Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

BNP-tillväxten i år revideras ner från 1,8 till 1,4 procent i kölvattnet av tullkriget. Att inflationen de senaste tre månaderna legat över Riksbankens mål bedöms bero på tillfälliga faktorer. Svensk ekonomi går på knäna, arbetslösheten fortsätter att öka trendmässigt och hushållen håller alltjämt hårt i plånboken. Tullkriget medför samtidigt betydande osäkerhet för både BNP- och inflationsutvecklingen. Bedömningen är ändå att det är större sannolikhet att styrräntan sänks än höjs. Riksbanken väntas sänka styrräntan i augusti, vilket i så fall ger lite lägre rörliga bolåneräntor. Aktiviteten på bostadsmarknaden tar inte fart, i synnerhet inte för bostadsrätter. Däremot justeras bostadsbyggandet i år upp till 29 000 bostäder. Bostadspriserna väntas öka måttligt, med dryga 3 procent under året. Reformerna i vårpropositionen, inklusive nya ROT, väntas ha liten betydelse för den ekonomiska aktiviteten i stort och för bostadsmarknaden.

45 procent av de svenska hushållen tror att bostadspriserna kommer att stiga under året. Det är en minskning för fjärde månaden i rad. Samtidigt ökar andelen som tror på en prisnedgång till 6 procent. Det visar Länsförsäkringars senaste Boprisbarometer för april månad.

I mars steg bostadsrättspriserna i Sverige med 1,1 procent, med Stockholm och Göteborg i täten för uppgången. På villamarknaden ökar antalet affärer kraftigt i takt med att vårsolen lockar många till visningar, och priserna steg något den gångna månaden. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som analyserats av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Bostadspriserna steg med 0,6 procent i mars i Sverige som helhet: lägenhetspriserna med 0,9 procent och villapriserna med 0,4 procent. Störst prisuppgång på lägenheter hade Storgöteborg (+3,1 %) och på villor Stormalmö (+1,6 %). I två regioner (Storgöteborg och Norra Sverige) föll villapriserna. Lägenhetspriserna föll i en region (Norra Sverige). Trenden, där den normala säsongseffekten och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar mot fallande bostadspriser med 0,4 procent i mars i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Enligt SBAB:s Mäklarbarometer förväntar sig över 70 procent av fastighetsmäklarna i Sveriges storstadsregioner ett ökat utbud på bostadsmarknaden inför andra kvartalet 2025. Trots detta tror 45 procent på stigande priser, drivet av en starkare efterfrågan. Optimismen är dock något dämpad jämfört med föregående kvartal, möjligen påverkad av aktuella ekonomiska osäkerheter. Husmäklare visar större optimism än bostadsrättsmäklare, med 53 procent som förutspår prisökningar för villor.

SBAB:s senaste kartläggning över ungas möjlighet att köpa sin första bostad visar att läget har förbättrats avsevärt jämfört med förra året. Nu kan en 27-årig kvinna med medianinkomst till exempel köpa en genomsnittlig etta i 15 av landets 25 största kommuner, det är nio kommuner fler än i fjol. En jämnårig man kan köpa motsvarande bostad i 21 av 25 kommuner. Men trots ljusglimtar på bostadsmarknaden kvarstår utmaningen att spara ihop till kontantinsatsen. Löneskillnaden mellan könen skapar dessutom ojämlika förutsättningar att köpa en bostad.

För innerstadsbor i Stockholms stad innebär en flytt till Sundbyberg en ”timlön” på nästan 5 000 kronor för restiden – en ökning med 1 400 kronor på två år. De stora skillnaderna i bostadspriser och den väl utbyggda kollektivtrafiken i Storstockholm gör det till en god affär att flytta till en annan kommun i länet. Det visar statistik från Svensk Mäklarstatistik och SL som sammanställts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Under förra årets sista kvartal var det, i genomsnitt, balans mellan den beräknade potentiella efterfrågan och utbudet av nya bostäder för alla upplåtelseformer i Sverige som helhet. I Stockholms- och Skåne län var det dock tydliga underskott på villor. Trots lägre inflation och bolåneräntor syns ingen uppgång i antalet verifierat sålda nya bostäder jämfört med för ett år sedan. Däremot syns en tydlig uppgång i antalet bokade nya bostäder och markant kortare försäljningstider.

En ny analys från Länsförsäkringar visar att det finns en tydlig ojämlikhet i boendesituationen mellan kvinnor och män när de skiljer sig mitt i livet. Efter en skilsmässa behöver den nyskilda mamman bo på 14 kvadratmeter mindre boyta än pappan i samma situation.

I februari steg villapriserna i Sverige med 0,6 procent medan bostadsrättspriserna sjönk med 0,4 procent. Bostadsmarknaden i Stockholms innerstad har nu tagit rejäl fart med hetare budgivningar den senaste månaden. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som analyserats av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar inte på någon islossning på bostadsmarknaden som helhet i februari. Lägst temperatur är det i försäljningen av ettor. De generellt låga temperaturerna på bostadsmarknaden beror främst på ett stort antal återpublicerade objekt, långa försäljningstider och ett stort utbud.

Bostadspriserna steg med 0,5 procent i februari i Sverige som helhet: lägenhetspriserna med 1,0 procent och villapriserna med 0,2 procent. Störst prisuppgång på lägenheter hade Norra Sverige (+5,2 %) och på villor Storstockholm (+2,4 %). I två regioner vardera föll såväl lägenhets- som villapriserna. Trenden, där säsongseffekten och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar mot svagt fallande priser på både lägenheter och villor i februari i Sverige som helhet. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för februari.

Det är fler bostadsägare som tror på stigande bostadspriser än sjunkande, men nettotalet sjunker för tredje kvartalet i rad. 51 procent spår att bostadspriserna ska stiga på ett års sikt medan 5 procent tror att de ska sjunka. 33 procent tror på stillastående priser. Främsta skälen till en prisuppgång anges vara hög efterfrågan och sjunkande bolåneräntor. Bland de som i stället tror på fallande bostadspriser anges ett svagt efterfrågetryck och stramare krav på bankernas kreditgivning som huvudskälen för detta.

I Älvdalens kommun får bostadsköparna störst fjällstuga för en miljon kronor – 33 kvadratmeter. Dyrast är fjällstugorna i Åre kommun, där samma summa bara ger 22 kvadratmeter boyta. Under det senaste året har både priser och antalet försäljningar av fritidshus i fjällkommunerna ökat kraftigt. Det visar en ny kartläggning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling med siffror från Svensk Mäklarstatistik.

BNP förväntas öka med 1,8 procent i år, men arbetslösheten kommer troligen att vara lika hög som förra året. Inflationen beräknas i snitt ligga strax under 3 procent, vilket är över Riksbankens mål. Den senaste tidens kraftiga inflationsökning är svår att förklara och beror inte på internationella faktorer. Den gör att det troligen inte blir någon mer sänkning av styrräntan före sommaren. Eftersom svensk ekonomi går knackigt kan det ändå bli en sänkning av styrräntan – men först i augusti. Detta innebär att den rörliga bolåneräntan sannolikt inte kommer att sjunka under 3 procent till sommaren. Bostadspriserna väntas öka med knappt 6 procent i år och 4 procent nästa år. Antalet årligen påbörjade nya bostäder når 30 000 först 2028. Detta är några av slutsatserna i årets första nummer av SBAB:s rapport Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

Att spara till en bostad är högprioriterat bland unga vuxna. Men bostadsjakten är samtidigt en stor källa till psykisk ohälsa. Det visar en ny undersökning från Länsförsäkringar. 43 procent av alla unga vuxna sparar till en bostad, och bland dessa uppger hela 6 av 10 att deras ekonomiska situation påverkar deras psykiska hälsa negativt, att jämföra med 3 av 10 bland alla unga vuxna. -Drömmen om ett eget hem är en central del av unga vuxnas framtidsplaner. Men dagens höga trösklar till bostadsmarknaden gör att drömmen kan kännas avlägsen, som inte bara slår mot privatekonomin utan även direkt mot hälsan, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar. *Undersökningen som helhet finns i bilaga.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen – som mäter hur lätt det är att sälja en bostad – visar på en sjunkande temperatur på bostadsmarknaden som helhet i januari. Det var dock en splittrad bild. En temperaturökning för villor motverkades av ett tydligt fall för lägenheter. I centrala Stockholm gick dock temperaturen på lägenheter upp något. Det som bidrar till generellt låga temperaturer, bortsett från storstädernas innerstäder, är det stora utbudet, många återpublicerade bostäder och långa försäljningstider.

I januari sjönk bostadsrättspriserna i Sverige med 0,9 procent medan villapriserna sjönk med 0,5 procent. Samtidigt går flera av storstadsområdena mot strömmen med prisökningar den senaste månaden. Marknaden för fritidshus tar nu fart och antalet stugförsäljningar ökar kraftigt. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som analyserats av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

År 2024 blev lite av en återhämtning och stabilisering för bostadsmarknaden. Efter ett par år av tröghet började aktiviteten öka igen bland köpare och säljare, i takt med räntesänkningarna. Det i sin tur fick en positiv effekt på bostadspriserna. Samtidigt ökade utbudet kraftigt då det tog lång tid att sälja en bostad, och budgivningarna var nästintill obefintliga. Det visar bostadssajten Boolis sammanfattning av bostadsåret som gått.

Bostadspriserna steg med 2 procent i januari i Sverige som helhet. Prisuppgången var lika stor på lägenheter som på villor. I Stormalmö steg lägenhetspriserna med hela 4,8 procent. Prisuppgången på villor var som störst, runt 4 procent, i Norra och Södra Sverige. I Storstockholm föll villapriserna med 1,4 procent. Trenden, där normala prisuppgångar i januari och andra tillfälliga effekter rensats bort, pekar mot svagt fallande lägenhetspriser och svagt stigande villapriser i januari. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för januari.