Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Det finns ett mycket starkt stöd för mänskliga rättigheter i Sverige, men många anser att regeringen behöver göra mer för att skydda de mänskliga rättigheterna. Rätten till social trygghet, bostad och hälsa anses vara särskilt hotade i Sverige, visar en ny årsrapport från Institutet för mänskliga rättigheter. Rapporten lämnas över till regeringen och ansvarig minister Paulina Brandberg idag. – Vi ser en mycket allvarlig utveckling i flera delar av världen där mänskliga rättigheter, rättsstat och folkrätt är satta under hård press. Det understryker vikten av att Sverige står upp för mänskliga rättigheter i en orolig tid, både här hemma och internationellt. Mot den mörka bakgrunden är det positivt att mänskliga rättigheter har ett brett folkligt stöd i Sverige, men samtidigt behöver den oro många uppger sig känna för ekonomiska och sociala rättigheter tas på allvar, säger Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter. I årsrapporten beskriver vi ett Sverige som risk

Det var fråga om åldersdiskriminering när en 34-årig arbetssökande fick beskedet att han var för gammal för ett transportföretags traineeprogram. Den bedömningen gör DO som nu begär att företaget ska betala 75 000 kronor i diskrimineringsersättning till mannen.

Afrosvenska elever utsätts för diskriminering i skolan, bland annat i form av trakasserier. Det förekommer också att skolpersonal inte ser, eller väljer att inte se trakasserierna, alternativt inte gör något för att stoppa dem. Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering är ett av tre tematiska fördjupningsområden i DO:s årliga rapport, Förekomst av diskriminering 2024.

Många tjänstemän planerar att gå i tidig pension av arbets- och/eller hälsoskäl. Detta på grund av dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Det är dåligt både för indviderna och samhället. I rapporten Längre arbetsliv – och en bättre pension ligger fokus på den kategori tjänstemän som planerar att lämna arbetslivet före riktåldern och där ekonomin inte är en viktig orsak. Syftet är att fördjupa analysen av hur upplevda brister i arbetsmiljön och hälsoskäl påverkar pensionsbeslutet och vilka konsekvenser en tidig pensionering får för den framtida pensionen, och för samhället i form av förlorad arbetskraft.

Tuffa tider ekonomiskt, hot om nedskärningar i äldreomsorgen och fortsatt diskriminering av äldre. Det är verkligheten ett år efter valet. Hur går det med alla löften som gavs till landets äldre? I Äldreriksdagen, den 26 september, krävs riksdagspartierna på svar.

Vad är ålderism, hur ser den ut, varför är den särskilt utbredd i Sverige och vad kan vi göra åt den? Det är några av frågorna som besvaras i Barbro Westerholms och Ingrid Kinne Lindgrens bok ”Bort med ålderismen - så får vi ett Sverige för alla åldrar”. Boken släpps idag den 16 juni och ges ut av SPF Seniorerna, där Barbro var sakkunnig i seniorfrågor.

Det är med stor sorg vi har mottagit beskedet att vår nära vän och kollega Barbro Westerholm har avlidit igår eftermiddags efter en kort tids sjukdom.

Socialstyrelsen säger återigen nej till att erbjuda screening för bröstcancer för kvinnor efter 74 års ålder. SKPF Pensionärerna anser att åldersgränsen är diskriminerande, och ser det som olyckligt att den inte tas bort.

Öppet brev till Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, om myndighetens rekommendation som utestänger kvinnor över 74 år från screeningprogrammet för bröstcancer.

Positivt att vårt krav på en äldreminister har tillgodosetts liksom en utredning kring högkostnadsskydd för tandvården och att motverkande av åldersdiskriminering togs upp, men äldreomsorg måste högre upp på dagordningen än i dagens regeringsförklaring och pensionssystemet måste genomgå helhetsöversyn.

En kvinna i Östergötland som sökte arbete hos ett städföretag fick efter en tid beskedet av företaget att hon inte var aktuell för en intervju eftersom bolaget ville ha yngre kvinnor. DO har efter utredning bedömt att bolagets besked har utgjort åldersdiskriminering, och begär nu att företaget ska betala diskrimineringsersättning till kvinnan.

Sverige har en lag emot åldersdiskriminering och en Hälso- och sjukvårdslag vars mål är en vård på lika villkor, ändå särskiljs människor i vården enbart på grund av ålder. I de nationella screeningprogrammen används övre åldersgränser, dessa förhindrar seniora patienter adekvat behandling och möjligheten att rädda liv och hälsa. Resultaten från en enkät till landets regioner visar dessutom att rutiner och tillämpning inom programmen skiljer sig åt. SPF Seniorerna anser att åldersdiskrimineringen i de nationella screeningprogrammen måste upphöra, staten ska inte bidra till ålderism. Sverige bör åtminstone erbjuda och informera tydligt om möjlighet till gratis screening också för seniora patienter.

Allt fler uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen. Kvinnor och de som arbetar inom utbildning, vård och omsorg samt byggverksamhet upplever i större utsträckning än övriga sysselsatta att de inte orkar arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Det visar en rapport om äldres arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket publicerar idag.

Äldre har ett sämre efterlevandeskydd vid dödsfall än vad yngre har, men äldre har ett minst lika stort behov som yngre av ett tillfälligt efterlevandeskydd för att kunna ställa om sina utgifter. Dagens regelverk med en övre åldersgräns i omställningspensionen särskiljer människor på grund av kronologisk ålder. En modernisering av efterlevandeskyddet behövs.

Hur kan vi få arbetsgivare att anställa efter kompetens och inte efter ålder? Den frågan diskuterades i Studio Akavia Möter med socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) och Akavias samhällspolitiska chef Patrik Nilsson.

Digital inkludering, total översyn av pensionssystemet och en tydlig äldreminister är några av kraven som SPF Seniorerna ställer till den tillträdande regeringen.

Åldersstereotypa föreställningar riskerar att hämma verksamhetsutvecklingen och hotar konkurrenskraften i näringslivet och kvaliteten i välfärden. Kompetensförsörjning är en stor utmaning i såväl privata företag som i offentlig sektor. Trots det väljs kompetens systematiskt bort vid rekrytering, enbart på grund av den sökandes ålder. Men åldersdiskriminering drabbar inte bara äldre. Även unga väljs bort när de söker chefsjobb, det visar en ny rapport från Sveriges chefsorganisation Ledarna.

Ett längre arbetsliv för de som kan och vill. Det är önskvärt då allt färre ska ta hand om allt fler. Att vi ska hålla länge förutsätter då att vi har anställningstrygghet. Men den bilden delas inte av alla.

I takt med att åren går minskar mångas popularitet på arbetsmarknaden. Det trots att medarbetare över 45 år och uppåt borde värderas högt med tanke på kunskap och erfarenhet. Hur kan vi förändra synen på ålder så att äldre arbetstagare värdesätts högre? – De som rekryterar måste våga anställa personer som är äldre än sig själva, säger Fredrik Reinfeldt.

Antalet anmälningar, tips och klagomål om diskriminering som inkommer till DO ökade under förra året. Detta framkommer i en ny statistikrapport som DO publicerar idag. Ökningen sammanfaller tidsmässigt med införandet av ett nytt webbformulär för att lämna tips och klagomål.