitionen att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Att då inte ta itu med viltskadorna på åkern och i skogen strider mot allt hållbarhetstänk, säger Palle Borgström.

Så hur hamnade vi här?

  • Jaktlagen från 1987 beslutades när nuvarande förhållanden i viltstammar och mängden viltskador inte kunde förutses.
  • Fortfarande är det tillåtet att gynna vildsvin genom utfodring, samtidigt som statens expertmyndighet säger att skador som orsakas av samma viltart ska halveras inom fem år.
  • Politikerna har lämnat över frågan till parterna, där de som brukar marken enbart har kostnader och det mesta av värdena hamnar hos icke-markägande jägare.

LRF vill

  • att politiken erkänner viltskadorna som ett samhällsproblem.
  • att regeringen tillsätter en ny jaktlagsutredning.
  • att regeringen snarast beslutar om effektiv reglering av utfodring av klövvilt.

LRF har tagit fram en egen handlingsplan mot viltskador. I den presenteras ytterligare kostnader orsakade av vilt. Förutom skadorna i jordbruket förstör älg och kronhjort skog till en kostnad av 11,9 miljarder per år (Källa: Skogsbranschen), en betydande förlust av förnybar råvara och biobränsle.

Trafikolyckor, inklusive spårbunden trafik, orsakade av vilt kostar samhället årligen 5 miljarder kronor (Källa: SLU och Trafikverket).

Dessa sammanlagda årliga kostnader på 18 miljarder ska ställas mot jaktens värde, inklusive rekreation, på 4,5 miljarder per år (Källa: SLU).

Nyckelord

Kontakter

För mera information, kontakta LRFs pressavdelning, 010-184 40 70.

Dokument

Om

Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Franzéngatan 1
11251 Stockholm

010-1844000https://www.lrf.se/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

www.lrf.se

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Enskilda vägar säkrar maten och energi – även i framtiden?15.4.2024 06:45:00 CEST | Pressmeddelande

Idag behöver Sverige landsbygdens enskilda vägar för att säkra att det finns mat på bordet och energi till de svenska hemmen. Nio av tio lantbrukare i Sverige bedriver sin verksamhet längs en enskild väg och 90 procent av alla skogstransporter börjar där. Men ingen vet hur länge Sverige kan lita på dagens enskilda vägar. Det framkommer i Trafikverket inriktningsunderlag inför kommande infrastrukturproposition. Regeringen behöver i kommande infrastrukturproposition säkerställa den potentiella säkerhetsrisk som finns när det saknas data på dagens, och därmed framtidens, tillstånd för Sveriges största vägnät.

LRFs ekonomi fortsatt stabil - sår för ökad tillväxt12.4.2024 10:47:37 CEST | Nyheter

LRF-koncernens ekonomi är fortsatt stabil och redovisar 2023 ett resultat efter skatt på -77 Mkr. Det är en stark återhämtning jämfört med 2022 när resultatet landade på -665 Mkr. Bakom 2023 års resultat ligger positiv finansavkastning och ett betydande resultatlyft i LRF Samköp. Samtidigt påverkas resultatet tydligt av en extraordinär inflationsrelaterad uppräkning av LRFs pensionsskuld om hela 163 Mkr.

Varglagstiftningen måste ändras11.4.2024 15:54:51 CEST | Pressmeddelande

Vargarna flytta fram sina positioner. Nu har ytterligare en av lantbrukets gröna näringar drabbats av vargangrepp, hästnäringen. Samtidigt som Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, nyligen presenterat riktlinjer för att underlätta skyddsjakt slår förvaltningsrätten fast att det är nuvarande lagstiftning som gäller och därmed förbjuder skyddsjakt av varg. Vargen breder ut sig i mellan- och södra Sverige och nuvarande varglagstiftning hinner inte med.

Skogens artskydd kan årligen kosta 10 miljarder kr. - Vem ska betala?10.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

LRFs rapport ”Artskyddet och skogen” visar på 2 miljoner hektar skog kan tvingas undantas från skogsbruk, ungefär 4 miljoner fotbollsplaner (hela ytan Stockholm, Uppsala och Södermanlands län), enbart till följd av fem bedömda arter. Den årliga kostnaden för att ersätta skogsägarna vid en sådan tillämpning skulle vara ca 10 miljarder kr per år. Frågan är vem som ska betala?

Pressinbjudan. Artskyddet kostar skogen 10 miljarder kr per år. - Vem ska betala?8.4.2024 15:08:21 CEST | Pressinbjudan

LRF bjuder in till ett presswebbinarium, onsdag den 10 april kl. 08.00, där vi presenterar rapporten "Artskyddet och skogen". Här kommer ni att få ta del av artskyddets konsekvenser för skogens olika nyttor. Samtidigt lyfter rapporten konkreta förslag till regeringen om hur artskyddsförordningen kan göras mer träffsäker för samhället och mer rättssäker för Sveriges skogsägare, samtidigt som den biologiska mångfalden kan utvecklas.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye