Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

EU-kommissionen presenterade idag Steel and Metals Action Plan, med avsikt att stötta den europeiska stålindustrin. Planen innehåller bland annat välkomna åtgärder inom handelsområdet och en förkortad tidsplan för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM), men riskerar att öka regelbördan.

I dag släpps 40 över 40, Sveriges tyngsta lista. Syftet är att uppmärksamma yrkesskickliga och erfarna kvinnor i de svenska gruv- och stålbranscherna. Bakom listan står organisationerna Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna.

Idag släpps 40 över 40, Sveriges tyngsta lista. Syftet är att uppmärksamma yrkesskickliga och erfarna kvinnor i de svenska gruv- och stålbranscherna. Bakom listan står organisationerna Jernkontoret, Svemin och Industriarbetsgivarna.

Nu finns beskrivningar av året som gick från företagen inom järn- och stålindustrin i Sverige sammanställt i publikationen Stålåret 2024. Den publiceras inför att företrädare för gruv- och stålbranschen samlas för den årliga Hindersmässan 31 januari och 1 februari. Ta del av publikationen med viktiga händelser från marknaden, förändringar och satsningar inom företagen och aktiviteter som presenterats löpande under förra året.

Långa och oförutsebara tillståndsprocesser hämmar svensk konkurrenskraft och omställning. Idag presenterades Miljötillståndsutredningen med förslag om betydande reformer av den svenska miljötillståndsprocessen. ”Utredningen är mycket efterlängtad och vi ser att omfattande reformer är helt nödvändiga” säger Annika Roos, vd för Jernkontoret.

Regeringens budget för 2025 innehåller flera välkomna reformer för att stärka svensk konkurrenskraft. För att få effekt av de satsningar som nu görs krävs dock omfattande reformer av lagar och regler för att effektivisera tillståndsprocesser och öka den fossilfria kraftproduktionen.

Efterfrågan på stål med låga utsläpp är stark och genom sin omställning bidrar svensk järn- och stålindustri till en rad andra sektorers omställningsarbete. Det svenska stålet bidrar också till samhällets omställning genom hög kvalitet och avancerade egenskaper. Det visar en ny rapport från Jernkontoret. De höga omställningsambitionerna bidrar inte bara till reducerade koldioxidutsläpp utan stärker också Sveriges position på den globala marknaden.

Kapacitetsbrister gör att industrin hindras ställa om i den takt som planerats. För att svensk industri ska vara konkurrenskraftig och kunna genomföra den nödvändiga klimatomställningen krävs både mer el och utbyggd infrastruktur. Och det är bråttom. Det framkommer i en ny rapport från SKGS, den elintensiva industrins samarbetsorganisation.

Hur ser industrins elbehov ut till 2035? Gäller prognosen om 70 TWh till år 2030 fortfarande? Rimmar nuvarande utbyggnad av elproduktion med industrins investeringsplaner och den gröna omställningen? Måndagen den 17 juni håller SKGS en pressträff för att presentera kartläggningen av industrins elbehov till 2035 och en uppdaterad lägesbild av elbehoven till 2030.

Hur ser industrins elbehov ut till 2035? Gäller prognosen om 70 TWh till år 2030 fortfarande? Rimmar nuvarande utbyggnad av elproduktion med industrins investeringsplaner och den gröna omställningen? Måndagen den 17 juni håller SKGS en pressträff för att presentera kartläggningen av industrins elbehov till 2035 och en uppdaterad lägesbild av elbehoven till 2030.

Idag invigs den internationella konferensen Archaeometallugy in Europe (AIE) 2024 i Falun. Konferensen samlar 200 forskare från 30 länder och pågår 11-14 juni. Invigningstalar gör bland andra Dalarnas landshövding Helena Höij. AIE har arrangerats sedan 2003 men detta är första gången som konferensen hålls i Norden.

Den 11 juni invigs den sjätte upplagan av den internationella konferensen Archaeometallurgy in Europe (AIE 2024). Konferensen, som pågår till 14 juni, samlar 200 deltagare från 30 länder och arrangeras i världsarvsstaden Falun. Jernkontoret står som arrangör och samarbetspartners för konferensen är Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun och världsarvet Falun, Dalarnas museum och Falu gruva.

Idag torsdag den 30 maj möttes brukssocieteten för sitt årliga möte. Vid mötet valdes Henrik Ager, vd för Höganäs AB och Kerstin Konradsson, vd för Erasteel, in som ledamöter i Jernkontorets fullmäktige. I samband med mötet publicerades också Jernkontorets verksamhetsberättelse, Berättelse till brukssocieteten 2023.

För tredje året i rad släpps nu Sveriges hårdaste lista; ”40 över 40”. Listan har instiftats för att uppmärksamma kvinnor i gruv- och stålindustrin och för att lyfta den kunskap och yrkeserfarenhet som dessa personer bidrar med.

För tredje året i rad släpps nu Sveriges hårdaste lista; ”40 över 40”. Listan har instiftats för att uppmärksamma kvinnor i gruv- och stålindustrin och för att lyfta den kunskap och yrkeserfarenhet som dessa personer bidrar med.

I ett nytt EU-manifest lyfter Jernkontoret viktiga industrifrågor för den kommande mandatperioden inom EU. Manifestet, som består av sex delar, lyfter frågor som rör klimat, miljö, energi, handel, forskning och Sveriges genomslagskraft i EU. När villkoren för industrin till stor del sätts inom EU behöver industrifrågorna ta plats i vårens svenska EU-valrörelse.

Idag den 1 februari tillträder Fredrik Höeg som ny chef för ekonomi och administration på Jernkontoret. Han kommer närmast från rollen som ekonomichef på Triumph Motorcycles AB men har också tidigare erfarenhet från valstillverkaren Åkers.

Idag publicerar Jernkontoret Stålåret 2023, som samlar beskrivningar av året som gick från företagen inom järn- och stålindustrin i Sverige. Stålåret publiceras inför att företrädare för gruv- och stålbranscherna samlas i Örebro för Hindersmässan 26–27 januari.

Ytterligare 40 framstående forskare och experter från företag och offentlig sektor valdes idag in som nya ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). De besitter alla en viktig kompetens inom tekniska-, ekonomiska vetenskaper och om näringslivet.

I sin nya utredning presenterar John Hassler 46 förslag för Sveriges klimatomställning. För Sverige som industrination är det avgörande att politiken nu klarar att leverera de förutsättningar som omställningen kräver, såsom fossilfri el, effektivare miljötillståndsprocesser och bättre kompetensförsörjning.