Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

SBAB höjer listräntorna på bundna bolån med bindningstid 1–10 år, med 0,10 procentenheter. Räntejusteringen beror på att marknadsräntorna har ökat vilket lett till ökade upplåningskostnader för banken. Förändringarna träder i kraft idag torsdag 27 mars.

97 procent av SBAB:s nya kunder valde rörlig ränta i december i fjol. Det är i linje med kundernas agerande under hela 2024, trots att skillnaden mellan rörlig och bunden ränta inledningsvis var mer än 1 procentenhet. Sedan slutet av 90-talet har i snitt 60 procent av bolånen haft rörlig ränta men det senaste decenniet sticker ut. Intresset att binda har generellt sett varit betydligt lägre, oaktat skillnaden mellan rörlig och bunden ränta. ”När räntepolitiken inte är normal kan vi heller inte förvänta oss att hushållen agerar normalt”, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Ny statistik från Länsförsäkringar visar att det blir alltmer populärt att binda sin ränta på bolånet, och särskilt med en löptid på ett år. I oktober månad valde 15 procent av bankens kunder att binda bolåneräntan på ett år, att jämföra med 4 procent i juli. -Vi har ett tydligt trendbrott, allt fler svenskar väljer att binda sina bolåneräntor. Det är drivet av att räntorna på bundna avtal ligger en bra bit under de rörliga räntorna, och att det överlag är jämnt skägg i kostnader mellan rörligt i ett år eller bundet på ett år. Alltfler tar därför det säkrare alternativet och väntar in ett nytt och lägre ränteläge, och på ett års sikt räknar svenskarna med att den rörliga boräntan ligger på 3,15 procent, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom. Se bilaga för bindningstider.

Det mesta talar för att inflationsspöket är fullt ut besegrat och att Riksbanken kan sänka styrräntan mer i år än med de totalt 0,75 procentenheter man har aviserat. De utbudsfaktorer som bidrog till att dra upp inflationen i både Sverige och Europa har normaliserats. Även om ECB väntas sänka sin styrränta i juni och kronan har stärkts på sistone, är det troligt att Riksbanken vilar på hanen med nästa sänkning till efter semestrarna. Riksbanken kan samtidigt inte bara beakta de risker som medför att inflationen kan bli högre än väntat utan även de som kan bidra till en inflation under målet. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka ner mot 3,3 procent till hösten 2025. I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller välja rörlig ränta som binds om vart tredje månad under respektive annan bindningstid är rörlig ränta det billigaste alternativet givet prognosen. Bara vid ett tillfälle tidigare – i maj 2009 – har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit högre än nu.

Ett lägre inflationstryck har fått Riksbanken att öppna upp för tidigare sänkningar av styrräntan. Länsförsäkringar räknar nu med att den första räntesänkningen sker i maj, och ytterligare fyra sänkningar efter det under året. - Det ser ljusare ut. När styrräntan börjar sänkas kommer de rörliga bolåneräntorna snabbt följa efter och det kommer ge positivt klirr i kassan för hushåll med bolån, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg som har räknat ut hur mycket lägre kostnaderna blir för den som har rörlig bolåneränta.

Inflationen fortsatte att sjunka i december. Inflationen mätt i årstakt med KPIF var den lägsta sedan i juli 2021. Inflationen mätt med KPIF har de senaste månaderna i genomsnitt legat i linje med inflationsmålet. Det mesta pekar mot ett fortsatt lågt inflationstryck och att Riksbanken därför borde känna sig trygga med att sänka styrräntan senast i maj. Prognosen är att styrräntan sänks fem gånger under året och att den rörliga bolåneräntan har gått ner med drygt 1 procentenhet i slutet av året. Största hotet mot räntesänkningarna är de nya geopolitiska risker som blossat upp och som kan leda till nya inflationsuppgångar om de materialiseras. Rörlig boränta och ett års bindningstid förefaller nu vara likvärdiga alternativ. Detta är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 1, 2024.

I dag förväntas Riksbanken höja räntan med 0,25 procentenheter. Inför detta beslut har SBAB låtit fråga 1 000 bolånetagare hur de påverkas av ytterligare räntehöjningar. Av resultatet framgår att en av fem bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent kommer att påverkas mycket negativt av en så liten höjning som 25 punkter. En tredjedel tror att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna i höst. Stiger boräntan till 7 procent tror nästan var tredje person att de skulle behöva flytta. Situationen är än svårare för de med en belåningsgrad över 80 procent. En fjärdedel av dem är rädda för att inte kunna betala sina räntor i höst och vid en eventuell försäljning riskerar de att gå med förlust.

Allt fler familjer får allt svårare att förverkliga drömmen om huslivet och att tvingas spara till kontantinsatsen i upp till 10 år innan en flytt är inte ovanligt. En minst sagt utmanande situation som Mäklarhuset tillsammans med Bodil nu vill råda bot på.

Riksbanken höjer sannolikt styrräntan med 0,25 procentenheter i juni och väntas därmed följa flera andra centralbanker som redan fattat sådana beslut och ECB som väntas ta samma beslut. En fortsatt hög tolvmånadersinflation och risk för kronförsvagning talar för detta, sett till hur Riksbanken hittills resonerat. Riksbanken borde dock lägga större vikt vid Sveriges räntekänsliga ekonomi, att den fulla effekten av redan gjorda räntehöjningar ännu inte syns och flera faktorer som talar för kraftigt fallande inflation i närtid. Boräntan med tre månaders bindningstid väntas toppa på 4,8 procent och sedan sjunka ner mot 3,5 procent under 2025 bedömt utifrån att Riksbanken väntas sänka styrräntan flera gånger med start i februari nästa år. Bankernas bolånemarginaler är nere på samma låga nivåer som under finanskrisen, men intjäningen är god tack vare låga inlåningsräntor. Detta är slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 3, 2023.

Som första fastighetsmäklarkedja i Sverige förenklar nu HusmanHagberg för fler att bli husägare genom att tydliggöra att villor och radhus som är till salu även går att hyrköpa. Satsningen görs tillsammans med företaget Bodil vars långsiktiga målsättning är just att ge fler svenska hushåll möjligheten att äga sin bostad.

Rörlig ränta fortsatte under oktober att vara det absolut vanligaste valet för nya villa- och bostadsrättskunder hos SBAB. Under oktober valde 79 respektive 87 procent av SBAB:s villa- och bostadsrättskunder rörlig ränta. Intresset för bolån med rörlig ränta har ökat markant jämfört med för ett år sedan.

Under augusti valde 80 procent av SBAB:s nya villakunder bolån med tre månaders bindningstid på hela bolånet, vilket är en ökning sedan juli då motsvarande andel villakunder var 71 procent. Ökningen blir än mer markant jämfört med juni då 57 procent av villakunderna valde tre månaders bindningstid. 86 procent av bostadsrättskunderna valde tre månaders bindningstid på hela bolånet i augusti (79 procent i juli och 64 procent i juni). 6 procent av både villa- och bostadsrättskunderna valde att binda sitt bolån, vilket är en minskning sedan i juli. 14 procent av villakunderna respektive 8 procent av bostadsrättskunderna valde en mix av rörligt och bundet.

Den svenska ekonomin spås gå in i nolltillväxt nästa år. Arbetslösheten väntas trots det bara öka svagt. En envist hög inflation gör att styrräntan förväntas höjas med 0,75 procentenheter i nästa vecka för att sedan toppa på 2,25 procent i februari nästa år. Det gör att den rörliga boräntan kommer att höjas snabbare än väntat. Bostadspriserna bedöms kunna falla med 20 procent från toppen till botten. Det i kombination med den kraftiga prisuppgången på insatsvaror gör att antalet påbörjade nya bostäder väntas falla brant nästa år. Valutgången väntas inte ha någon avgörande betydelse för bostadsmarknaden på kort sikt. Detta är några av slutsatserna i årets tredje nummer av SBAB:s rapport Bomarknadsnytt.

Stigande långräntor har dragit upp bankernas upplåningskostnader på framför allt bindningstider över tre månader och mycket talar för att uppgången fortsätter. Mot bakgrund av de senaste månadernas höga inflationsutfall, och höjda styrräntor i flera länder, förväntas Riksbanken höja reporäntan redan i april i år och sedan ytterligare en gång i november. Bolånekunder bör därmed räkna med väsentligt högre både rörliga och bundna räntor i närtid. I januari 2025 väntas 3-månadersräntan och 5-årsräntan ligga på 3,2 respektive 3,9 procent. Den förväntade vinsten av att binda räntan är i stort sett oförändrad. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 2, 2022 som publiceras idag.

De längre marknadsräntorna har gått upp snabbt sedan årsskiftet i kölvattnet av kraftigt stigande inflation. Det har dragit upp även de längre bundna bostadsräntorna som också väntas fortsätta uppåt. I januari 2025 väntas den femåriga bostadsräntan uppgå till 3 procent jämfört med dagens 1,7 procent. Sannolikheten för en reporäntehöjning redan i år och därmed även höjda rörliga bostadsräntor i närtid har ökat markant, men Riksbanken spås ändå vänta till i februari 2023 för att slippa ett alltför tvärt lappkast. Fönstret att binda räntan billigt håller också på att stängas. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 1, 2022 som publiceras idag.

Risken för att den senaste tidens inflationsuppgång leder till höjda inflationsförväntningar och lönekrav har ökat. Det i kombination med stigande långräntor och att flera andra centralbanker redan nu indikerat kommande räntehöjningar sätter press på Riksbanken. Reporäntan kan komma att höjas redan i februari 2023 vilket medför stigande rörliga boräntor tidigare än väntat. Det är nu, givet prognosen, förmånligare än någonsin att binda räntan på längre tid än tre månader. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr. 5, 2021 som publiceras idag.

Riksbanken höjer reporäntan nästa gång i november 2023. Det får de rörliga boräntorna att ligga mer eller mindre stilla på nuvarande nivå fram till dess. De långa marknadsräntorna föll oväntat tillbaka under sommaren vilket talar för att de långa bundna boräntorna höjs senare än tidigare väntat. Det är mycket förmånligt att binda boräntan på lite längre tid och allt fler väljer att göra det. Det är dock viktigare än någonsin att vara vaksam på de stora skillnaderna mellan list- och snitträntorna. Det är några av slutsatserna i Boräntenytt nr 4, 2021.

De längre bundna boräntorna är på väg upp. Riksbanken höjer reporäntan redan under våren 2023, vilket får de rörliga boräntorna att gå upp tidigare än förväntat. Riksbanken bör sätta ner foten kring vad som är en normal reporänta. Det är viktigt för en transparent penningpolitik och ger vägledning för bolånetagare om vad som kan vara en normal boränta på sikt. Andelen nya och omförhandlade bolån som väljs med bunden boränta har inte varit så hög sedan hösten 2007. Det är några av slutsatserna i Boräntenytt nr 3, 2021.

De längre bundna boräntorna är på väg upp i kölvattnet av globalt stigande långräntor. Riksbanken höjer reporäntan tidigare än väntat, vilket även kommer att dra upp de rörliga boräntorna. Fortsatt låga globala realräntor talar dock för att det inte blir någon dramatik. Omfattande globala statsfinansiella problem till följd av pandemin med stigande riskpremier utgör samtidigt en riskfaktor. Riksbankens utrymme att sänka räntan i ett sådant läge är begränsat men de goda svenska statsfinanserna utgör en motvikt mot stigande riskpremier i Sverige.

I januari 2021 valde 69 procent av SBAB:s nya bostadsrättskunder delvis rörlig ränta på sina bolån. Motsvarande siffra bland nya villakunder var 50 procent. Den vanligaste kombinationen av räntebindningstider var en lånedel på tre månader och en del på tre år.