Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Akademiska sjukhuset har officiellt etablerat ett Centre of Excellence för blodsjukdomen mastocytos. Målgruppen är patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos som erbjuds sammanhållen utredning/diagnostik, information och behandling. Mastocytos är en i många fall svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom och med varierande allvarlighetsgrad.

Att stora kroppspulsåderns kärlväggar försvagas eller brister, aortadissektion, är ett allvarligt tillstånd. I en skandinavisk studie ledd från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet ska man utvärdera om överlevnaden ökar när patienter med aortadissektion får både medicinsk behandling och ett komplement med en minimalinvasiv operation, så kallad TEVAR-ingrepp.

Personer med den autoimmuna, reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nu finns en ny antikroppsbehandling som hämmar immunreaktionen vilket uppmärksammas med anledning av internationella SLE-dagen den 10 maj.

Att operera bort primärtumören förlänger överlevnaden för patienter med spridd neuroendokrin bukspottkörteltumör. Det visar en multicenterstudie från Akademiska sjukhuset som är den största i sitt slag på området och med relativt lång uppföljning.

Ektopisk Cushing’s syndrom är en sällsynt sjukdom där en neuroendokrin tumör utsöndrar ett hormon som triggar binjurarna att producera för mycket kortisol. När tumören är spridd och inte kan opereras, blir det allt vanligare att båda binjurarna tas bort. En klinisk forskningsstudie på Akademiska sjukhuset visar att den bästa metoden är när två kirurger opererar parallellt på varsin sida.

Akademiska startar ett nytt Centre of Excellence inom aorta. Målgruppen är patienter med svåra, komplexa sjukdomar och tillstånd i stora kroppspulsådern såsom pulsåderbråck och aortadissektion. Här kan patienter från sjukvårdsregion Mellansverige, men också övriga landet och internationellt erbjudas multidisciplinär bedömning och den absoluta senaste behandlingen.

Nya forskningsresultat inom neurointensiven på Akademiska driver på utvecklingen mot mer individualiserad behandling för patienter med svåra skallskador. Bland annat tar man numera mer hänsyn till patienternas normala förmåga att reglera blodflödet i hjärnan.

Patienter med neuroendokrin tumör i bukspottkörteln, som genomgått upprepade cytostatikabehandlingar, kan på ett säkert sätt erbjudas målstyrd strålbehandling med Lutetium-177. Det framgår av en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Personer med SLE som röker löper dubbelt så hög risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med icke-rökare. För dem som ärvt en speciell genvariant, STAT4, från någon av sina föräldrar, innebär rökning en tredubblad risk. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och lyfts fram i samband med internationella SLE-dagen 10 maj.

Känsliga och tillförlitliga röntgenundersökningar är viktiga för diagnostik och uppföljning av neuroendokrina tumörer. En jämförande klinisk studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar nu att PET/MR är effektivare än PET/DT.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln. En klinisk studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att de två första cyklerna av behandlingen bidrar mest till stråldosens effekt på tumörerna.

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare. Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

Transplantation med så kallade Langerhanska öar är en alternativ behandling för personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret. På grund av avstötningsrisk måste patienterna dock ta immunhämmande läkemedel livet ut. I en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge ska man utvärdera en ny metod för att minska behovet av sådan behandling genom att använda personens egna så kallade T-celler.

En internationell studie visar att genförändringar i interferonsystemet, en viktig del av immunförsvaret, kan förklara varför vissa individer får livshotande symtom vid covid-19, medan andra får en infektion utan symtom.

Hjärt- och njurkomplikationer är vanligare vid typ 1-diabetes jämfört med typ 2-diabetes, även kallad åldersdiabetes. Det framgår av en norsk-svensk registerstudie från Akademiska Sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med andra svenska och norska forskare. Fynden anses intressanta och delvis överraskande eftersom dessa sjukdomar ofta hänger samman med de riskfaktorer som är vanligast hos personer med typ 2-diabetes.

Akademiska sjukhuset inrättar ett centre of excellence för patienter med typ 1-diabetes. Sedan tidigare har sjukhuset tre liknande centra inom inflammationer, neurotrauma och onkologisk endokrinologi. Verksamheten innebär att en samlad grupp av experter samarbetar kring ett fokusområde och erbjuder behandling av högsta kvalitet samt metodutveckling, forskning och utbildning. – Främsta syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes blir bättre genom att läkare och forskare samarbetar på ett nytt sätt, så att flera mindre enheter tillsammans blir starkare, säger forsknings- och utbildningsdirektör Sune Larsson. Den oroväckande ökningen av typ 1-diabetes har planat ut, men inte mindre än 50 000 personer i Sverige lever med denna diagnos. Man kan drabbas i alla åldrar men de flesta insjuknar i 10-14 årsåldern. Typ 1-diabetes kännetecknas av en brist på insulin medan typ 2-diabetes innebär att cellernas förmåga att reagera på insulin är nedsatt, vilket leder till för hö